Sök i kungörelser
Kungörelse 2025/154
Hanneshemmet
Plan för egenkontroll
Österbottens välfärdsområde
Verksamhetsområdets/ tjänsteenhetens/ verksamhetsenhetens/ resultatenhetens namn | Hanneshemmet |
Utarbetad Uppdaterad Utarbetad av | 16.4.2025, version 1.0 Datum, version x.x Serviceenhetschef Pia –Michaela Träskelin |
Godkänd Underskrift | 12.6.2025 Serviceenhetschef Pia –Michaela Träskelin |
Planen för egenkontroll är framlagd | Enhetens anslagstavla |
Social- och hälsovårdens plan för egenkontroll-mall, Version 1.0
Utarbetad av: Kvalitets- och tillsynsenheten 20.09.2024
Godkänd: Välfärdsområdets ledningsgrupp 24.09.2024 § 515
Innehåll
1. UPPGIFTER OM TJÄNSTEPRODUCENTEN, TJÄNSTEENHETEN OCH VERKSAMHETEN
1.1 Tjänsteproducentens och tjänsteenhetens uppgifter
1.2 Tjänster som köps av underleverantörer
1.3 Verksamhetsidé, värderingar och verksamhetsprinciper
2. UTARBETANDE AV EN PLAN FÖR EGENKONTROLL, VERKSTÄLLANDE OCH UPPFÖLJNING
2.1 Utarbetande av en plan för egenkontroll
2.2 Genomförande av en plan för egenkontroll, publicering och uppdatering
3. KLIENT- OCH PATIENTSÄKERHET
3.1 Kvalitetsmässiga krav på tjänsten
3.2 Ansvar för tjänsternas kvalitet
3.3 Klientens ställning och rättigheter
3.3.1 Tillgång till tjänster och vård
3.3.2 Bedömning av servicebehov/vårdbehov
3.3.3 Planering och genomförande av tjänsten/vården
3.3.4 Bemötande av klient/patient och rättigheter
3.3.5 Anmärkning, klagomål och anmälan om patientskada
3.3.6 Social- och patientombudens tjänster
3.3.7 Klienternas/patienternas delaktighet
3.4 Beaktande av regelbundet insamlad respons och övrig respons
3.5.1 Mängden och strukturen för personal
3.5.2 Principer för användning av vikarier och för rekrytering
3.5.3 Introduktion, fortbildning och säkerställande av kunnande
3.5.4 Arbetshälsa och arbetarsäkerhet
3.6 Uppföljning av tillräckligheten för den personal som deltar i klient- och patientarbetet
3.7 Sektorsövergripande samarbete och samordning av tjänster
3.9 Medicintekniska produkter, informationssystem och användning av teknik
3.12 Hygien, förebyggande och bekämpning av infektioner
3.14 Främjande av välbefinnande, rehabilitering och utveckling
3.15 Behandling av klient- och patientuppgifter och dataskydd
4. EGENKONTROLLENS RISKHANTERING
4.1 Ansvar för riskhantering, identifiering och bedömning av risker
4.2 Riskhantering, behandling av missförhållanden och brister som framkommer i verksamheten
4.2.1 Tjänsteproducentens och personalens anmälningsskyldighet
4.2.2 Anmälningskanaler för klient/patient och extern tjänsteproducent
4.2.3 Behandling av farliga situationer, brister, missförhållanden och korrigerande åtgärder
4.3 Köptjänster och underleverans
4.4 Beredskaps- och kontinuitetshantering
5. UPPFÖLJNING AV EGENKONTROLL OCH RAPPORTERING
5.1 Uppföljning av kvalitet, riskhantering och rapportering
5.2 Uppföljning och rapportering av hur egenkontroll genomförs
Bilaga 1. Utvecklingsplan för egenkontroll
Bilaga 2. Uppföljningsrapport om genomförandet av egenkontroll
Bilaga 3. Anvisningar och andra planer som stöder egenkontroll
1. UPPGIFTER OM TJÄNSTEPRODUCENTEN, TJÄNSTEENHETEN OCH VERKSAMHETEN
1.1 Tjänsteproducentens och tjänsteenhetens uppgifter
Tjänsteproducent
Österbottens välfärdsområde, FO-nummer: 3221324-6
Adress: Sandviksgatan 2–4, 65130 Vasa
Växel: 06 218 1111
Registratur: registrator@ovph.fi
Socialservicens registratur: socialvard.registratur@ovph.fi
Format på e-postadresser: fornamn.efternamn@ovph.fi
Tjänsteenhet/tjänstehelhet
Tjänsteenhetens namn: Hanneshemmet
Form av tjäns: Serviceboende med heldygnsomsorg
Adress: Gamla Karperövägen 17B
Telefonnummer: 044 727 1222
Ansvarsperson(er) för tjänsteenheten eller tjänsteområdena och kontaktuppgifter Infotext: Namn på ansvarspersonen för tjänsteenheten eller ansvarspersonerna för tjänstesektorn i enlighet med bestämmelsen i 10 § 4 mom. i tillsynslagen (741/2023)
Namn och titel: Marketta Koskela, överskötare
Telefonnummer: 050 43885 989
Namn och titel: Markus Råback ,överläkare i geriatri
Telefonnummer: 040 569 5943
Namn och titel: Riika Saari
Telefonnummer: 040 530 4702
Namn och titel: Laura Kirjavainen,allmänläkare
Namn och titel: Pia-Michaela Träskelin, Serviceenhetschef
Telefonnummer: 044 727 1222
Servicepunkt som hör till tjänsteenhet
Servicepunkt 1: Gulsparven
Adress:
Ansvarsperson för servicestället och titel: Sjukskötare
Ansvarspersonens telefonnummer: 044 727 1231
Servicepunkt 2: Blåmesen
Adress:
Ansvarsperson för servicestället och titel: Sjukskötare 044 727 1231
Ansvarspersonens telefonnummer:
Servicepunkt 3:
Adress:
Ansvarsperson för servicestället och titel:
Ansvarspersonens telefonnummer:
Servicepunkt 4:
Adress: _____________________
Ansvarsperson för servicestället och titel:
Ansvarspersonens telefonnummer:
1.2 Tjänster som köps av underleverantörer
Österbottens välfärdsområde ska säkerställa att andra tjänsteproducenter som producerar tjänster som omfattas av välfärdsområdets organiseringsansvar har tillräckliga professionella, verksamhetsmässiga och ekonomiska förutsättningar för att sörja för produktionen av tjänsterna. Välfärdsområdet ska styra och övervaka den tjänsteproduktion som omfattas av dess organiseringsansvar. (10 § i lag om välfärdsområden, 611/2021).
Tjänst som köps av underleverantör, och tjänsteproducenten för denna
Köpt tjänst Tjänsteproducent
Kosthåll och städtjänster Teese Botnia Oy Ab
Arbetskläder Lindström
Tvätteritjänst Provina
Pappersinsamling Recykling Oy
Vakttjänst Securiras
Fastighetstjänster Korsholmskommun
Laboratorie Fimlab
Anja dosdispensering Vasa Centralapotek
Företagshälsovård TT_ Botnia
1.3 Verksamhetsidé, värderingar verksamhetsprinciper
Infotext: Verksamhetsidén anger för vem tjänsten produceras och vilken tjänst som produceras. Verksamhetsidén ska basera sig på den lagstiftning som gäller för branschen. Var och en har enligt grundlagen rätt till tillräckliga social-, hälsovårds- och sjukvårdstjänster (19 §, 731/1999). Välfärdsområdena styrs av tre centrala lagar som stiftades i samband med välfärdsområdesreformen: lag om välfärdsområden (611/2014), lag om ordnande av social- och hälsovård (612/2021) samt lag om ordnande av räddningsväsendet (613/2021). Dessa lagar utgör ramar för helheten av egenkontroll inom välfärdsområdet, och ingående krav på vad egenkontrollen ska omfatta fastställs i speciallagstiftningen för tjänstesektorerna.
Värderingarna speglar sig även i de yrkesetiska principerna som tillämpas i arbetet, och de styr valen också i sådana fall där lagen inte ger exakta svar på de frågor som uppstår i det praktiska arbetet. Värderingarna är uttryck för arbetsgemenskapens sätt att utföra arbete. De påverkar målsättningarna och de metoder som används för att målen ska uppnås. (Talentia 2022: 3, Arki, arvot ja etiikka. Sosiaalialan ammattihenkilöstön eettiset periaatteet).
Verksamhetsprinciperna beskriver målen för enheten/tjänsten och klientens/patientens ställning i den. Tillsammans med värderingarna utgör verksamhetsprinciperna ryggraden i arbetsmetoderna och målen och återspeglas bland annat i hur man bemöter klienter/patienter och anhöriga. De värderingar och verksamhetsprinciper som styr verksamheten utgör en del av planen för egenkontroll och styr förverkligandet av egenkontrollen.
Socialvårdslagen (1301/2014) styr ordnandet av socialvård och vilken socialservice som välfärdsområdet ska ordna. Socialvård styrs bland annat av följande speciallagar: barnskyddslag (417/2007), lag angående specialomsorger om utvecklingsstörda (519/1977), lag om service och stöd på grund av handikapp (380/1987), lag om stöd för närståendevård (937/2015), lag om utkomststöd (1412/1997), familjevårdslag (263/2015), lag om arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte (189/2001), mentalvårdslag (1116/1990), lag om missbrukarvård (41/1986) och lag om stödjande av den äldre befolkningens funktionsförmåga och om social- och hälsovårdstjänster för äldre (980/2012).
Hälso- och sjukvårdstjänsten styrs av hälso- och sjukvårdslagen (1326/2010) samt bland annat av speciallagar om företagshälsovård (1383/2001), lagen om assisterad befruktning (1237/2006), lag om smittsamma sjukdomar (1227/2016) samt lag om gränsöverskridande hälso- och sjukvård (1201/2013).
I tillsynslagen (Lag om tillsynen över social- och hälsovården, 741/2023) föreskrivs om tillsynen över anordnare av social- och hälsovårdstjänster, om privata och offentliga tjänsteproducenters verksamhetsförutsättningar och om registrering, egenkontroll och myndighetstillsyn.
Klienternas och patienternas ställning inom social- och hälsovårdstjänsterna tryggas av lag om klientens ställning och rättigheter inom socialvården (812/2000), lag om patientens ställning och rättigheter (785/1992) och i bestämmelsen i 46 a § socialvårdslag (1301/2014).
Om personalen inom social- och hälsovården föreskrivs i lag om yrkesutbildade personer inom socialvården (817/2015) och lagen om yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården (559/1994).
Behandlingen av patient- och klientuppgifter inom social- och hälsovården samt vid ordnande och tillhandahållande av social- och hälsovårdsservice föreskrivs i lag om behandling av kunduppgifter inom social- och hälsovården (703/2023, hädanefter kunduppgiftslagen).
Enhetsbeskrivning:
Hanneshemmet är ett serviceboende med heldygnsomsorg för äldre som inte längre klarar sig hemma med stödtjänster och hemvård. Boendet ska vara ett tryggt hem där klienterna skall känna delaktighet och gemenskap med rätt till självbestämmande och individuell omsorg. Alla har eget rum med wc och dusch. Personalen har ett aktiverande och rehabiliterande arbetssätt. Hanneshemmet består av två avdelningar och har totalt 24 platser. Avdelning Blåmesen och avdelning Gulsparven har platser för 24 äldre multisjuka klienter. Verksamhetsidén innefattar att ge en god, säker, jämlik omsorg och vård till äldre och minnessjuka, med en tillräckligt utbildad och motiverad personal och inom uppställd budget och beläggning.
Personaldimensionering är 0.65 när indirekt arbete beaktas. Personalbefattningar enligt följande: Serviceenhetschef 1, sjukskötare 2, närvårdare 16,85, vårdbiträden 1.
Socialvårdslagen (1301/2014), lag om stödjande av den äldre befolkningens funktionsförmåga och om social- och hälsovårdstjänster för äldre (980/2012), Hälso- och sjukvårdstjänsten styrs av hälso- och sjukvårdslagen (1326/2010), ), lag om smittsamma sjukdomar (1227/2016) samt lag om gränsöverskridande hälso- och sjukvård (1201/2013), (Lag om tillsynen över social- och hälsovården, 741/2023 samt lagen om klienters rättigheter och ställning och lag om yrkesutbildade personer samt kunduppgiftslagen. Klienternas ställning inom social- och hälsovårdstjänsterna tryggas av lag om klientens ställning och rättigheter inom socialvården (812/2000), lag om patientens ställning och rättigheter (785/1992) och i bestämmelsen i 46 a § socialvårdslag (1301/2014). Om personalen inom social- och hälsovården föreskrivs i lag om yrkesutbildade personer inom socialvården (817/2015) och lagen om yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården (559/1994). Behandlingen av patient- och klientuppgifter inom social- och hälsovården samt vid ordnande och tillhandahållande av social- och hälsovårdsservice föreskrivs i lag om behandling av
kunduppgifter inom social- och hälsovården (703/2023, hädanefter kunduppgiftslagen).
2. UTARBETANDE AV EN PLAN FÖR EGENKONTROLL, VERKSTÄLLANDE OCH UPPFÖLJNING
2.1 Utarbetande av en plan för egenkontroll
Enligt bestämmelsen i 27 § i lag om tillsynen över social- och hälsovård (741/2023, hädanefter tillsynslagen) ska privata och offentliga tjänsteenheter inom social- och hälsovården utarbeta en elektronisk plan för egenkontroll för att säkerställa att den dagliga verksamheten är av god kvalitet, ändamålsenlig och säker samt för uppföljning av att den personal som deltar i klient- och patientarbetet är tillräcklig.
Inom Österbottens välfärdsområde utarbetas planer för egenkontroll inom verksamhetsområde och resultatområde samt inom verksamhets- och resultatenhet (med beaktande av speciallagstiftning, till exempel hälso- och sjukvårdslagen, barnskyddslagen, äldreomsorgslagen) i enlighet med den riktlinje om utarbetande som fastställs av välfärdsområdet. När kapitel 3 i tillsynslagen träder i kraft 1.1.2026 kommer organisationens nuvarande resultatområden att registreringstekniskt motsvara tjänsteenheter. För varje tjänsteenhet ska utarbetas en plan för egenkontroll som omfattar alla de tjänster som produceras vid tjänsteenheten av tjänsteproducenten och för tjänsteproducentens räkning.
De planer för egenkontroll som utarbetas inom välfärdsområdet grundar sig på Valviras (Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården) föreskrift 1/24 (Valvira 8.5.24, Dnr V/42106/2023) om innehållet i samt utarbetandet och uppföljningen av den tjänsteenhetsspecifika planen för egenkontroll för tjänsteproducenter inom social- och hälsovården.
Planerna för egenkontroll och övriga planer är en del av Österbottens välfärdsområdes program för egenkontroll. Programmet för egenkontroll styr tjänsteenheterna i genomförandet av egenkontroll. En handbok för egenkontroll och kvalitetssäkring stöder tjänsteenheterna i det praktiska arbetet att utarbeta en plan för egenkontroll och genomföra olika delområden av egenkontroll.
Varje tjänsteenhet ansvarar för att utarbeta en egen plan för egenkontroll. Planerna utarbetas i samarbete med personalen med hjälp av välfärdsområdets enhetliga mall för en plan för egenkontroll.
Infotext: Österbottens välfärdsområde ska som tjänsteproducent genom egenkontroll säkerställa att verksamheten och uppgifterna sköts i enlighet med lag och att de avtal som ingåtts iakttas samt säkerställa tillgången till tjänster, tjänsternas kontinuitet, säkerhet och kvalitet samt klienternas jämlikhet. Välfärdsområdet övervakar kvaliteten och ändamålsenligheten i både sin egen och i underleverantörernas verksamhet samt klientsäkerheten. (Tillsynslag 741/2023, 23–24).
För välfärdsområdet har utarbetats en enhetlig blankettmall för en plan för egenkontroll inom social- och hälsovårdstjänsterna, och enheten för kvalitet och tillsyn samordnar utarbetandet. Mallen för planen för egenkontroll granskas och uppdateras en gång varje år och alltid vid behov vid förändringar, till exempel vid väsentliga ändringar i lagstiftning, myndighetsföreskrifter eller anvisningar inom välfärdsområdet.
Då en tjänsteenhet utarbetar och ändrar sin plan för egenkontroll ska tjänsteproducenten ta hänsyn till respons som regelbundet samlas in från de klienter och patienter som tillhandahålls tjänster vid tjänsteenheten, deras anhöriga och närstående samt från tjänsteenhetens personal enligt bestämmelsen i 27 § 2 mom. i tillsynslagen.
Tjänsteenhetens eller verksamhetsenhetens ansvarsperson ska godkänna och underteckna elektroniskt planen för egenkontroll i ärendehanteringssystemet (Dynasty).
Begrepp
Med tjänsteanordnare avses i denna plan för egenkontroll Österbottens välfärdsområde som har ansvaret för ordnande av social- och hälsovård.
Med tjänsteproducent avses alla offentliga och privata organisationer och enskilda näringsidkare som producerar sådana social- och hälsovårdstjänster som avses i 4 § 1 mom. 3 och 4 punkterna i tillsynslagen.
Med tjänsteenhet avses en funktionell och administrativ helhet som upprätthålls av en offentlig eller privat tjänsteproducent, och där social- eller hälsovårdstjänster produceras. I Soteri-registret antecknas ett eller flera tjänsteställen för en tjänsteenhet i form av ett registertekniskt hjälpbegrepp i avsikt att visa den faktiska plats där eller från vilken de tjänster som har registrerats för tjänsteenheten produceras för klienterna eller patienterna. Med tjänsteenhet avses i Valviras föreskrift även en gemensam tjänsteenhet i enlighet med tillsynslagen 4 § 1 mom. 6 punkten. De tjänster som ingår i en tjänsteenhet kan produceras i en eller flera verksamhetsenheter, med vilket hänvisas till en fysisk plats i enlighet med lagstiftningen om privata och offentliga social- och hälsovårdstjänster.
Med tjänsteproducentens egenkontroll avses förebyggande, under verksamheten och i efterhand utförd kvalitetsledning och riskhantering av social- och hälsovårdstjänsterna, genom vilken för sin del säkerställs att klient- och patientsäkerheten uppfylls. Egenkontrollen definierar bland annat hur organisationen ansvarar för tjänsternas kontinuitet, säkerhet och kvalitet. Verkställandet av egenkontrollen förutsätter planmässiga åtgärder för att dess mål ska uppnås.
Med planen för egenkontroll avses en handling som utarbetas per tjänsteenhet, och i vilken tjänsteproducenten beskriver verksamhetens centrala risker samt hur tjänsteproducenten och personalen övervakar kvaliteten, ändamålsenligheten och säkerheten för de tjänster som ingår i tjänsteenheten samt tillräckligheten för den personal som deltar i klient- och patientarbetet. Planen för egenkontroll är ett verktyg för daglig verksamhet. Planen för egenkontroll är en del av det program för egenkontroll som hör till ansvaret för tjänsteanordnaren och tjänsteproducenter som tillhandahåller tjänster i fler än en tjänsteenhet.
Ansvarsperson(er) för utarbetande av planen för egenkontroll och uppföljning av genomförandet och uppdateringen samt kontaktuppgifter
Pia –Michaela Träskelin, Serviceenhetschef, 044 727 1222
Ansvarsperson(er) för godkännande av planen för egenkontroll samt kontaktuppgifter
Pia – Michaela Träskelin, serviceenhetschef, 044 727 1222
Riikka Saari, koordinerande serviceförman, 040 530 4702
ENHETSBESKRIVNING
Serviceenhetschefen har utarbetat planen för egenkontroll. Klienter och anhöriga deltar indirekt i planering och uppföljning via muntlig respons till vårdarna eller serviceenhetschefen.
Haipro-anmälan, eller via anmärkning om vård enligt anvisning på intra eller hemsidan. Respons inkommer också via patientombuden.
Egenkontrollplanen finns synligt på enhetens anslagstavla.
2.2 Genomförande av en plan för egenkontroll, publicering och uppdatering
Det är väsentligt för genomförande av egenkontroll och för fungerande egenkontroll i klient- och patientarbetet att hela personalen i tjänsteenheten förbinder sig till egenkontroll och att personalen förstår betydelsen, syftena och målen gällande egenkontroll. Planen för egenkontroll styr personalens dagliga arbete och verksamheten i tjänsteenheten.
Infotext: De planer för egenkontroll som utarbetas av tjänstenheterna finns på Österbottens välfärdsområdes webbplats (Egenkontroll) och dessutom läggs en utskrift av planen för egenkontroll fram i enheten så att klienterna/patienterna, anhöriga och de som är intresserade av egenkontroll enkelt och utan att begära planen kan läsa den.
Ansvarspersonen för enheten ansvarar för att uppdatera planen för egenkontroll. Tjänsteenheten ska alltid uppdatera planen för egenkontroll vid ändringar i verksamheten eller anvisningarna eller vid utvecklingsåtgärder till exempel på grund av upptäckta missförhållanden, ändrade handlingsmodeller för egenkontroll eller efter respons. Planen för egenkontroll ska ändras även då ansvarspersonen byts ut. Tjänsteenheten ska granska och uppdatera planen för egenkontroll minst en gång varje år.
ENHETSBESKRIVNING
Personalen är delaktig i uppgörande av egenkontrollplanen och den diskuteras på avdelningsmöten eller personalmöten. Alla uppmanas att läsa egenkontrollplanen, kvitteringslista fylls i när man läst planen, och man reagerar alltid vid förändring. Serviceenhetschefen ansvarar för uppdatering.
Årliga säkerhetspromenader skall utföras. Säkerhetsutbildningar med släckningsövningar sker vart femte år som organisationen ordnar. Säkerhetsplanen är uppgjord av Serviceenhetschefen samt säkerhetsansvariga på Hanneshemmet.
Uppdatering alltid vid förändringar och minst en gång per år. Planen finns i Laatuportti, godkänd i Dynasty och på hemsidan.
Planen för egenkontroll finns synligt utanför avdelningen vid anslagstavlan, nödvändiga kontaktuppgifter finns synligt i kansli och genomgås på personalens säkerhetspromenad.
Personalen är skyldig att upprätthålla sin yrkeskunskap i enlighet med organisationens anvisningar. All fortbildning följs upp på personnivå och serviceenhetschefen följer med och möjliggör att all personal kan upprätthålla sin kompetens.
3. KLIENT- OCH PATIENTSÄKERHET
3.1 Kvalitetsmässiga krav på tjänsten
Österbottens välfärdsområde övervakar, följer upp och utvärderar genom egenkontroll att tjänsterna är av god kvalitet, lagenliga och säkra. Välfärdsområdet ska även säkerställa tillgången till och kontinuiteten i tjänsterna samt klienternas likvärdighet och delaktighet.
Österbottens välfärdsområde beviljades i januari 2024 ett SHQS-kvalitetscertifikat som omfattar välfärdsområdets alla tjänster. Certifikatet är ett bevis på högklassig verksamhet på hög nivå inom social- och hälsovården och är i kraft fram till den 26 januari 2026. Certifikatet har beviljats av ett finskt företag inom kvalitetsutvärdering, certifiering och utbildningstjänster, Labquality Oy. Välfärdsområdets kvalitetsprogram SHQS (Social and Health Quality Standard) är ett verktyg för ledning och utveckling inom social- och hälsovården, och om verktyget tillämpats med framgång beviljas organisationen ett certifikat som erkännande.
Infotext: I hälso- och sjukvårdslagen (1326/2010) och i förordningar som getts med stöd av den föreskrivs om kvaliteten och patientsäkerheten inom hälso- och sjukvården. På motsvarande sätt föreskrivs i socialvårdslagen (1301/2014) om kvaliteten och klientsäkerheten inom socialvården. De social- och hälsovårdstjänster som tillhandahålls klienter och patienter ska motsvara deras behov, vara av god kvalitet, klient- och patientorienterade, säkra och utföras på behörigt sätt.
Syftet med tillsynslagen (741/2023) är att säkerställa klient- och patientsäkerheten inom social- och hälsovården och tjänster av god kvalitet. För en tjänsteenhet är kompetent personal som förbinder sig till egenkontroll samt smidigt samarbete med övriga myndigheter och aktörer som ansvarar för säkerheten centrala faktorer för god kvalitet på tjänsterna samt klient- och patientsäkerhet och utveckling av tjänsterna.
Läs mera:
Social- och hälsovårdsministeriets klient- och patientsäkerhetsstrategi och genomförandeplan (Social- och hälsovårdsministeriets publikationer, 2022: 3).
Klient- och patientsäkerhetscentret: https://asiakasjapotilasturvallisuuskeskus.fi/
Checklistindikatorer (strukturer och processer): primärvård, specialsjukvård, socialtjänster
ENHETSBESKRIVNING
Serviceenhetschefen introducerar ny personal allmänt om verksamheten och tystnadsplikten, samt gör egenkontrollplanen. Lista med ansvarsområden och ansvarspersoner uppdateras regelbundet.
Personaldimensioneringen följs upp x 2 per år till THL, regelbundna inspektioner av tillsynsmyndighet och interna auditeringar (senast april -25). Regelbundna självutvärderingar och riskkartläggningar samt säkerhetspromenader är en del av Tursi och görs i Laatuportti. Apparatpasset utförs enligt organisationens anvisningar och dokumenteras i Laatuportti. Utbildning i läkemedelsbehandling genomförs vart 5:e år. Utbildningen Dataskyddets ABC utförs vart femte år.
Personalen uppmanas att göra anmälningar i Haipro som är ett rapporteringssystem för anmälan om tillbud och negativa händelser i vården. Anmälningarna gås igenom på personalmöten. Målet är att bidra till utveckling och förbättring av verksamheten.
Serviceproducenterna har sina egna kvalitets- och egenkontroller. Muntlig och skriftlig respons kan ges.
Feedback samlas enligt synlig QR-kod vid varje avdelning.(Roidu). Andra mätare som används är utbildningsstatistik, Love- läkemedelsutbildningar, välmåendeundersökningar, utvecklingssamtal, sjukfrånvaro, RAI-mätningar, beläggningsstatistik, budgetuppföljning och personaldimensionering.
Kontakt med arbetshälsovården vid behov och arbetshandledning.
Exreport är ett lednings- och rapporteringssystemprogram som innehåller nyckeltal som beskriver personal, klienter och ekonomi.
RAI- bedömning utförs x2/ år av egenvårdare. Rai mäter klientens funktionsförmåga. Utifrån detta görs vårdplaner upp.
Serviceenhetschefen gör årligen upp verksamhetsplaner i ett för organisationen gemensamt program Opiferus, samt utvärderar verksamheten i detsamma. Verksamhetsplanerna innehåller mål, centrala mätare av måluppfyllelsen, aktiviteter och risker för att uppnå målen. Dessa gås igenom på avdelningsinfo, avdelningsmöten eller personalmöten.
3.2 Ansvar för tjänsternas kvalitet
Ansvaret och ledningen av egenkontrollen inom Österbottens välfärdsområde samt säkerställande av kvaliteten och säkerheten beskrivs i välfärdsområdets förvaltnings- och verksamhetsstadga, i programmet för egenkontroll samt på praktisk nivå i handboken för egenkontroll och kvalitetskontroll.
Infotext: Läs mer: Social- och hälsovårdsministeriets klient- och patientsäkerhetsstrategi och genomförandeplan (Social- och hälsovårdsministeriets publikationer, 2022: 3).
Klient- och patientsäkerhetscentret: https://asiakasjapotilasturvallisuuskeskus.fi/
Enhetsbeskrivning
Organisationen är en matrisorganisation, välfärdsområdesförvaltningen leder administrativa tjänster och verksamhetsområdesdirektörerna leder verksamhetsområdena. Resursdirektörerna är chefsöverskötare och -överläkare som leder sin personal. Resultatområdet är ansvarig för strategin och att verksamhets- och ekonomiplanen finns tillgänglig. Servicekvalitet, patient- och klientsäkerhet säkerställs.
Respektive resultatenhetsansvarig ansvarar för enhetens verksamhet och ekonomi och för att servicen fungerar samt för ledningen av enheten.
Serviceenhetschefen är resultatenhetsansvarig, direkt underställd koordinerande serviceförman i vårdlinjen. Serviceenhetschefen ansvarar för
för kvaliteten och service av tjänsterna, dvs verksamhets- och personalutvecklingen, för personalförvaltningsuppgifter och leder verksamheten i enlighet med ekonomiplanen.
Även personalens prestationsförmåga, -tillräcklighet, kompetens, välbefinnande och arbetarskydd är serviceenhetschefens ansvar. Yrkeskompetensen kontrolleras alltid vid nyanställning i JulkiTerhikki registret.
Egenvårdaren utses på enheten och gör RAI-bedömningar, sjukskötarna är ansvariga för läkemedelsbehandling.
3.3 Klientens ställning och rättigheter
Tjänsteenheterna inom Österbottens välfärdsområde iakttar bestämmelserna i lagarna om klientens/patientens ställning och rättigheter (812/2000; 795/1992) samt välfärdsområdets anvisningar för säkerställande av klientens/patientens ställning och rättigheter.
Klienten/patienten har rätt till socialvård och hälso- och sjukvård av god kvalitet samt till gott bemötande. Den tjänst/den vård som tillhandahålls en klient eller patient ska ordnas utan att kränka dennas människovärde samt med respekt för dennas övertygelse och integritet enligt bestämmelserna i 4 § i lag om klientens ställning och rättigheter inom socialvården (812/2000), 3 § i lag on patientens ställning och rättigheter (785/1992) och 30 § i socialvårdslagen (1301/2014).
3.3.1 Tillgång till tjänster och vård
Information om tillgång till tjänster och vård inom Österbottens välfärdsområde samt väntetider till vård finns på Österbottens välfärdsområdes webbplats: Vård och Tillgång till vård – väntetid
Om att få vård stadgas närmare i 6. kap. i hälsovård- och sjukvårdslag (1326/2010). Aktuella maximala väntetider för att få vård finns på Social- och hälsovårdsministeriets webbplats: Tillgång till vård (vårdgaranti) - Social- och hälsovårdsministeriet (stm.fi)
Om tillhandahållande av socialvård, dess tillgänglighet och lagstadgade behandlingstider stadgas i 4. kap. i socialvårdslagen (1301/2014).
Mera information om tillgången till socialtjänster finns på Social- och hälsovårdsministeriets webbplats: Tillgång till socialvårdstjänster
Ordnande av vård ifall att den maximala väntetiden överskrids
Om social- och hälsovården i Österbottens välfärdsområde inte kan ge en patientvård inom den föreskrivna maximala väntetiden måste välfärdsområdet se till att patienten har möjlighet att få vård någon annanstans, antingen i ett annat välfärdsområde, genom köp av tjänster eller genom att ge patienten en servicesedel. För det betalar patienten inte några extra avgifter, utan patienten betalar endast välfärdsområdets kundavgift för vården. Patienten har rätt att vägra ta emot vård på en annan enhet och kan vänta tills vården kan ges på den enhet som patienten valt.
Om välfärdsområdet inte kan ordna vård i Finland inom den i lagen föreskrivna tiden, måste välfärdsområdet på patientens begäran ge förhandstillstånd att på välfärdsområdets bekostnad söka vård i ett annat EU-land eller EES-land eller i Schweiz. (STM: Väntetiderna inom vården (vårdgarantin)
Infotext: Om bedömning av servicebehov och om väntetider för socialtjänster föreskrivs bland annat i följande lagar: socialvårdslag (1301/2004); lag om klientens ställning och rättigheter inom socialvården (812/2000); lag om utkomststöd (1412/1997); barnskyddslag (417/2007); lag om stödjande av den äldre befolkningens funktionsförmåga och om social- och hälsovårdstjänster för äldre (980/2012); lag om funktionshinderservice (675/2023) och bestämmelsen i 12 § 3. mom. i lag om ordnande av social- och hälsovård (612/2021).
ENHETSBESKRIVNING
Klientens vårdbehov har utretts före beslut om boendeplats. Anhöriga tillsammans med klient och /eller vårdpersonal, har tidigare fyllt i ansökningsblankett som riktats till servicehandledningen och de utreder behoven och gör beslut om boendeplats behövs. När beslut fattats, har anhöriga 2 vardagar på sig att besluta om de tar emot platsen och 5 vardagar på att flytta in.
Anhörigdiskussion görs inom första veckan och man går igenom vårdplan, levnadsberättelse och undertecknar apotek- och hyresavtal. Dessutom frågas om livstestamente och intressebevakning. Då en klient avlider, meddelas servicehandledningen om att ett ledigt rum finns på enheten.
3.3.2 Bedömning av servicebehov/vårdbehov
Infotext: Enligt bestämmelsen i 36 § i socialvårdslagen (1301/2014) har en person som ansöker om socialvårdstjänster har rätt att få en bedömning av servicebehovet (socialvårdslagen 1301/2014, 36 §) om det inte är uppenbart onödigt, till exempel om behovet av service är tillfälligt. När bedömningen görs ska det redogöras för klienten vilka hans eller hennes rättigheter och skyldigheter enligt den allmänna lagstiftningen eller speciallagstiftningen är samt för de olika alternativen vid tillhandahållandet av tjänster och deras effekter liksom också för andra omständigheter som är av betydelse för klientens ärende. Redogörelsen ska ges så att klienten tillräckligt väl förstår dess innehåll och betydelse (1301/2014, 36 §). Servicebehovet bedöms tillsammans med klienten och vid behov hens anhöriga, närstående eller lagliga företrädare (1301/2014, 41 §).
Enligt stadgandet i 15 a § i lag om stödjande av den äldre befolkningens funktionsförmåga och om social- och hälsovårdstjänster för äldre (980/2012) ska välfärdsområdet använda bedömningsverktyget RAI vid bedömningen av en äldre persons funktionsförmåga, om den äldre personen enligt en preliminär bedömning behöver regelbunden socialservice för tryggandet av sin vård och omsorg.
I kapitel 6 i hälso- och sjukvårdslagen (1326/2010) beskrivs på motsvarande sätt personens/patientens rätt att få vård inom hälso- och sjukvårdstjänster.
Egen kontaktperson
Enligt bestämmelsen i 42 § i socialvårdslagen (1301/2014) ska det för en klient inom socialvården utses en egen kontaktperson för den tid klientrelationen pågår. En egen kontaktperson behöver inte utses om det för klienten redan har utsetts en annan arbetstagare som ansvarar för tjänsten eller om det av någon annan orsak är uppenbart onödigt att utse en egen kontaktperson. Den person som är egen kontaktperson ska i enlighet med klientens behov och intresse se till att tjänster ordnas i enlighet med bedömningen av servicebehovet.
ENHETSBESKRIVNING
När en klient flyttar in till Hanneshemmet görs en första RAI-bedömning av funktionsförmågan, denna uppdateras x2 /år samt vid förändringar. Vård och serviceplan görs i senare skede då alla mätningar utförts och levnadsberättelsen lämnats in av anhöriga, den uppdateras x1 /år samt vid förändringar. Vårdpersonalen använder sig av egenvårdarsystem och egenvårdare utses direkt vid klientens ankomst. Klientens välmående och servicebehov följ upp kontinuerligt.
Yrkesperson inom socialvården, Amanda Sandsten är utsedd av Österbottens välfärdsområde som klienternas kontaktperson. Telefon 040 619 7308.
3.3.3 Planering och genomförande av tjänsten/vården
Infotext: Klienten har rätt att få ett skriftligt beslut om ordnande av socialvård. Klienten har även rätt att ansöka om ändring i beslutet.
Enligt bestämmelsen i 39 § i socialvårdslagen (1301/2014) ska bedömningen av servicebehovet kompletteras med en klientplan som utarbetas för klienten eller genom en annan motsvarande plan, om det inte är uppenbart onödigt att utarbeta en plan. Planen ska utarbetas tillsammans med klienten i enlighet med samma lags föreskrifter i 36 § 4–5 mom., om det inte föreligger något uppenbart hinder för detta. En genomförandeplan för klient-/serviceplanen ska utarbetas tillsammans med klienten, och den ska justeras på utsatta tider och vid förändringar i klientens servicebehov. I dess 5 mom. stadgas att för bedömningen av servicebehovet hos barn som behöver särskilt stöd och andra personer som behöver särskilt stöd ansvarar en socialarbetare i tjänsteförhållande.
Inom social- och hälsovården ska klientens/patientens självbestämmanderätt respekteras. Klienten/patienten har rätt att delta och påverka i planering och genomförande av tjänster/vård. Om en myndig klient inte kan delta och påverka i planeringen och genomförandet av tjänsterna/vården, ska klientens vilja utredas i samarbete med hens lagliga företrädare, anhöriga eller annan närstående. En minderårig klients åsikt ska beaktas enligt ålder och utvecklingsnivå.
ENHETSBESKRIVNING
Läkaren besöker enheten en gång i veckan. Sjukskötarna uppdaterar vårdplanerna och egenvårdarna uppdaterar RAI bedömningarna. Klienten är med i uppgörandet/uppdatering av vårdplanen. Information av och åt anhöriga är viktig och de involveras i servicen genom telefonkontakter och anhörigsamtal.
Självbestämmanderätten respekteras genom att klienten har rätt att påverka och delta i planering och genomförande av vård. Ifall klienten själv inte kan delta och påverka, ska klientens vilja utredas tillsammans med laglig företrädare eller anhörig eller annan närstående.
Daglig genomgång av vårdplan vid skiftesbyten, både muntlig och tyst rapport. Klienterna hålls under uppsikt under hela dagen och avvikelser i måendet dokumenteras och diskuteras mellan vårdpersonalen. Personalen kontaktar läkaren vid behov. Anhöriga kontaktas även nattetid om man kommit överens om detta samt vid förändringar i måendet. En del anhöriga önskar även bli informerade om medicin förändringar.
3.3.4 Bemötande av klient/patient och rättigheter
Klienten/patienten har rätt till gott bemötande, det vill säga hens människovärde, övertygelse och integritet ska respekteras. Klientens/patientens önskemål, åsikt, intresse och individuella behov samt modersmål och kulturbakgrund ska beaktas i tjänsterna/vården. Kravet på gott bemötande gäller såväl de tjänster som välfärdsområdet själv producerar och de tjänster som välfärdsområdet köper.
Välfärdsområdet har utarbetat anvisningar för gott bemötande och god behandling av en klient eller patient (intra). I anvisningen beskrivs vad en anställd ska göra om hen observerar osakligt beteende och osaklig behandling i sitt arbete. Anställda ska ingripa i osakligt beteende och osaklig behandling och alla som jobbar i enheten ska känna till hur man anmäler. En anmälan om en situation där man upplevt osakligt beteende eller osaklig behandling kan även göras av klient, patient eller anhörig. Även anställda eller andra personer som varit närvarande kan göra en anmälan. Det finns flera anmälningskanaler.
Anmälningskanaler för klienter, patienter och personer utanför organisationen finns på välfärdsområdets webbplats: Ge respons - Österbottens välfärdsområde (osterbottensvalfard.fi). En klient, patient eller anhörig kan även ge muntlig respons. Anmälningskanaler för personalen (HaiPro och SPro) finns på intra.
Självbestämmanderätten är varje människas grundläggande rättighet, och den inbegriper rätt till personlig frihet, likvärdighet, integritet och säkerhet. Den har nära samband med rätten till privatliv och skydd för privatlivet. Tjänster och vård genomförs i regel utan att begränsa en persons självbestämmanderätt. Om man är tvungen att vidta åtgärder som begränsar självbestämmanderätten, ska det finnas en laglig grund för detta och självbestämmanderätten kan begränsas endast ifall att klientens/patientens eller andra personers hälsa eller säkerhet hotar att äventyras eller om andra metoder inte hjälper. Begränsningsåtgärderna ska utföras i enlighet med principen om lindrigaste möjliga begränsning och på ett säkert sätt med respekt för människovärdet. En anvisning om användning av begränsningsåtgärder har utarbetats för välfärdsområdets personal. Anvisningen finns i materialbanken på intra.
Infotext: Anställda som jobbar inom social- och hälsovården ska respektera och stärka klientens och patientens självbestämmanderätt och stöda klientens eller patientens delaktighet i planering och genomförande av vård och tjänster.
Vid tillhandahållandet av socialvård ska särskild uppmärksamhet ägnas åt att tillgodose de klienters intressen som behöver särskilt stöd. I alla socialvårdsåtgärder som gäller barn ska i första hand barnets intresse beaktas (socialvårdslagen 1301/2014, 4–5 §) som också grundar sig i rätten till privatliv och skydd för privatlivet, såsom stadgas i 6–7 §, 10 § och 12 § i grundlagen (731/1999).
Plan om gott bemötande
Varje barnskyddsanstalt som ordnar vård och omsorg för barn som placerats har en allmän plan om gott bemötande som en del av planen för egenkontroll. När planen om gott bemötande görs upp och när den ses över ska de barn som är placerade i verksamhetsenheten höras, och de ska ges möjlighet att delta i utarbetandet av planen. När planen är färdig ska den gås igenom tillsammans med de barn som är placerade i enheten. Planen ska placeras så att alla kan se den. Planen ska skickas för kännedom till det välfärdsområde som ansvarar för placeringen av ett barn och till den socialarbetare som ansvarar för angelägenheterna i fråga om det barn som placerats i enheten, och planen ska utvärderas och ses över årligen. (Barnskyddslagen 417/2007, 61 b §).
Intressebevakning
Social- och hälsovården har klienter i olika åldrar som inte själva kan sköta sina angelägenheter och då kan klienten behöva en förmyndare. En minderårigs förmyndare är i första hand vårdnadshavaren. Tilläggsuppgifter och anvisningar för att inleda en förmyndarskapsprocess för en klient och förfaranden som gäller förmyndarskap finns i lagen om förmyndarverksamhet (442/1999) samt på webbplatsen för Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata: Förmyndarskap | Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata (dvv.fi)
Behandling av en klient/patient och rättigheter
ENHETSBESKRIVNING
Av personalen krävs språkintyg vid sökande av befattning.
Klienter och anhöriga kan ge respons ifall de känner att de blivit osakligt bemötta eller behandlade. Serviceenhetschefen diskuterar med anhörig eller klient och informerar hur man kan göra en anmälan.
Spro, Roidu och Haipro kan göras anonymt, men även namn och telefonnummer kan läggas till om man vill bli kontaktad. Handläggs av Servicenhetschefen, men går även till ansvariga för patient-och klientsäkerhet samt direktören. Även socialombuds och patientombud kan kontaktas, och kontaktuppgifter finns på enhetens anslagstavla.
Vid anhörigsamtal tas upp om möjlighet att söka intressebevakning.
Till exempel en närstående eller en socialarbetare (egenarbetare, socialvårdslag 42 §) gör en anmälan till Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata (DVV) om behovet av förmyndarskap. DVV behandlar anmälan och skickar en officiell begäran om ett läkarutlåtande för förordnande av intressebevakare (behovet av intressebevakning).
Läkaren väntar oftast på en begäran om utlåtande och ger sitt utlåtande först på begäran. Utlåtandet lämnas på begäran till Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata eller till domstolen. Utlåtandet kan vid behov också bifogas till anmälan (observera att även en läkare kan göra anmälan trots sekretessbestämmelser).
Intressebevakning gäller vanligtvis endast ekonomiska ärenden.
För att hantera hälsorelaterade ärenden krävs en noggrant specificerad intressebevakningsfullmakt.
Klienterna får ha mindre kontanter i sitt rum. Större summor eller värdesaker förvaras inlåst i medin-rummet på enheten, tillsammans med en kvitteringslista. Vid insättningar och uttag behövs underskrift av två personer.
Infotext: Begränsningsåtgärder
Målet är att man inte ska behöva använda begränsningsåtgärder. Det är i varje fall möjligt att använda dem enbart som en sista utväg då alla andra lindrigare förfaringssätt har använts. Det är tillåtet att använda endast de begränsningsåtgärder som finns nämnda i lagen.
Begränsningar i specialomsorg
Om begränsningar inom handikappomsorgen föreskrivs i 3 kap. i lag angående specialsomsorgen om utvecklingsstörda (519/1977). Inom specialomsorgen kan begränsningsåtgärder användas i serviceboenden med heldygnsomsorg, vid service på en institution eller specialiserad sjukvård som ges på en psykiatrisk enhet för personer med intellektuell funktionsnedsättning (utvecklingsstörning) eller inom motsvarande privat service. För att begränsningsåtgärder ska kunna tillämpas enligt specialomsorgslagen (519/1977) ska klienternas behov inom specialomsorgen uppfylla de kriterier som finns föreskrivna i nämnda lag. Varje begränsningsåtgärd ska vara anpassad för en specifik klient eller situation. För varje klient utarbetas en genomförandeplan där det framgår hur klientens självbestämmanderätt stöds. Om en begränsningsåtgärd används på en klient, utarbetas en IMO-plan för klienten.
Välfärdsområdets specialomsorgen har en multiprofessionell IMO-arbetsgrupp, som drar upp riktlinjer för praxis vid boendeserviceenheten och diskuterar frågor som dyker upp angående klienternas självbestämmanderätt. Användningen av begränsningsåtgärder inom specialomsorgen kommer att beskrivas närmare i Österbottens välfärdsområdes IMO-handbok som är under beredning.
Begränsningar i vård utom hemmet
Användningen av begränsningsåtgärder inom barnskydd finns föreskrivet i 11 kap. i barnskyddslagen (417/2009). Innehållet i begränsningsåtgärderna inom barnskyddet ska månatligen sändas för kännedom till den ansvariga socialarbetaren för barnets angelägenheter enligt bestämmelsen i 74 § 3 mom. i barnskyddslagen. Om flera begränsningar efter varandra, samtidigt eller under en längre tid har riktats mot barnet, ska den socialarbetare som ansvarar för barnets angelägenheter bedöma barnets situation som helhet, behovet av för barnet lämplig och tillräcklig vård och av tjänster samt om antalet anställda, personalens kompetens och lokalerna på platsen för vård utom hemmet motsvarar barnets behov enligt samma lags 74 a § 3 mom. Institutet för hälsa och välfärd ger på sin hemsida en allmän beskrivning av förutsättningar för bruk av begränsningar enligt barnskyddslagen samt av beslutsfattandet och antecknandet.
Begränsningsåtgärder inom dygnet runt-serviceboende för äldre
En nationell lagstiftning saknas för användning av begränsande åtgärder för äldre inom effektiverad dygnet runt omsorg. I avsaknad av tillämplig lagstiftning framhävs den normativa betydelsen av riksdagens justitieombudsmans laglighetsövervakning (se Social- och hälsovårdsministeriets rapporter och promemorior 2021: 12; Rättsligt material om äldres självbestämmanderätt 2018–2022). Beslut om användning av begränsande åtgärder som begränsar klientens rörlighet tas alltid av klientens behandlande läkare. Vårdpersonalen ska regelbundet överväga för enskilda individer huruvida ett begränsningsbeslut är grundat eller inte, och alltid då en begränsningsåtgärd vidtas. Bedömningen ska dokumenteras i klientdatasystemet. Endast en läkare kan besluta om fortsättning av en begränsningsåtgärd. En anhörigs krav får aldrig vara orsaken till att använda en begränsningsåtgärd. En begränsning som används på klientens önskemål är inte en begränsningsåtgärd, men ska alltid dokumenteras i klientdatasystemet. Dessutom ska klienten framföra ett önskemål varje gång, inga antaganden får göras. Begränsningar får aldrig användas på grund av knappa personalresurser.
Läs mer: Begränsning av självbestämmanderätten inom social- och hälsovården | Valvira
Självbestämmanderätt
ENHETSBESKRIVNING
Självbestämmanderätten får begränsas endast på starka grunder. Verksamhetsprincipen är att Hanneshemmet ska vara ett tryggt hem med rätt till självbestämmande, gemenskap och individuell omsorg.
Begränsande åtgärder såsom sängstöd (används för att förebygga olycksfall), grenbälte och hygien-halare behövs ibland. Beslut om dessa tas av läkare i samråd med vårdpersonal och anhöriga eller närstående och dokumenteras i klientens vårdplan. Beslutet utvärderas vid behov och minst med 3-månaders mellanrum. Anvisning för att stärka självbestämmanderätten för äldre på Serviceboenden med heldygnsomsorg finns, och den genomgås på personalmöten/avdelningsmöten och utbildning ordnas via utbildningskalendern.
3.3.5 Anmärkning, klagomål och anmälan om patientskada
Anmärkning
Inom social- och hälsovården är en bra tjänst och god vård ett resultat av samarbete mellan klienten/patienten, anhöriga och professionella. Om du är missnöjd med den tjänst/vård som du fått, ta genast upp det med den person som tillhandahållit tjänsten/gett vården eller fattat beslutet eller med hens chef vid den verksamhetsenhet där du skött ett ärende eller fått vård. Om ärendet inte kan utredas genom diskussion, har en klient som är missnöjd med kvaliteten på socialvården eller med behandling inom socialvården rätt att göra en anmärkning till ansvarspersonen för verksamhetsenheten inom socialvården eller till den ledande tjänstemannen för socialvården (Socialvårdslag 812/2000, 23 §).
En patient som är missnöjd med hälso- och sjukvården eller med bemötandet har rätt att göra en anmärkning till den ansvariga direktören för hälso- och sjukvården inom verksamhetsenheten i fråga (hälso- och sjukvårdslag 785/1992, 10 §). Vid behov ger socialombudet eller patientombudet hjälp och vägledning för att utreda saken eller göra en anmärkning.
En skriftlig anmärkning kan du lämna på ett digitalt formulär på välfärdsområdets webbplats eller genom att fylla i en blankett som skrivs ut.
Formulär för anmärkning som gäller tjänster inom socialvården och anvisningar för ifyllandet finns på vår webbplats: Klientens rättigheter inom socialvården - Österbottens välfärdsområde (osterbottensvalfard.fi).
Motsvarande formulär för anmärkning som gäller tjänster/vård inom hälso- och sjukvården och anvisningar för ifyllandet finns på vår webbplats: Missnöjd med vården - Österbottens välfärdsområde (osterbottensvalfard.fi)
På en anmärkning ges ett svar inom skälig tid, cirka 1–4 veckor.
Klagomål
En anmärkning är det primära sättet att anmäla missnöje, och ett klagomål det sekundära sättet. Om den som gjort en anmärkning inte är nöjd med svaret på anmärkningen, kan hen lämna ett klagomål (socialvårdslag 812/2000, 23 a §; hälso- och sjukvårdslag 785/1882, 10 a §) till regionförvaltningsverket och i specialfall till Valvira. Formulär och anvisningar för att lämna ett klagomål finns på regionförvaltningsverkets webbplats: Anmärkning och klagomål. Anvisningar för ett klagomål finns även på välfärdsområdets webbplats: Rättigheter som gäller en klient inom socialvården och Missnöje med vården.
Tilläggsuppgifter: Klient- och patientsäkerhetscentrets webbplats: Anvisning för klienter och patienter.
Patientskadeanmälan
Patientförsäkringscentralen (PFC) handlägger alla patientskadeanmälningar som gäller hälso- och sjukvården i Finland. En patientskada ska anmälas till Patientförsäkringscentralen. Ett formulär för skadeanmälan och tilläggsuppgifter fås av patientombudsmannen, på välfärdsområdets webbplats: Missnöje med vården samt på Patientförsäkringscentralens webbplats: https://www.pvk.fi/sv/
ENHETSBESKRIVNING
Vi har ett öppet arbetsklimat och använder oss av Haipro anmälningssystem och Spro vid orosanmälan. Anmälningarna behandlas x1/månad vid personalmöten. Spro beroende på vad saken gäller till socialhandledaren . Vid anhörigas missnöje rekommenderar vi dem att göra anmälan via hemsidan och socialombudet vars telefonnummer finns synligt på enheten. Vid anhörigklagomål reserveras tid för dem tillsammans med serviceenhetschefen och vid behov med koordinerande serviceförman och/eller överskötare.
Till fastighetsägaren och vaktmästaren finns ett anmälningssystem i Intra Fastigheternas felanmälningar och reparationsbegäran samt ändringar gällande verksamhetsutrymmen. Dit vi anmäler brister gällande fastigheten. Ärenden kvitteras efter åtgärd av fastighetsskötaren.
Namn och kontaktuppgifter till den person som ansvarar för behandling av en anmärkning som gäller hälso- och sjukvården vid verksamhetsenheten (läkare) eller den ansvariga direktören för hälso- och sjukvården.
Markus Råback, överläkare i Geriatri, 040 5695943
Tony Pellfolk, verksamhetsområdesdirektör, 040 1286327
Namn och kontaktuppgifter till den person som ansvarar för behandling av en anmärkning som gäller socialvården vid verksamhetsenheten
Marketta Koskela, överskötare
Telefonnummer: 050 438 5989
E-post:marketta.koskela@ovph.fi
3.3.6 Social- och patientombudens tjänster
Social- och patientombudens uppgifter och kontaktuppgifter
För att främja tillgodoseendet av rättigheterna och rättsskyddet för patienter och klienter ska välfärdsområdet ordna patientombud och socialombud. Patientombudens och socialombudens uppgifter grundar sig på lagen om patientombud och socialombud (739/2023, 1–2 §, 8 §).
Österbottens välfärdsområde har ett socialombud och tre patientombud.
Socialombudens och patientombudens uppgifter:
- Ge råd och informera klienter/patienter eller deras lagliga företrädare, anhöriga eller andra närstående om klientens ställning och rättigheter inom socialvården (812/2000) samt om ärenden enligt lagen om patientens ställning och rättigheter (785/1992)
- Ge råd och vid behov hjälpa en klient/patient eller patientens lagliga företrädare, anhöriga eller andra närstående att göra en anmärkning.
- Ge råd hur ett klagomål, rättelseyrkande, besvär, skadeersättningsyrkande, ersättningsyrkande som gäller en patient- eller läkemedelsskada eller ett annat ärende som gäller rättsskyddet i anknytning till en klients socialvård eller en patients hälso- och sjukvård kan lämnas till en behörig myndighet.
- Informera om klientens/patientens rättigheter.
- Sammanställa information om kommunikation med klienter/patienter och följa upp klienternas/patienternas rättigheter och ställning.
- Utöver nämnda uppgifter bidra till att klienternas/patienternas rättigheter främjas och förverkligas.
Socialombudets kontaktuppgifter
Socialombud: Katarina Norrgård
Telefonnummer: 040 507 9303, telefontid: måndag–fredag kl. 08.00–14.00
E-postadress: sosiaaliasiavastaava@ovph.fi (oskyddad e-post)
Besöksadress: Korsholmsesplanaden 44, 65100 Vasa
Patientombudens kontaktuppgifter:
Patientombud: Hannele Flöjt, Marjut Meltoranta och Sari Mäkinen
Telefonnummer: 06 218 1080, telefontid måndag–torsdag kl. 09.00–11.00 och 12.00–14.00
E-postadress: potilasasiavastaava@ovph.fi (oskyddad e-post)
Besöks- och postadress: Österbottens välfärdsområde, Vasa centralsjukhus, A1, Sandviksgatan 2–4, 65130 Vasa
Kontaktuppgifter till socialombudet och patientombuden finns även på webbplatsen för Österbottens välfärdsområde: Klientens och patientens rättigheter - Österbottens välfärdsområde (osterbottensvalfard.fi)
3.3.7 Klienternas/patienternas delaktighet
Klienter inom Österbottens välfärdsområde har möjlighet att delta i tjänsteutvecklingen genom att delta i klientråd, påverkansorgan eller andra forum för klientdelaktighet. En del klienter kan delta i tjänsteproduktionen i samarbete med professionella, till exempel som erfarenhetsexperter. En delaktighetsplan som utarbetats för Österbottens välfärdsområde utgör ramen för utveckling av delaktighetsarbetet. Delaktighetsplanen finns på välfärdsområdets webbplats.
Välfärdsområdet har följande påverkansorgan: ungdomsfullmäktige, äldrerådet och handikapprådet. Välfärdsområdet har dessutom klientråd för olika grupper.
Delaktigheten för välfärdsområdets klienter stöds även bland annat genom partnerdiskussioner mellan välfärdsområdets sektorer samt organisationer och föreningar samt genom koordinerad organisations- och frivilligverksamhet (OLKA). OLKA-verksamheten genomförs som ett samarbete mellan Österbottens Föreningar r.f. och Österbottens välfärdsområde.
Infotext: Med klientdelaktighet avses tjänsteanvändarnas delaktighet och påverkan antingen i egen vård/tjänster eller i bredare omfattning än de egna angelägenheterna i form av idéer, planering, utveckling, genomförande och utvärdering av tjänster, tjänstekedjor samt tjänstehelheter.
Klientens och anhörigas delaktighet betyder att deras syn och önskemål beaktas i alla situationer i anknytning till en tjänst/vård och vid utveckling av verksamheten. Det viktigaste gällande klienternas delaktighet är att varje klient har möjlighet att delta i planering, tillhandahållande och utvärdering av vård och tjänster som gäller klienten. Detta sker i samråd med professionella i enskilda situationer som gäller klientens tjänster. Tjänsteutveckling i samarbete med klienter görs i syfte att producera bättre tjänster för alla klienter.
Enligt lag om välfärdsområden har välfärdsområdets klienter och tjänsteanvändare rätt att delta och påverka välfärdsområdets verksamhet (lagen om välfärdsområden 611/2021, 29 §).
Klientens delaktighet i sin egen tjänst innebär att en tjänsteanvändare har rätt att bli hörd och rådgöra om sina tjänster i samförstånd med personalen.
En patient har rätt att delta i planeringen av undersökningar, vård och rehabilitering som gäller hen själv. Inom hälso- och sjukvården ska vid behov utarbetas en plan för undersökning, vård, medicinsk rehabilitering eller annan motsvarande plan där det framgår hur patientens vård ordnas och enligt vilken tidtabell. Planen ska utarbetas i samförstånd med patienten, hens anhöriga eller närstående eller hens lagliga företrädare. (Lag om patientens ställning och rättigheter 785/1992, § 4a).
Inom socialvården ska utarbetas en tjänste-, vård-, rehabiliterings- eller annan motsvarande plan i samråd med klienten och hens lagliga företrädare, anhöriga eller närstående. Klienten ska ges möjlighet att delta och påverka planeringen och genomförandet av tjänsterna. I förvaltningslagen föreskrivs om hörande av klienten före ett beslut som gäller hen (1361/2003/1361), i lagen om klientens ställning och rättigheter inom socialvården (812/2000, 7–8 §) och socialvårdslagen (1301/2014, 4 §).
Läs mer:
Klient- och patientsäkerhetscentret: https://klientochpatientsakerhetscentret.fi/
ENHETSBESKRIVNING
Via direkt respons av klienter och anhöriga beaktas deras åsikter samt vid planering och utarbetande av vård och serviceplan.
Klienternas och anhörigas delaktighet betyder att deras syn och önskemål beaktas i alla situationer i anknytning till vården och vid utveckling och utvärdering av tjänster som gäller klienten och verksamheten i samråd med avdelningens personal.
På enhetsnivå utarbetas anvisningar för en informativ och säker vård för att stärka kompetensen hos vårdpersonalen
Samarbete med privata sångaktörer, bibliotek, församling, Folkhälsan, Vamia, YA, Novia. Fotvårdare och frissa besöker vid kontakt.
3.4 Beaktande av regelbundet insamlad respons och övrig respons
Inom Österbottens välfärdsområde kan en klient/patient/närstående ge respons om en tjänst eller vård som hen tagit del av och således påverka utvecklingen av tjänsterna genom sin egen/en närståendes upplevelse av tjänsten/vården. Respons insamlas regelbundet även av studerande och personal.
Respons av klienter
Våra kanaler för respons från klienter finns på välfärdsområdets webbplats: Ge respons - Österbottens välfärdsområde (osterbottensvalfard.fi)
Respons kan ges om social- och hälsovårdstjänsterna, webbsidorna eller allmän respons (då gäller responsen inte en enskild enhet). Respons kan ges muntligt eller skriftligt till en enhet som tillhandahåller tjänster eller vård, till exempel via kundserviceterminaler vid enheterna samt via QR-koder.
Klientupplevelse och klientnöjdhet
Välfärdsområdet mäter klientupplevelsen och klientnöjdheten med hjälp av nettorekommendationsindex, det vill säga NPS-mätare (Net Promoter Score). NPS-mätaren anger hur stor del av klienterna som kan rekommendera de tjänster som Österbottens välfärdsområde tillhandahåller. NPS-talet ligger mellan -100 och 100. Vanligen anses 50 som ett bra resultat. Ju högre tal, desto fler klienter kan rekommendera välfärdsområdets tjänster.
Respons som insamlas av studerande
Välfärdsområdet insamlar även regelbundet respons av studerande med hjälp av NPS-mätare och en responsförfrågan för studerande (CLES). NPS-talet ligger mellan -100 och +100. Vanligen anses 50 som ett bra resultat. Anvisningar för studerande som ska ge respons samt resultat från NPS-mätaren och CLES-förfrågan finns på välfärdsområdet intra.
Respons av personalen
Av personalen insamlas respons om arbetsplatsen bland annat med hjälp av en NPS-rekommendationsmätare. Genom mätaren fås information om personalens trivsel och om vad arbetstagarna tycker om sin arbetsplats. Mätningen görs två gånger per år per e-post. Anvisningar för behandling av resultaten, rapportering och genomgång finns på välfärdsområdets intra. Resultat för varje sektor publiceras på intra.
Infotext: Då tjänsteenhetens plan för egenkontroll utarbetas, ändras och vid tjänsteutveckling ska tjänsteproducenten ta hänsyn till respons som regelbundet samlas in från de klienter och patienter som tillhandahålls tjänster vid enheten, deras anhöriga och närstående samt från tjänsteenhetens personal. (Tillsynslagen 741/2023, 27 §).
Respons och erfarenheter från klienter/patienter i olika åldrar och deras familj/närstående är en viktig och väsentlig del av utvecklingen av välfärdsområdets tjänster med avseende på innehållet, kvaliteten, klientsäkerheten och egenkontrollen. Eftersom god kvalitet på en tjänst kan betyda olika saker för personalen och klienterna, är respons som regelbundet insamlas på olika sätt en viktig del av utvecklingen av enheten.
Läs mer:
Klient- och patientsäkerhetscentret: https://klientochpatientsakerhetscentret.fi/
Klient- och patientsäkerhetscentret 2023: Klient- och patientsäkerhetsstrategins handlingsprogram för tjänsteanordnare och tjänsteproducenter inom social- och hälsovården 2022–2026.
EHETSBESKRIVNING
Dagligen insamlas respons av klienter och anhöriga i samband med vården eller samtal vid förändringar i vården. Studerande uppmanas att fylla i CLES efter praktikperioden.
Feedbacklåda finns i korridoren.Personalens välmåendeundersökning och arbetsplatsutredningsrapport utförs via arbetsplatshälsovården regelbundet.
Ifall inkommen feedback, delges den och behandlas på avdelningsmöten och utvecklingsplan påbörjas. Kanaler som används är CLES studerandeutvärdering, NPS nöjdhetsmätare och Roidu klientfeedbacksystem via QR-kod eller muntlig feedback av klient och anhöriga. Svaren tas upp på personalmöten och tas tillvara i verksamhetsutvecklingen och verksamhetsplanen.
Självutvärdering i Laatuportti.
3.5 Personal
Tjänsteenheterna inom Österbottens välfärdsområde ska ha tillräckligt med sådan personal som verksamheten kräver (tillsynslagen 741/2023, 9 §, 10 §). I personalen som deltar i klient- och patientarbete kan vid behov även ingå yrkespersoner som köps av en annan tjänsteproducent (kravet i arbetsavtalslagen 55/2001, 7 § ska uppfyllas). Antalet arbetstagare som deltar i klient- och patientarbete ska vara tillräckligt i relation till antalet patienter/klienter samt deras behov av vård, hjälp, stöd och tjänster samt förändringar i behoven.
Anvisningar som gäller välfärdsområdets anställda, personalärenden, arbetsskyddet samt uppfyllandet av förpliktelser i enlighet med arbetarskyddslagen (738/2002) finns på välfärdsområdets intra samt i applikationen Alma.
Formella kompetenskrav för tjänster och befattningar inom välfärdsområdet, såsom yrkesmässig behörighet och krav på språkkunskaper beskrivs i behörighetsstadgan. Behörighetsstadagan finns på välfärdsområdets webbplats.
Infotext: Personalen ska ha den utbildning som behövs för verksamheten, tillräckligt yrkeskunnande och färdigheter, med hänsyn till de tjänster som tillhandahålls och de klienter/patienter som använder tjänsterna. Tjänsteproducenten ska säkerställa att även social- och hälsovårdsanställda som är inhyrda eller köpta av en underleverantör uppfyller de krav som ställs i lagar som gäller yrkespersoner inom social- och hälsovården, då detta enligt nämnda lagar eller annan lagstiftning som gäller social- och hälsovården är ett krav för att sköta arbetsuppgifterna.
Behörighetskrav för ansvarspersonen: tillsynslagen (741/2023, 10 §, 4. mom.) och socialvårdslagen (1301/2014, 46 a §, 3 mom.)
Läs mer:
Klient- och patientsäkerhetscentret: https://klientochpatientsakerhetscentret.fi/
3.5.1 Mängden och strukturen för personal
ENHETSBESKRIVNING
Personalen består av Serviceenhetschef, sjukskötare, närvårdare, omsorgsassistenter och vårdbiträde.
På Hanneshemmet finns två avdelningar och totalt 24 klienter uppdelade enligt följande: Blåmesen 12 stycken klienter, Gulsparven 12 st. klienter.
Vardagar i morgonskifte finns 6-7 vårdare på enheten. Kvällar är det alltid 4 vårdare på enheten, nattetid 1,5 vårdare. Veckoslut morgonskifte 5 vårdare på enheten.
Planeras alltid minst en till två närvårdare/sjukskötare med läkemedelslov per skift och per avdelning.
3.5.2 Principer för användning av vikarier och för rekrytering
ENHETSBESKRIVNING
Vi använder oss av Sotender applikationen vid vikariebehov, men även egen personal kan ta extraarbetsskiften. Poolpersonal finns även att fås. Hanneshemmets Whatsapp-grupp används samt vanliga meddelanden per telefon, under veckoslut då Sotender ej i bruk.
Vi har som mål att det alltid på var avdelning ska finnas åtminstone en närvårdare och eftersträvar att de har specialtillstånd för att ge narkotiska preparat även som subcutana injektioner. Vårdbiträden samt omsorgsassistenter rekommenderas Minilop tentamen.
Serviceenhetschefen kontrollerar behörigheten Julkiterhikki registret.
Språkkunskaper för sjukskötare krävs, goda i språk och nöjaktig i skrift. Närvårdare nöjaktigt i både tal och skrift, enligt behörighetsstadgan. Studerande har en utsedd handledare under varje skift.
Vid nyrekrytering följs checklista vid introduktion och begärs i det skedet examensintyg, språkintyg, straffregisterutdrag, och intyg Läkemedels lov. Handledare utses då arbetet påbörjas. 1-2 morgonturer och 1-2 kvällsturer.
Studerande anmäler praktikperioden via Tiitus -eller Jobiiliprogrammet. Där finns information om Hanneshemmet och hur de tar kontakt och när de påbörjar sin praktik. Ofta tar de kontakt innan praktikperiodens början och får information om vem som är handledare. Handledaren eller Serviceebhetschefen tar emot dem, informerar enligt introduktionschecklista och visar till omklädningsrum och avdelning. Studerandes rätt att jobba, kontrolleras via studiepoängen, om < 65 studiepoäng jobbar de som vårdbiträde.
Handledaren har ansvar över studerandes mål och inlärning samt utvärdering,och ser till att studerande har handledare ifall hen har semester eller ledig dag. Checklistan ifylls av studerande under praktikperioden och lämnar in den till Serviceenhetschefen. Enkät om infektionssäkerhet ifylls och förs till arbetshälsovården eller studerandehälsovården.
Säkerställande av lämplighet och pålitlighet vid rekrytering till arbete med barn och äldre och personer med funktionsnedsättning
ENHETSBESKRIVNING
Serviceenhetschefen begär straffregisterutdrag (ej äldre än 3 månader) av arbetstagaren som själv ska ansöka via rättsregistercentralen. Dokumenteras i personalregistret.
* Lag om funktionshinderservice (675/2023) träder i kraft 1.1.2025 (953/2023). Till den del tillsynslagen innehåller hänvisningar till lagen om funktionshinderservice gällande kontroll av straffregisterutdrag, träder rättigheten och skyldigheten att kontrollera straffregisterutdrag för arbetstagare som arbetar med personer med funktionsnedsättning i kraft 1.1.2025.
3.5.3 Introduktion, fortbildning och säkerställande av kunnande
Introduktion för personalen
Introduktion för personal inom Österbottens välfärdsområde ordnas enligt ett introduktionsprogram i tre delar (delar 1–3). Den första delen består av allmän introduktion. Den är avsedd för alla arbetstagare och även för studerande och sommarjobbare. Den andra delen består av introduktion till en specifik sektor (torde bli klar vid årsskiftet 2024–2025). Den tredje delen producerar enheten/avdelningen på en färdig mall (blir klar år 2025).
Välfärdsområdets introduktionsprogram är konstruerat i programmet Laatuportti. I Laatuportti finns även matriser för personalen. Laatuportti har dessutom gränssnitt till HRM-systemet. Via systemen kan cheferna följa upp vilka delar av arbetstagarens introduktion som utförts. Ett nätbaserat introduktionsprogram säkerställer utöver uppföljningen även att introduktionen är av jämn kvalitet för alla. De arbetstagare som genomgått introduktionsprogrammet får en responsförfrågan som gäller introduktionsmaterialet.
Nätbaserad introduktion utesluter aldrig personlig introduktion. En ansvarsperson för introduktionen ska alltid utses för en ny arbetstagare. Den personliga introduktionen är viktigare än introduktionen på nätet.
Innehållet i introduktionsprogrammet beskrivs närmare i välfärdsområdets intra.
ENHETSBESKRIVNING
Introduktionen utförs enligt introduktionsprogram i tre delar(i Laatuportti) Vi har även egen checklista som ifylls av både studerande och ny arbetstagare. Handledare utses alltid för de 2-5 första arbetsdagarna. Den utdelade checklistan behöver samlas in och kontrolleras tillsammans med ny personal.
Läkemedelslovet skall förnyas vart 5 år, och praktiska prestationer förnyas enligt organisationens direktiv. Personal utan utbildning rekommenderas utföra Minilop -tentamen samt praktiska prestationer.
Fortbildning och säkerställande av kunnandeE
Välfärdsområdets personal- och utbildningstjänster utarbetar varje år i samarbete med tjänstesektorerna en plan för att upprätthålla och främja arbetstagarnas yrkesmässiga kunnande. Fortbildning ordnas både internt och externt.
Personalens kunnande och utbildningsbehoven bedöms i relation till utvecklingen av förfarandena inom social- och hälsovårdsverksamheten och välfärdsområdets strategi. Dessutom ska varje arbetstagares personliga utbildningsbehov gås igenom varje år vid ett utvecklingssamtal. Arbetstagarna har skyldighet att upprätthålla sitt eget yrkesmässiga kunnande och arbetsgivaren har skyldighet att ge personalen möjlighet att delta i fortbildning. (Social- och hälsovårdsministeriets förordning om fortbildning för social- och hälsovårdspersonal 57/2024).
För personalen ordnas regelbundet olika slags utbildning, såsom till exempel utbildning i första hjälpen, hygien- och säkerhetsutbildning, nätutbildning i läkemedelsbehandling (LoVe), datasäkerhets- och dataskyddsutbildning och utbildning i olika elektroniska system.
I Laatuportti finns enhetsvisa gruppmatriser för uppföljning av personalens kompetenser. Via den egna gruppmatrisen kan cheferna följa upp vilka kompetenser personalen innehar (läkemedelslov och apparatpass). Personalen kan även själv följa med sina kompetenser och när de behöver förnyas.
Infotext: Välfärdsområdet/tjänsteproducenten ska systematiskt följa upp och utvärdera social- och hälsovårdspersonalens fortbildning samt genomförandet av de planer som gäller fortbildning. Vid uppföljningen av fortbildning ska utvärderas åtminstone huruvida mängden fortbildning är tillräcklig, deltagande i utbildning, innehåll i utbildning, kvalitet och effekter samt kostnader för utbildning.
Innehållet i fortbildningen ska beakta personalens grundutbildning, kraven och innehållet i arbetet (Social- och hälsovårdsministeriets förordning om fortbildning för social- och hälsovårdspersonal 57/2024). För personalantal, behörighetskrav och fortbildning gäller dessutom det som föreskrivs i övrig lagstiftning.
ENHETSBESKRIVNING
En lista med obligatoriska utbildningar uppdateras regelbundet. Utbildningsdeltagandet syns i Alma och kan på detta sätt följas upp. Personalen påminns om att anmäla sig till utbildningar via utbildningskalendern i Alma.
Fortbildningsplan lagas varje år utifrån utvecklingssamtal och önskemål. Utvecklingssamtalen planeras in till varje år.
3.5.4 Arbetshälsa och arbetarsäkerhet
Infotext: God arbetshälsa är en förutsättning för verksamhet som är säker för klienterna. Utmaningar med personalens ork påverkar kvaliteten på arbetet samt arbetstagarens inställning och därmed klienternas säkerhet (Jylhä, V. Mönkkönen, K. & Kuusisto, H. 2021b. Turvallisuuskulttuuri, vaaratapahtumat ja työn hallinta. I verket Kurki, T., Jylhä, V. & Kekoni, T. (toim.). Asiakasturvallisuus sosiaali- ja terveysalalla. Helsinki: Gaudeamus. Ellibs e-kirja 24.2.2023).
Om välfärdsområdet och tjänsteenheterna inte tar hand om personalens välbefinnande finns det risk för att personalen säger upp sig, vilket ökar personalomsättningen (Social- och hälsovårdsministeriet. 2022. Klient- och patientsäkerhetsstrategi och genomförandeplan 2022–2026. Social- och hälsovårdsministeriets publikationer 2022, s. 27).
ENHETSBESKRIVNING
Samarbete med företagshälsovården som gör regelbundna hälsokontroller samt arbetsplatsbesök. Arbetsplats psykolog finns tillgänglig. Arbetarskyddsprogrammet finns på Intra och möjlighet till arbetshandledning ordnas vid behov.
TYKY-verksamhet och E-passi understöder personalens välmående på ett positivt sätt.
3.6 Uppföljning av tillräckligheten för den personal som deltar i klient- och patientarbetet
Österbottens välfärdsområdes personalplan grundar sig på välfärdsområdets strategi, personalpolicy och målen i personalprogrammet. Välfärdsområdet ska som tjänsteproducent följa upp att det finns tillräckligt med personal för tillhandahållandet av tjänsterna både inom den egna tjänsteproduktionen samt inom köpta tjänster (tillsynslag 741/2023, 23 §). Uppföljningen ska beakta de krav som finns i speciallagstiftningen gällande personaldimensioneringen och resurstilldelningen, såsom till exempel vårdardimensioneringen (lagen om stödjande av den äldre befolkningens funktionsförmåga och om social- och hälsovårdstjänster för äldre 980/2012, 20 §).
Ett tillräckligt personalantal säkerställs även genom de konkurrensutsättningar som utförs i samarbete med upphandlingsenheten. Då förman rekryteras till tjänsteenheterna och då vikarier skaffas stöds rekryteringsprocessen av resursenheter inom välfärdsområdes olika tjänstesektorer.
Verksamhets- och resultatområdets beredskapsplan ska innehålla en plan för personalfördelning i allvarliga störningssituationer och undantagstillstånd.
Tjänsteenheterna ska rapportera och publicera i uppföljningsrapporten för planen för egenkontroll sådana avvikelser som gäller ett tillräckligt personalantal och vilka korrigerande åtgärder som vidtagits.
Infotext: Tjänsteenheterna ska ha tillräckligt med multiprofessionell personal och kunnande för att säkerställa kvaliteten på tjänsten/omsorgen/vården samt säkerheten vid tjänsteproduktion. Tjänsteenhetens ansvarsperson(er)/chefer ansvarar för ett tillräckligt personalantal. Följningen och säkerställandet av ett tillräckligt personalantal ska omfatta alla tjänster som tjänsteenheten tillhandahåller.
I planen för egenkontroll ska beaktas de krav som finns i speciallagstiftningen angående personaldimensionering och resurstilldelning för den tjänst som tillhandahålls.
Vid enheterna för vårdarbete följer cheferna upp att personalresurserna är tillräckliga bland annat genom Rafaela-rapporter som gäller vårdberoende. Genom rapporterna fås detaljerad information om arbetsmängden (patienternas vårdberoende) och om personalresursfördelningen.
ENHETSBESKRIVNING
Serviceenhetschefen ansvarar för personalens tillräcklighet och följer vakansregistret i Exreport programmet. Thl:s personaldimensioneringsuppföljning sker x2 per år. Regelbundet samarbete med Resursenheten. RAI-bedömningar x2 per år. Vid exceptionella tillstånd har en verksamhetsmodell vid överbelastningssituation utarbetats tillsammans med personalen.
3.7 Sektorsövergripande samarbete och samordning av tjänster
Infotext: Klienter inom social- och hälsovården kan behöva flera tjänster samtidigt. För att en tjänstehelhet ska vara fungerande för klienterna/patienterna, och motsvara deras behov, krävs samarbete mellan tjänsteproducenterna, och särskilt viktig är informationsgången mellan olika aktörer. Socialvårdslagen (1301/2014, 41 §) och hälso- och sjukvårdslagen (1326/2010, 32 §) styr det multiprofessionella samarbetet mellan klienternas/patienternas tjänsteproducenter.
Enligt bestämmelsen i 41 § socialvårdslagen (1301/2014) ska för att bedöma servicebehovet, fatta beslut och tillhandahålla socialvård den myndighet inom socialvården som ansvarar för åtgärden se till att tillräcklig sakkunskap och kompetens med hänsyn till en persons individuella behov finns att tillgå. Om bedömningen av personens behov och uppfyllandet av dem kräver tjänster eller stödåtgärder av socialväsendet eller övriga myndigheter, ska dessa på begäran av den arbetstagare som ansvarar för åtgärden delta i bedömningen av personens servicebehov och i utarbetandet av en klientplan.
Socialvården tillhandahålls i samarbete med olika aktörer så att socialvården och vid behov övriga förvaltningssektorers tjänster bildar en helhet som tillgodoser klientens intressen. Arbetstagaren ska vid behov kontakta olika samarbetspartner och sakkunniga samt vid behov personens anhöriga och andra närstående enligt vad som närmare föreskrivs i denna lag.
Bestämmelser om antecknande av klientinformation i sektorsövergripande samarbete samt i socialvårdens och hälso- och sjukvårdens gemensamma service upphittas i 7 kap. i kunduppgiftslagen (703/2023). Bestämmelser om utlämnande av uppgifter utan kundens tillstånd inom socialvårdens och hälso- och sjukvårdens gemensamma service samt för ordnande och tillhandahållande av hälso- och sjukvårdstjänster som är nödvändiga för andra hälsovårdstjänster finns i 53 § i kunduppgiftslagen. Bestämmelser om en socialvårdsmyndighets rätt att av andra myndigheter få den handräckning som den behöver för att sköta sina lagstadgade uppgifter stadgas i 22 § i lag om klientens ställning och rättigheter inom socialvården (812/2000).
ENHETSBESKRIVNING
Vid inflyttning får anhöriga ta emot en Levnadsberättelse som de kan fylla i tillsammans med klienten. Då den lämnats in utarbetas en vård och service plan enligt den. Intressebevakningsansökan tas vid behov upp.
Ofta kontaktar vi övriga tjänsteordnare per telefon eller direktkontakt, bl.a cancerskötare, palliativ skötare, fysioterapeut, frisör och fotvårdare.
Infotext: Välfärdsområdet ska ha ändamålsenliga och tillräckliga lokaler för verksamheten. Lokalerna och verksamhetsmiljön ska till sanitära och övriga förhållanden vara lämpliga och säkra för den tjänst, vård, undersökning, fostran och övriga omsorg som8 tillhandahålls klienten/patienten. Lokalerna ska stödja klienternas och patienternas allmänna välbefinnande och sociala interaktion. Vid planeringen och användningen av lokaler, verksamhetsmiljö och anordningar ska tillgängligheten samt klienternas och patienternas individuella behov och integritetsskydd beaktas (Tillsynslag 741/2023, 8 §; socialvårdslagen 1301/2014, 30 §). I fråga om lokalernas ändamålsenlighet ska beaktas även övriga krav i lagstiftningen som gäller tjänstesektorn.
Enligt 13 § i hälsoskyddslagen (763/1994) ska verksamhetsutövaren göra en skriftlig anmälan till kommunens hälsoskyddsmyndighet innan verksamhet inleds, ändras eller avslutas vid en verksamhetsenhet inom socialvården som ger fortlöpande vård, ett serviceboende med dygnet runt-omsorg, institutionsvård eller barnskyddsenhet.
Hälsoskyddslagen (763/1994, 2 §) innehåller krav på egenkontroll. I enlighet med kraven ska den som utövar verksamhet identifiera de risker i verksamheten som orsakar sanitär olägenhet och följa upp de faktorer som påverkar dem. Risker som påverkar verksamheten (till exempel temperatur i inomhusluften, buller, ventilation, strålning och belysning) ska identifieras, allvarlighetsgraden i riskerna bedömas och metoder för riskkontroll planeras. I tillämpningsområdet för bestämmelsen anknyter riskerna i verksamheten särskilt till de sanitära förhållandena i lokaler som används av patienter/klienter, och om detta föreskrivs i social- och hälsovårdsministeriets förordning om sanitära förhållanden i bostäder och andra vistelseutrymmen samt om kompetenskrav för utomstående sakkunniga (545/2015).
Alla enheter inom välfärdsområdet ska ha en egen säkerhetssida i det nätbaserade kvalitets- och riskhanteringsprogrammet Laatuportti. Enhetens säkerhetssida innehåller en säkerhetsplan, utrymningssäkerhet och allmänna anvisningskort för störningssituationer.
*1 I tillämpningsområdet för bestämmelsen anknyter riskerna även till sanitära förhållanden i lokaler som används av klienter och patienter, och förskrifter för dessa finns i social- och hälsovårdsministeriets förordning om sanitära förhållanden i bostäder och andra vistelseutrymmen samt om kompetenskrav för utomstående sakkunniga (545/2015).
*2 Tjänsteproducenten ska i informationsplanen (informationssäkerhetsplan) som utarbetas med stöd av 77 § 1 mom. 9 punkten i kunduppgiftslag (703/2023) beakta ordnande och genomförande av dataskydd och datasäkerhet i lokaler och verksamhetsmiljö.
ENHETSBESKRIVNING
Hanneshemmet är beläget invid Korsholms Hälsovårdscentral, Hanneshemmet är ett boende på ett plan. Det finns en skyddad innergård med planteringar och utemöbler. Klienterna bor ensamma i en yta på 25,5 - 32,5 kvadratmeter med egen wc och dusch. Klientrummen är utrustade med en säng, nattduksbord, samt gardiner, övriga möbler får medtas vid inflyttning. Det finns en matsal, en mindre dagsal och en större dagsal som kan användas vis sammankomster. Förrådsutrymmen, sköljrum och ett större duschrum finns på båda avdelningarna. Övriga utrymmen som finns är läkemedelsrum kanslier och personalrum. Personalens omklädningsrum finns i källarvåningen. Utrymmet till läkemedelsrummet och ytterdörrar är låsta. Ytterdörren tas upp med en kod eller tag. Läkemedelsrummet öppnas endast med tag. Innergården är inhägnat område med grind.
Riskkartläggning görs regelbundet och Haipro anmälningar gås igenom på personal- och avdelningsmöten. Ifall olägenheter, kontaktas fastighetsskötaren direkt eller via program på Intra. Fastighetsägaren ansvarar för det långsiktiga underhåll av fastigheterna som används för verksamheten. All medicinsk apparatur och alla hjälpmedel som används är granskade och märkta gällande säker användning för verksamheten. Handlingskort för exceptionella situationer är på gång under 2025. Secapp anmälningsystem används för kritisk kommunikation och störningssituationer
På klienternas dörrar står endast deras förnamn. I gemensamt kansli finns kontaktuppgifter till fastighetsskötare och vakttjänst. Brandalarmen testas regelbundet varje månad. Kameraövervakning(inspelande) finns i läkemedelsrummet och en kamera finns vid huvudingången och övervakningsutrustning till den finns på allmänmedicinska avdelningen. Våning under Hanneshemmet.
Alla enheter inom välfärdsområdet ska ha en egen säkerhetssida i det nätbaserade kvalitets- och riskhanteringsprogrammet Laatuportti. Enhetens säkerhetssida innehåller en säkerhetsplan, Fastighetens räddningsplan , utredning om utrymningssäkerhet och allmänna anvisningskort för störningssituationer.
Säkerhetspromenader görs regelbundet och utrymningsfärdigheter övas med jämna intervaller. Städning upphandlats med TeeseBotnia och städning utförs 5 dagar i veckan. Vi använder oss av torrt och vått avfall, men även riskavfallslådor (nålar, m.m). Disolvopåsar till riskbyke.
3.9 Medicintekniska produkter, informationssystem och användning av teknik
Utrustningar och produkter som används i välfärdsområdets tjänsteenhet ska uppfylla kraven och vara säkra. Tjänsteproducenten ska svara för förpliktelser enligt lag som getts om medicintekniska produkter (719/2021). Yrkesmässig användare ska ha namngiven ansvarig person som ansvarar för att lagen om medicintekniska produkter (719/2021, 32–33 §) följs i användarens verksamhet.
Fimea övervakar att medicintekniska produkter motsvarar kraven och aktörerna i branschen i Finland. Övervakningen av att produkterna motsvarar kraven gäller medicintekniska produkter som släppts ut på marknaden och deras yrkesmässiga användning och underhåll. Om tillbud som social- och hälsovårdens medicintekniska produkter förorsakar och som har lett till eller kunde ha lett till äventyrande av klients, användares eller annan persons hälsa ska alltid avläggas en anmälan om tillbud till Fimea (Fimea: Bestämmelse och anvisning 16.05.2023, Dnr FIMEA/2021/007734).
Namn på och kontaktuppgifter till ansvarig för yrkesmässig användning av produkter i hälsovården
Namn, titel, telefonnummer (person har ännu inte namngetts).
Österbottens välfärdsområde säkerställer tillsammans med 2M-IT experter att datasystem som motsvarar kraven i kunduppgiftslagen (703/2023) används inom välfärdsområdet/tjänsteenheten och att datasystems användningssyfte motsvarar tjänsteproducentens verksamhet och att uppgifterna om tjänsteproducenten finns i Valviras register över informationssystem.
Informationssäkerhetsplan för internt bruk i organisationen (intra) har utarbetats för välfärdsområdet 2024. Informationssäkerhetsplanen uppfyller kraven som finns föreskrivna i 77 § i kunduppgiftslagen (703/2024) och i THL:s bestämmelse 3/2024. IT-direktörerna är ansvariga för informationssäkerhetsplanen och dess uppdatering.
Informationssäkerhetsplanen granskas en gång om året enligt årsklockan och vid behov i samband med att anvisningar för behandling av personuppgifter eller datasystemet ändras eller uppdateras. 2M-IT tillsammans med experter i Österbottens välfärdsområde följer och utvecklar verkställandet av informationssäkerhetsplanen. IT-direktörerna samt 2M-IT-experten svarar för det praktiska genomförandet av informationssäkerhetsåtgärder. Välfärdsområdets dataskyddsombud ansvarar för det praktiska genomförandet av dataskyddsåtgärder.
Om enheterna använder kameraövervakning ska personen informeras om det med kameraövervakningsmärke före han eller hon kommer in på övervakat område/ in i övervakad byggnad. som välfärdsområdet utarbetat. I fråga om kameraövervakning handlar man på välfärdsområdet i enlighet med anvisningar som välfärdsområdet har utarbetat och som upphittas på intra-nätverket. Dessa baserar sig på Regionförvaltningsverkets styrningsbrev för kameraövervakning i verksamhetsenheter inom socialvården utfärdat 2.2.2024 (LSSAVI/677/2024).
Registerbeskrivningen av kameraövervakning finns på välfärdsområdet webbsida: https://osterbottensvalfard.fi/om-oss/organisation-och-beslutsfattande/var-dataskyddspraxis/
Infotext: I egenkontrollplanen ska enhetens principer för säkerställandet av säkerheten inklusive frågor om ansvar beskrivas.
I välfärdsområdets tjänsteenheter sköter man klienters, patienters och personals säkerhet på olika sätt, efter hurudana risker förekommer i verksamheten i enheten. Klienternas säkerhet kan garanteras med klient-/patientlarm och trygghetstelefoner och personalens säkerhet med telefoner, personlarm och personsökare mm. I enheterna kan det handla om hur passerkontrollen till enheten har ordnats såsom till olika rum, hur möblerna har placerats i olika rum, om extra utgångar finns i olika rum, i vilken omfattning ytterdörrarna hålls låsta, om kameraövervakning används i enheten, köps tjänster av bevakningsföretag mm.
Kameraövervakning regleras bland annat i Finlands grundlag (731/1999, 10 §); i strafflagen (39/1889, 24 kapitlet, 6 §, 11 §); i EU:s allmänna dataskyddsförordning (679/2016). Om kameraövervakning används i enheten ska personer underrättas om det med kameraövervakningsmärke före man kommer in på övervakat område/i övervakad byggnad. Kameraövervakning får inte ersätta personal som inte finns. Kameraövervakning kan vid behov användas i en enhet inom socialvården till exempel, vid övervakning av områden utomhus eller vid enhetens entréer dvs. i utrymmen som inte omfattas av skydd av klienters integritet vid socialvårdsenheten. Kameraövervakning i allmänna utrymmen avsedda för klienters användning i enheten är inte motiverad. Boenderum, personalutrymmen eller toaletter får inte filmas. När de boende filmas ska man beakta integritetsskyddet som garanteras i 10 § i grundlagen. I läkemedelsrum är kameraövervakning både tillrådligt och motiverat.
I fråga om trygghetstelefoner för klienter i hemvården ska en namngiven ansvarig arbetstagare finnas för principer och praxis förenade med anskaffningen av trygghetstelefonerna samt för instruerandet av användningen och funktionssäkerheten.
*1 Säkerhets- och utvecklingscentret för läkemedelsområdet (Fimea) har utfärdat bestämmelsen: Yrkesmässiga användares rapportering om tillbud gällande medicinteknisk produkt och anvisningen: Hantering av medicinteknisk produkt som varit inblandad i tillbud (Fimea 1/2023). För att garantera produktkunnande har SHM vidare publicerat handboken, Säker användning av medicintekniska produkter - Handbook för att säkerställa den medicintekniska kompetensen (SHM:s publikationer 2024: 3).
*2 Institutet för hälsa och välfärds (THL) föreskrift 3/2024 om redogörelser och krav som ska tas med i informationssäkerhetsplanen.
Läs mera:
Intra: Apparatsäkerhet
Klient- och patientsäkerhetscentret: https://klientochpatientsakerhetscentret.fi/
Allmän uppgiftsbeskrivning för medicintekniska ansvarspersoner
Medicintekniska produkter
ENHETSBESKRIVNING
Ny apparatur upphandlas via organisationens inköpsenhet och beställningsprogram Fiori och kontrolleras av ansvarsperson som för in dem i apparatregister Medusa. Apparatpass utförs av personalen enligt organisationens anvisningar. Servicegenomgång av apparater utförs x1 per år och vid behov. Dekon x1/ år.
Namn på och kontaktuppgifter till namngiven ansvarig för medicintekniska produkter (enhetens apparatansvarige)
Närvårdare Omid Rasouli 044 727 1231, Pia –Michaela Träskelin Serviceenhetschef 044 727 1222.
Informationssystem och informationssäkerhet
ENHETSBESKRIVNING
Personuppgifter behandlas enligt dataskyddsförordningen och erhållna personuppgifter behandlas enligt samtycke.
Dataskyddsbeskrivningen finns på Intra och hemsidan och dataskyddsombud finns till ifall behov och form av klagomål förekommer.
Informationssäkerhetsplan finns på personalens Intrasidor. personalen uppdaterar sina kunskaper om dataskydd och- säkerhet via webutbildning. Serviceenhetschefen ansvarar för uppföljningen av utbildningen. Sekretessavtal underskrivs av ny personal och studerande.
Användande av teknologi
ENHETSBESKRIVNING
Organisationen har upphandlat säkerhets- och vakttjänster via Securitas. Miratel – alarmsystem uppdateras regelbundet och sköts av teknisk personal. Fastighetsskötare eller Ascom helpdesk kontaktas vid behov ifall störningar uppkommer. Kameraövervakning finns vid huvudingången.
Namn på och kontaktuppgifter till person som ansvarar för person-/klient-/ patientsäkerhetsutrustningars och/eller trygghetstelefoners funktionssäkerhet
Pia-Michaela Träskelin, serviceenhetschef, 044 727 1222
Tola Bamigbala, sjukskötare, 044 727 1231
3.10 Läkemedelsbehandling
Varje enhet som verkställer läkemedelsbehandling och handledning i läkemedelsbehandling i Österbottens välfärdsområde ska ha uppdaterad plan för läkemedelsbehandling som beskriver läkemedelsbehandlingen som genomförs i enheten och hur läkemedelsbehandlingen förverkligas. Planen ska vara undertecknad av läkare.
I välfärdsområdet säkerställer alla legitimerade yrkespersoner inom social- och hälsovården samt utbildade yrkespersoner med skyddad yrkesbeteckning som i sitt arbete deltar i genomförande av läkemedelsbehandling sitt kunnande i läkemedelsbehandling. Läkemedelstillståndet förnyas med fem års intervaller. Ansvaret för godkännandet av läkemedelsplaner och -tillstånd har delegerats genom chefsöverläkares beslut till särskilt namngivna ansvariga läkare regionalt eller enligt specialområde.
Arbetsenheternas läkemedelsplaner grundar sig på SHM:s handbok om säker läkemedelsbehandling SHM:s handbok om säker läkemedelsbehandling (2021: 6), Österbottens välfärdsområdets handbok om genomförande av säker läkemedelsbehandling (intra) samt anvisningar för olika sektorer och resultatområden. I handboken om säker läkemedelsbehandling beskrivs delområden som påverkar säkerheten och genomförandet av läkemedelsbehandlingen på organisationsnivå, principer samt rutiner och anvisningar genom vilka man strävar efter att garantera medicineringssäkerheten. Handboken styr utarbetandet av planer för enskilda sektorer och arbetsenheter. I handboken beskrivs ansvarsfördelningen i samband med genomförande av läkemedelsbehandling samt minimikrav som arbetstagare som deltar i genomförande av läkemedelsbehandling ska uppfylla.
Enskilda arbetsenheters planer för läkemedelsbehandling utarbetas på välfärdsområdets mall av plan för läkemedelsbehandling. Enheterna uppdaterar planerna för läkemedelsbehandlingar en gång om året och vid behov oftare om verksamheten i enheten, ansvariga eller lagstiftningen ändras.
Infotext: Läkare som ansvarar för läkemedelsbehandlingen i verksamhetsenheten ska namnges. Den vårdande läkaren bär ansvaret för klientens/patientens läkemedelsbehandling i sin helhet. I arbetsenheten ska finnas namngiven sjukskötare som ansvarar för genomförandet av hela läkemedelsbehandlingen. Sjukskötaren som ansvarar för genomförandet av hela läkemedelsbehandlingen ska arbeta i arbetsenheten så att hen kan ingripa i missförhållanden när hen lägger märke till dem (handboken säker läkemedelsbehandling 2021: 6; Fimea).
Begränsat läkemedelsförråd
Med stöd av läkemedelslagen (395/1987, 68 §) kan socialvårdens serviceboendeenhet (verksamhetsenhet) inrätta ett begränsat läkemedelsförråd som används gemensamt för klienters oförutsedda och plötsliga medicineringsbehov samt i situationer där klients kända sjukdom eller tillstånd förvärras och kräver snabb medicinering.
På välfärdsområdet kan begränsade läkemedelsförråd upprätthållas i resultatområdenas arbetsenheter för serviceboende och funktionshinderservice. Chefen för arbetsenheten ska anmäla till Regionförvaltningsverket i Västra och Inre Finland att ett begränsat läkemedelsförråd inrättas och upprätthålls på verksamhetsenheten.
Läs mera:
SHM:s handbok Säker läkemedelsbehandling: Handbok för upprättande av plan för läkemedelsbehandling (SHM:s publikationer 2021:6)
ENHETSBESKRIVNING
Den vårdande läkaren bär ansvaret för säker läkemedelsbehandling och enheten utser en ansvarsperson för läkemedelsbehandlingen. Serviceenhetschefen tillsammans med sjukskötarna uppdaterar läkemedelsplanen en gång per år eller vid förändringar. Ansvariga läkaren läser igenom, godkänner och skriver under planen.
Serviceenhetschefen tillsammans med enhetens sjukskötare ansvarar över enhetens läkemedelsplan samt säkerställer att läkemedelsbehandlingen utförs patientsäkert och enligt rådande anvisning. Personalen läser igenom planen och kvitterar när de läst den. De ska även vart femte år läsa och tenta sitt läkemedelskunnande och utföra praktiska prestationer.
Namn på läkare som ansvarar för läkemedelsbehandlingshelheten på enheten och kontaktuppgifter
Laura Kirjavainen, allmänläkare.
Namn på sjukskötare som ansvarar för verkställandet av läkemedelsbehandlingshelheten i enheten och kontaktuppgifter
Maria Blomqvist och Tola Bamigbala, Merja Elenuis.
Namn på person som ansvarar för begränsade läkemedelsförråd i socialvårdens verksamhetsenhet för serviceboende och kontaktuppgifter
Enheten har inget begränsat läkemedelsförråd.
3.11 Näring
Infotext: I klienters/patienters näringstillförsel i tjänsteenheter i Österbottens välfärdsområde beaktas Livsmedelsverkets gällande intags- och näringsrekommendationer för befolkningen och olika åldersgrupper.
Vid ordnandet av måltiderna beaktas utöver klienternas/patienternas önskemål specialdieter (som är förenade med sjukdomar, matöverkänsligheter, -allergier och -intoleranser) och olika matsammansättningar, så att alla kan inta näring utan onödiga hälsorisker. Kost som hör samman med religion eller etisk övertygelse är en del av den kulturella mångfalden, vilket också beaktas och respekteras när tjänster/vård verkställs.
Mera ingående information finns på Livsmedelsverkets webbplats Livsmedelsverkets närings- och matrekommendationer
ENHETSBESKRIVNING
Matbeställning sker via beställningsprogram Aromi och utförs av vårdpersonal. Klienternas önskemål, allergier, sammansättning och dieter beaktas vid beställning.
Maten hämtas från centralköket av personalen. Maten levereras i en värmevagn, Morgonmål, lunch, eftermiddagskaffe, middag och kvällsmål serveras enligt skilda tider och mellanmål(för att undvika för lång nattfasta) finns att tillgå, dryck serveras kontinuerligt under dygnet.
Temperaturen på maten mäts enligt direktiv.
MNA-bedömning görs x2 per år samt vid behov för att följa upp näringsnivån hos klienterna.
3.12 Hygien, förebyggande och bekämpning av infektioner
I Österbottens välfärdsområde följs lagen om smittsamma sjukdomar (1227/2016) och Institutet för hälsa och välfärds (THL) anvisningar och rekommendationer. Utgående från dessa har egna anvisningar om hygien och bekämpning av infektioner utarbetats. Dessa anvisningar finns för personalen och tjänsteproducenterna i välfärdsområdets intra och Sharepoint.
Hygienskötarna arbetar tillsammans med välfärdsområdets infektionsläkare som sakkunniga i bekämpning av infektioner i social- och hälsovårdens enheter. Kontaktuppgifterna till hygienskötare som arbetar i välfärdsområdet och deras ansvarsområden finns i välfärdsområdets intra och på webbsidorna.
Enheten ska ha egen namngiven hygienansvarig. Hygienansvarigas roll i arbetsenheterna och deras uppgiftsbeskrivning finns i intra och för privata tjänsteproducenter i Sharepoint.
Infektionsskötare arbetar i social- och hälsocentralerna och ansvarar tillsammans med infektionsläkare för rådgivning för medborgare, skolor och daghem och för utredningsarbetet i samband med smittosamma sjukdomar: https://osterbottensvalfard.fi/sa-har-fungerar-vi/hygien-och-forebyggande-av-infektioner/smittsamma-sjukdomar/
Mer information om hygienpraxis och bekämpning av infektioner:
Institutet för hälsa och välfärds (THL). Anvisningar för förebyggande och bekämpning av infektioner: https://thl.fi/sv/teman/infektionssjukdomar-och-vaccinationer/sjukdomar-och-bekampning/anvisningar-for-forebyggande-och-bekampning-av-infektioner
Institutet för hälsa och välfärds (THL). Infektionssjukdomar och vaccineringar: https://thl.fi/sv/teman/infektionssjukdomar-och-vaccinationer
Österbottens välfärdsområdets intrasidor: Hygien och bekämpning av infektioner
Österbottens välfärdsområdets webbsidor: Anvisningar för tjänsteproducenter
Infotext: Enligt lagen om smittsamma sjukdomar (1227/2016, 17 §) ska verksamhetsenheter inom hälso- och sjukvården och socialvården systematiskt bekämpa vårdrelaterade infektioner. Den som är chef för verksamhetsenheten/den ansvariga ska följa upp förekomsten av smittsamma sjukdomar och mikrober som är synnerligen resistenta mot läkemedel och sköta smittbekämpningen. Verksamhetsenheten ska svara för ändamålsenligt skydd för och placering av patienterna, klienterna och de anställda samt studerande och praktikanter och se till att antimikrobiella läkemedel används som sig bör. Enhetschefen/den ansvariga ska biträdas av sådana yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården som är insatta i bekämpningen av smittsamma sjukdomar och samordna sin verksamhet med de åtgärder som välfärdsområdet genomför samt med riksomfattande program för infektionsbekämpning som anknyter till vården. (1149/2022).
Personalen följer givna anvisningar om hygien och bekämpning av infektioner. Enheten bär ansvaret för hygienen och infektionsbekämpningen. Hygienteamet fungerar som stöd. Enheten ska ha namngiven hygienansvarig som fungerar som länk mellan hygienteamet och enheten.
Ytterligare information om kontroll av allvarliga vårdrelaterade infektioner och anmälningspraxis finns på Institutet för hälsa och välfärds (THL) sida på adressen: Anmälan av epidemier och allvarliga vårdrelaterade infektioner (HARVI).
Läs mera:
Institutet för hälsa och välfärds (THL) handbok 19/2016, uppdaterad 2017: Näkökulmia sosiaalihuollon palvelujen turvallisuuteen
Institutet för hälsa och välfärds handbok (THL) 2/2020, Anvisning om bekämpning av smittor av multiresistenta mikrober
Institutet för hälsa och välfärds (THL) handbok 3/2020, Infektioiden torjunta pitkäaikaishoidossa ja hoivassa
Österbottens välfärdsområdets rekommendation om antimikrobiella läkemedel 22.2.24 (intra och anvisningar för tjänsteproducenter på webbplatsen Sharepoint)
Österbottens välfärdsområde: Hygien och bekämpning av infektioner (intra)
Österbottens välfärdsområdets webbsidor: Anvisningar för tjänsteproducenter (Sharepoint webbplatsen -riktad i synnerhet till privata tjänsteproducenter)
SHM 2022:2 Klient- och patientsäkerhetsstrategi 2022–2026, 4.3
Enhetsbeskrivning
Vi följer lagen om smittsamma sjukdomar (1227/2016, 17 §) och systematiskt bekämpar vårdrelaterade infektioner. Sjukskötarna och Serviceenhetschefen ska följa upp förekomsten av smittsamma sjukdomar och mikrober som är synnerligen resistenta mot läkemedel och sköta smittbekämpningen.
Personalen ska följa givna anvisningar om hygien, Hygienskötarna ger råd och stöd. Hygienansvarig finns på enheten.
Hygienansvisningar fnns på Intra, anvisningar fInns även på institutet för hälsa och välfärd på THL:s hemsidor.
Desinfektionsmedel finns utsatta på enheterna.
Tvätteritjänster har upphandlats via Provina och en del tvättas på enheten..
Säkerställande av kompetensen bland personalen sköts vid avdelningsmöten. Hygienpass hör till de obligatoriska utbildningarna.
Namn på och kontaktuppgifter till hygienansvarig
Maria Blomqvist, sjukskötare 044 727 1231.
3.13 Hälso- och sjukvård
Infotext: För att säkerställa klienters hälso- och sjukvård ska personalen upprätthålla och utveckla sitt yrkeskunnande. Kunnandet i första hjälpen ska motsvara klient-/patientstrukturen i enheten. Kunnandet i första hjälpen och återupplivning hos arbetstagare som arbetar i olika tjänsteenheter upprätthålls enligt anvisning som upprättats för välfärdsområdet (Intra: Första hjälp- och återupplivningsberedskap för personalen).
Med tanke på klientens hälsa ska enheten ha upprättade anvisningar åtminstone om brådskande sjukvård, icke brådskande hälso- och sjukvård, munhälsovård.
Enheten ska också ha upprättad skriftlig anvisning för plötsligt dödsfall.
Läs mer:
Socialvårdslagen (1301/2014) 2 a §
SHM. Palliativ vård och vård i livets slutskede: https://stm.fi/sv/terminalvard
SHM. 2019: 68. Rapport: Rekommendation om produktion av tjänster inom palliativ vård och förbättring av kvaliteten på palliativ vård i Finland: Slutrapport från expertgruppen för palliativ vård
God medicinsk praxis 4.10.2019: Palliativ vård och vård i livets slutskede
Hotus: Att bemöta och stötta närstående till patienter i palliativ vård och vård i livets slutskede:
ENHETSBESKRIVNING
Upprätthålla och utveckla sitt kunnande bland personalen i form av obligatoriska utbildningar och utbildning som intresserar eller enheten har behov av. På enheterna finns personal dygnet runt och minst en närvårdare eller sjukskötare ska finnas på plats per avdelning. Läkarrond eller telefonkontakt på enheten en gång i veckan.
Serviceenhetschefen ansvarar och följer upp att obligatoriska utbildningar utförs och att alla ska gå på utbildning minst 3 gånger per år via HR-verktyget Alma.
Munhälsovården ordnas via tandkliniken på Korsholms HVC.
Vi har personal som gått utbildningar i palliativ vård. Flera i personalen har även kompetenspass i palliativvård, som är en webbutbildning som ordnas av THL.
3.14 Främjande av välbefinnande, rehabilitering och utveckling
Infotext: I klienters/patienters tjänst- och vårdplaner skrivs in mål om bland annat klientens/patientens dagliga motion och upprätthållande av funktionsförmågan, att vara ute och röra på sig, socialt umgänge, rehabilitering och rehabiliterande verksamhet. Om ordnande av verksamhet som stöder klienters välbefinnande, delaktighet och utveckling regleras bland annat i Lagen om stödjande av den äldre befolkningens funktionsförmåga och om social- och hälsovårdstjänster för äldre (980/2012), Lagen om klientens ställning och rättigheter inom socialvården (812/2000; 758/1992) och i barnskyddslagen (417/2007) och i kvalitetsrekommendationer för barnskyddet (SHM 2019:8).
Lagen om välfärdsområden 5 kapitlet, 29 §
Enhetsbeskrivning
Personalen har aktivitetstimme med klienterna vardagar på eftermiddagen. Andakter och högläsning ordnas regelbundet, även sångstunder med körer eller privata aktörer ordnas. De klienter som orkar vara uppe vistas i korridoren och sällskapsrummet där det finns en tv. Sommartid mera utevistelse. Anhöriga får besöka enheten när som helst och många tar även hem sina närstående på besök eller gör utfärder. Vi bjuder in anhöriga på olika tillställningar som ordnas.
3.15 Behandling av klient och patientuppgifter och dataskydd
Österbottens välfärdsområde är registeransvarig för klient-/patientuppgifter i den tjänst som hör till dess organiseringsansvar. Välfärdsområdet/tjänsteenheten ska se till att tjänsteenheten i sin verksamhet följer EU:s allmänna dataskyddsförordning (679/2016) och stadganden i kunduppgiftslagen (703/2023) och instruktioner om behandling av kund- och patientuppgifter och om dataskydd som Österbottens välfärdsområde utarbetat.
Tillvägagångssätt i fråga om välfärdsområdets dataskyddspraxis och behandling av personuppgifter har beskrivits på Österbottens välfärdsområdets webbsidor: Vår dataskyddspraxis och för personalen i intra, på webbplats: Vår dataskyddspraxis. På samma webbplats finns även anvisningar för personalen om hur de ska handla enligt artikel 34 i dataskyddsförordningen (679/2016) i samband med personuppgiftsincidenter (anmälan om personuppgiftsincident).
Alla välfärdsområdets arbetstagare, studerande och övriga personer som behandlar sekretessbelagda uppgifter i organisationen undertecknar sekretessförbindelse om användning av uppgifter och informationssystem. Tystnadsplikten gäller arbetstagare under och efter anställnings- eller uppdragsförhållandet. Av arbetstagarna förutsätts vidare att de slutför dataskydds- och informationssäkerhetsutbildning. Länk till utbildningen och sekretessförbindelsen finns i Intranet: Dataskydd och informationssäkerhet.
Plan för informationssäkerhet som upprättats för intern användning i Österbottens välfärdsområde finns i välfärdsområdets intra.
Info-text: Alla arbetstagare svarar för registreringen av klient-/patientuppgifter. Registreringsskyldigheten börjar när tillhandahållaren av tjänsterna har underrättats om persons behov av tjänst/vård eller hen har börjat verkställa social-/hälsotjänsten. Registreringarna ska göras utan dröjsmål då klientens/patientens ärende har behandlats/uträttats.
I socialvården dokumenteras också uppgiften om att kundrelationen har avslutats.
Läs mer:
Tillsynslag (741/2023, 8 §) THL, 3/2024: Föreskriften om redogörelser och krav som ska tas in i informationssäkerhetsplanen THL, 19.12.2023: Handboken om Kanta-tjänster för aktörer inom socialvården THL, 2021, Version 2.0: Dokumentation i sektorsövergripande arbete THL, 3/2022, Version 5: Allmän handbok om dokumentation av patientuppgifter
ENHETSBESKRIVNING
Alla arbetstagare ansvarar för klientregistrering i Lifecare och har egna användarnamn och inloggningar till organisationens datorer och datasystem som de använder. Inloggningar till nya Lifecare sker enligt yrkesroll och enhet.
Personalens kunnande säkerställs enligt anvisningar om dataskydd genom att gå utbildning i dataskyddets ABC och underteckna sekretessförbindelsen.
När behov uppkommer att sända patientuppgifter utanför organisationen används turva-posti/ säker e-post, som är lösenordsskyddat. Känslig information som utprintats förstörs i dokumentförstörare eller förvaras i låst utrymme i serviceenhetens kansli.
Samtycke efterföljs enligt dataskyddsförordningen och klienten har rätt att få en kopia av egna journalhandlingar ifall hen önskar. Dataskyddsombud kan kontaktas vid behov.
Namn på och kontaktuppgifter till chef/ansvarig person som svarar för behandlandet av klientuppgifter i tjänsteenheten enligt 7 § i kunduppgiftslagen (703/2023) och anvisningar som hänför sig till det.
Namn på och kontaktuppgifter till chef/ansvarig person som svarar för behandlandet av klientuppgifter i tjänsteenheten enligt 7 § i kunduppgiftslagen (703/2023) och anvisningar som hänför sig till det.
Pia-Michaela Träskelin,Serviceenhetschef, tel:044 727 1222
Infotext (till ovanstående): Dataskyddsbeskrivningar för ansvariga och kontaktpersoner för klient- och patientregistret finns på välfärdsområdets webbsida: Vår dataskyddspraxis
Kontaktuppgifter till Österbottens välfärdsområdets dataskyddsombud och leveransadresser för loggdataförfrågningar
Välfärdsområdets dataskyddsombud behandlar inkomna loggdataförfrågningar och utredningar. Dataförfrågningarna ska lämnas in skriftligt till adressen:
Österbottens välfärdsområde, Dataskyddsombud / C.0, Sandviksgatan 2-4, 65130 Vasa Dataskyddsombud: Tuija Viitala Telefonnummer 06 213 1840, e-post: tietosuojavastaava@ovph.fi eller
Österbottens välfärdsområde, Dataskyddsombud, Dammbrunnsvägen 4, 1. våningen, 65100 Vasa Dataskyddsombud: Anne Korpi Telefonnummer: 040 183 2211, e-post: dataskyddsombud@ovph.fi
4. EGENKONTROLLENS RISKHANTERING
4.1 Ansvar för riskhantering, identifiering och bedömning av risker
Riskhanteringens ansvar i Österbottens välfärdsområde har beskrivits i välfärdsområdets förvaltningsstadga, verksamhetsstadga och program för egenkontroll. Förfaringssätt i riskhanteringsprocessen och i riskhanteringspraxis har beskrivits i handboken i riskhantering (intra/materialbanken) avsedd för intern användning i organisationen.
Riskhanteringen och -bedömningen är en del av det systematiska utvecklandet av klient-/patientsäkerheten i Österbottens välfärdsområde och normal verksamhet i enheterna.
Förutsättningen för riskhanteringen är att ett öppet och tryggt klimat råder i arbetsgemenskapen där både personalen och klienterna/patienterna och deras anhöriga vågar ta upp observationer och missförhållanden i kvaliteten och klient- och patientsäkerheten.
Riskbedömningen görs på enhetsnivå i dagligt arbete och som en del av ledningens beslutsprocess. Förutseende riskbedömning är en del av kontinuerligt utvecklande av verksamheten både på enhetsnivå och regional nivå samt på organisationsnivå. Ledningen och/eller chefen i enheten svarar för att fastställa vilka risker är acceptabla och vilka åtgärder behövs för att sänka riskerna till acceptabel nivå.
Riskprocess indelas i tre delar: operativa och strategiska risker och förändringsrisker. Operativa eller funktionella risker bedöms hela tiden men minst en gång om året gör enheterna en systematisk riskbedömning. För att identifiera funktionella risker har välfärdsområdet skapat en strukturerad riskbedömningsblankett (Kvalitetsportal) som stöd för enheterna. Strategiska risker dokumenteras varje höst i samband med att verksamhetsplanen utarbetas (Opiferus). Strategiska risker är risker som kan hota eller förhindra genomförandet av verksamhetsplanen. Förändringsriskerna är antingen externa eller interna förändringar i verksamheten. De kan stå i samband med projekt eller andra förändringar i verksamheten. Då strävar man efter att göra riskbedömningen redan i planeringsskedet så att riskerna kan minimeras på förhand. Riskbedömningen görs i första hand i den egna enheten tillsammans med personalen.
Infotext: Ledningens, tjänsteenheternas, ansvarigas och chefernas uppgift i välfärdsområdet är att se till att ge anvisningar för och ordna egenkontrollen samt se till att arbetstagarna har tillräckligt med information om säkerhetsfrågor. Ledningen, ansvariga och cheferna ansvarar för att tillräckligt med resurser har anvisats för att säkerställa säkerheten i verksamheten. Cheferna ansvarar för att säkerställa att personalen har tillräcklig inskolning om riskerna som riktas mot klient- och patientsäkerheten. Cheferna har huvudansvaret för att skapa positiv inställning för behandling av missförhållanden och säkerhetsfrågor.
Att arbetet aldrig är klart är utmärkande för riskhanteringen som kräver aktiva åtgärder av hela personalen. Av alla arbetstagare i välfärdsområdet/tjänsteenheterna krävs engagemang, förmåga att lära sig av felen samt leva i övergången så att det är möjligt att erbjuda säkra tjänster av hög kvalitet. Olika yrkesgruppers sakkunskap kan utnyttjas genom att ta med personalen i bedömningen av säkerhetsstatus och -risker, upprättandet av planen för egenkontroll och i planerandet, genomförandet och utvecklandet av åtgärder som förbättrar säkerheten.
Genom att aktivt samla information om hotfaktorer som påverkar säkerheten strävar man efter att fastställa risker i samband med dem och åtgärder som krävs för riskhanteringen så att eventuella allvarliga incidenter kan förebyggas på förhand. I riskhanteringen är det viktigt att varje verksamhets- och arbetsenhet identifierar riskerna i egen verksamhet, bedömer hur allvarliga de är och hur sannolikt det är att de förverkligas samt ålägga ansvar och vid behov ta i bruk olika hanteringsstrategier för att minimera riskerna.
Läs mera:
Handbok för riskhantering (intra, materialbank)
https://klientochpatientsakerhetscentret.fi/
Bedömningsverktyg: hur planerade förändringar påverkar klient- och patientsäkerheten
Verktyg för bedömning av risker med digitala tjänster
Blankett för egenkontroll av bekämpningsåtgärder mot infektioner
ENHETSBESKRIVNING
Ledningens, tjänsteenheternas, ansvarigas och chefernas uppgift och ansvar är att se till att enheterna har tillräckligt med resurser och personalen har information om säkerhetsfrågor, och tillräcklig skolning. Det är frågan om en ständigt förändrande verksamhet, vilket innebär att återkommande arbete krävs vid riskhanteringen och förmåga att lära sig av misstag och utveckling av verksamheten.
På enhetsnivå är säkerhetsansvaret närchefens tillsammans med mellanledningenen. På enheten finns utsedda säkerhets och kvalitetsansvariga. Enhetens närchef uppgör en riskkartläggning årligen tillsammans med personalen. På enheten deltar all personal i säkerhetsutbildningar vart 5:e år och årliga säkerhetspromenader.
Finns det anmärkningar eller utvecklingsförslag på säkerheten så har utomstående och personalen möjlighet att göra en HaiPro-anmälan kring saken, denna behandlas på enheten och vid behov inom större arbetsgrupp inom välfärdsområdet.
4.2 Riskhantering, behandling av missförhållanden och brister som framkommer i verksamheten
Egenkontrollen baserar sig på riskhantering där risker och eventuella missförhållanden i tjänst eller serviceprocess bedöms mångsidigt genom att undersöka klient- och patientsäkerheten och den tjänst som klienten/patienten får. Att identifiera riskerna som äventyrar klient- och patientsäkerheten är utgångspunkten för planen för egenkontroll och genomförandet av egenkontrollen. Utan att identifiera missförhållanden kan man inte förebygga riskerna i klient- och patientsäkerheten och systematiskt ingripa i missförhållanden. Välfärdsområdets personal bedömer kontinuerligt den egna verksamheten, hör klienter/patienter och gör observationer i frågor som gäller verksamheten, kvaliteten och klient-/patientsäkerheten samt beaktar klientresponsen när verksamheten utvecklas.
Program, planer och anvisningar som beskriver och stöder genomförandet av egenkontrollen och riskhanteringen i Österbottens välfärdsområde är bland annat:
Österbottens välfärdsområdesstrategi
Förvaltnings- och verksamhetsstadgan
Programmet för egenkontroll
Hur mår Österbotten
Handbok för egenkontroll och kvalitetshantering
Handbok för riskhantering
Allmänna delen i välfärdsområdets beredskapsplan, beredskapsplanerna för verksamhets- och resultatområden och resultatenheternas handlingskort för störningar
Enhetens säkerhetssida som innehåller säkerhetsplan, utredning om utrymningssäkerhet (24/7 enheterna) och handlingskort, säkerhetsinstruktioner
Informationssäkerhetsplan
Tillsynsplan
Delaktighetsplan
Anvisningar om personalens anmälningsskyldighet
Välfärdsområdets plan för läkemedelsbehandling, planer för läkemedelsbehandling för enskilda verksamhets- och arbetsenheter
LOVe-handbok
Etiska riktlinjer
Verksamhetsprogram för arbetarskyddet
Personal- och utbildningsplan
Introduktionsprogram (delarna 1–3)
Anvisningar om apparatsäkerhet
Anvisningar om hygien och förebyggande av infektioner
Anvisningar om begränsande åtgärder
Anvisning om identifiering av klient
Infotext (till nästa beskriv-avsnitt)
Till riskhanteringen hör planmässig verksamhet med tilldelat ansvar för att undanröja eller minimera missförhållanden och konstaterade risker samt registrering, analysering, rapportering av förverkligade farliga situationer, verkställande av korrigerande åtgärder samt bedömning av effekten och tillräckligheten av dessa.
Risker i enheten/tjänstehelheterna ska undersökas på ett heltäckande sätt från olika synvinklar. Vid riskhantering förbättras klient- och patientsäkerheten genom att redan på förhand identifiera de kritiska arbetsmoment där genomförandet av uppställda krav och mål för verksamheten kan riskeras eller riskeras. Ofta är riskerna summan av många fel. Riskerna kan förorsakas till exempel av otillräcklig personaldimensionering eller en verksamhetskultur där öppen säkerhetskultur inte stöds tillräckligt. Riskerna kan vara förknippade även med sociala faktorer (avsaknad av interaktion, andra klienter och personalen), psykiska faktorer (bemötande, klimat), den fysiska arbetsmiljön (utrymmen, inredning och utrustningar), informationsflöde eller arbetssätt, till exempel ogrundat begränsande av klients/patients självbestämmanderätt, förverkligande av läkemedelsbehandling eller registrering. I riskhanteringsprocessen kommer man överens om tillvägagångssätt genom vilka riskerna och de kritiska arbetsmomenten identifieras.
*1 Vid riskhantering ska man beakta även arbetsgivarens förpliktelser enligt arbetarskyddslagen (738/2002) som kan påverka klient- och patientsäkerheten vid tjänsteenheten, samt skyldigheten att identifiera risker som förorsakar hälsoproblem i egen verksamhet och följa faktorer som påverkar dessa enligt hälsoskyddslagen (763/1994).
Läs mera:
Checklista för säkerställande av informationsgången när en klient/patient inom hemvården överförs till en annan tjänst inom social- och hälsovården
Checklista for säkerhet vid operationer
Beskrivning av metoder för identifiering
ENHETSBESKRIVNING
För varje avvikande händelse görs Haipro anmälan. Händelserna tas upp på avdelningsmöten med personalen och där diskuteras hur man i fortsättningen kan undvika en dylik situation.
Övervakande myndigheter kan begära vidare utredningar, det är en del av det ständiga arbetet för en bättre patientsäkerhet. All begäran om utredning dokumenteras i det elektroniska arkivet Dynasty. Ifall övervakande myndighet kräver förändringar eller förbättringar görs en plan för hur dessa förändringar tas i beaktande. För planen finns alltid en ansvarsperson som övervakar och ser att förändringarna görs enligt tidtabell. Effektfullheten av förändringarna bör följas upp och vid behov även rapportera till anmälande myndighet.
Infotext (i förhållande till nedanstående tabell):
I tabellen kan vi lyfta fram och utnyttja risker som identifierats i riskbedömningen (s.k. kontinuerliga risker relaterade till vård/omsorg och tjänst) på allmän nivå, till exempel identifiering av patient eller fel i utdelning av läkemedel.
Exempel risk: Utomstående personer kan få se andra klienters/patienters uppgifter. Hur förbereder vi oss: Personalen loggar alltid ut ur klient/patientdatasystemet när de inte använder det.
Väsentliga risker som tjänsteenheten/enheten identifierat och metoder som används för att hantera dem
Risk | Vilka metoder används för att hantera dem |
Läkemedel | Dubbelkontroll och dokumentering |
Personalbemanning | Tillräckligt med personal, verksamhetsmodell för överbelastning. |
Tillgång till utbildad personal. | Tre utbildningsdagar per person och år, LOVE vart 5:e år, Välmåendeundersökningar, utvecklingssamtal, egna ansvarsuppgifter. |
Fallolyckor | Fallriskbedömningar, RAI-bedömningar. Upprätthålla klientens funktionsförmåga, alarmmattor. |
Språkkunskaper | Språkkurser |
Skriv texten genom att klicka här. | Skriv texten genom att klicka här. |
Skriv texten genom att klicka här. | Skriv texten genom att klicka här. |
|
|
4.2.1 Tjänsteproducentens och personalens anmälningsskyldighet
Tjänsteproducenten har skyldighet att underrätta personalen om anmälningsskyldigheten (Tillsynslagen 741/2023, 30 §). Tjänsteproducenten ska underrätta personalen om anmälningsskyldigheten och frågor som hänför sig till den. Instruktioner om hur anmälningsskyldigheten verkställs ska inkluderas i tjänsteenhetens egenkontrollplan som avses i 27 §.
Anmälningsskyldigheten för välfärdsområdets personal och instruktionerna om anmälningsskyldigheten finns i intra.
Tjänsteproducentens och personalens anmälningsskyldighet (tillsynslagen 741/2023, 29 §)
Tjänsteproducenten ska trots sekretessbestämmelserna omedelbart underrätta Österbottens välfärdsområde/tjänsteanordnaren och tillsynsmyndigheten om sådana missförhållanden som framkommer i tjänsteproducentens egen eller dennes underleverantörs verksamhet och som i väsentlig grad äventyrar klient- och patientsäkerheten samt om händelser, skador eller tillbud där klient- och patientsäkerheten har äventyrats allvarligt och om andra sådana brister som tjänsteproducenten inte har förmått eller inte förmår åtgärda genom egenkontroll.
En person som ingår i välfärdsområdets/tjänsteproducentens personal eller arbetar med motsvarande uppgifter i ett uppdragsförhållande eller som underleverantör ska trots sekretessbestämmelserna utan dröjsmål underrätta ansvarspersonen för tjänsteenheten eller någon annan person som ansvarar för övervakningen av verksamheten, om hen i sina uppgifter upptäcker eller får kännedom om ett missförhållande eller en uppenbar risk för ett missförhållande vid tillhandahållandet av socialvård eller hälso- och sjukvård för klienten eller patienten eller upptäcker eller får kännedom om en lagstridighet av annat slag. Den som tagit emot anmälan ska underrätta tjänsteanordnaren eller tjänsteproducenten om saken. Tjänsteanordnaren, tjänsteproducenten och ansvarspersonen ska vidta åtgärder för att avhjälpa missförhållandet eller den uppenbara risken för ett missförhållande eller lagstridigheten av annat slag. Anmälan kan göras trots sekretessbestämmelserna.
Den som tagit emot anmälan ska anmäla och den som gjort anmälan kan trots sekretessbestämmelserna underrätta tillsynsmyndigheten om saken, om missförhållandet eller den uppenbara risken för ett missförhållande eller lagstridigheten av annat slag inte avhjälps utan dröjsmål. Tillsynsmyndigheten kan besluta om åtgärder på det sätt som föreskrivs i 38 § (741/2023) eller meddela ett föreläggande enligt 39 § för att undanröja missförhållandet. Den som gjort anmälan får inte bli föremål för negativa motåtgärder till följd av anmälan.
Elektroniska anmälningssystem som personalen har tillgång till är:
- HaiPro-systemet (klient- och patientsäkerhetsanmälan, arbetssäkerhetsanmälan, dataskydds-/personuppgiftsanmälan)
- SPro-systemet (anmälan om observerade missförhållanden eller risker för missförhållanden i verkställandet i socialvården).
På anmälningar gjorda i ovan nämnda system verkställs bedömning av risker och i dem dokumenteras utvecklande/korrigerande åtgärder för att undanröja/minska riskerna.
I övriga lagar stiftade anmälningsskyldigheter som gäller personalen.
Barnskyddsanmälan och anmälan om misstanke om brott mot barn (417/2007, 25 §, 12.2.2010/88)
Arbetstagare som uppges i barnskyddslagen (25 §) har skyldighet att göra barnskyddsanmälan om de i sitt arbete har fått veta om ett barn vars behov av vård och omsorg, förhållanden som äventyrar utvecklingen eller eget beteende kräver utredning av eventuellt behov av barnskydd. Närmare anvisningar om hur du gör barnskyddsanmälan och anmälan om brott som riktas mot barnet finns på Österbottens välfärdsområdets webbsidor: Barnskyddsanmälan.
Anmälan om behov av socialvård (socialvårdslagen 1301/2014, 35 §)
Om en sådan yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården som avses i lagen om yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården (559/1994), eller annan person som nämns i 35 § i socialvårdslagen, i sitt arbete har fått kännedom om en person vars behov av socialvård är uppenbart, ska hen styra personen till att söka socialtjänsten eller om personen samtycker till det kontakta den myndighet som ansvarar för välfärdsområdets socialvård, så att stödbehovet kan bedömas. Om samtycke inte kan fås och personen är uppenbart oförmögen att svara för sin omsorg, hälsa eller säkerhet, eller om ett barns bästa absolut kräver det, ska yrkespersonen utan dröjsmål göra en anmälan om behovet av socialvård trots sekretessbestämmelserna. Anvisning och anmälningsblankett för bedömning av stödbehov hos person som kommit till socialvården finns på välfärdsområdets webbsidor: https://osterbottensvalfard.fi/vara-tjanster/socialvardstjanster/socialvardstjanster-for-seniorer/socialarbete-for-aldre/
Om välfärdsområdets personal/myndigheter i samband med sin tjänsteförrättning upptäcker eller annars får kännedom om uppenbar brandrisk eller annan risk för olyckor i en byggnad, en bostad eller något annat objekt ska de oberoende av eventuella sekretessbestämmelser underrätta välfärdsområdets räddningsmyndighet om saken (42 §). Anvisningar om hur du gör anmälan och länk till elektronisk anmälningsblankett finns på webbsidorna för räddningsverket i Österbottens välfärdsområde: Anmälningar till räddningsverket.
Anmälan om farliga situationer förknippade med produkter (lag om medicintekniska produkter 719/2021, 35 §)
Om farliga situationer som skett inom social- och hälsovårdsbranschen och som är förknippade med medicintekniska produkter och som har lett eller kunde ha lett till att patients, användares eller annan persons hälsa äventyrats ska alltid skrivas en rapport om tillbud till Fimea (lag om medicintekniska produkter, 35 §). Tillbudsanmälan till Fimea ska göras utan dröjsmål och den kan göras direkt elektroniskt samtidigt med HaiPro-anmälan. När du anmäler ett tillbud direkt genom HaiPro sparas uppgifterna om tillbudet i det elektroniska systemet. Anvisningar om hur du gör anmälan i HaiPro-systemet finns i välfärdsområdets intra (produktsäkerhet).
Anmälan om säkerhetsöverträdelse (dataskyddsförordning, 679/2016, artikel 34)
Personalens handlingsdirektiv för anmälning av personuppgiftsincident till dokumentering finns i intra (anmälan om personuppgiftsincident). Säkerhetsöverträdelsen dokumenteras även i HaiPro-systemet (informationssäkerhet).
Anmälan av epidemier och allvarliga infektioner i samband med vård (HARVI)
Anvisningarna om hur du gör anmälan finns på THL:s webbsidor: Anmälan av andra epidemier och allvarliga vårdrelaterade infektioner (HARVI).
Anmälan om oegentligheter i organisationen (EU:s whistleblowing-direktiv, 2019/1937; Lagen om skydd för rapporterande personer 1171/2022)
I Österbottens välfärdsområde finns en intern etisk kanal för anmälning av oegentligheter och olämplig verksamhet i organisationen. Anvisningarna om hur du gör anmälan och länk till anmälningskanalen finns i välfärdsområdets intra (etisk anmälningskanal).
Infotext: I hanteringen av situationer med tillbud och avvikelser ingår att de dokumenteras, analyseras och rapporteras. Tjänsteproducenten ansvarar för att information som erhållits i riskhanteringen utnyttjas i utvecklingsarbetet men det är arbetstagarnas skyldighet och ansvar att se till att ledningen får informationen. Till hanteringen av incidenter hör också att man resonerar igenom dem med arbetstagarna, klienten och vid behov anhöriga. Om det sker en allvarlig incident med följder som ska ersättas underrättas klienten eller anhöriga om hur de ska ansöka om ersättning.
*1 Övriga lagar i vilka ingår lagstadgade anmälningsskyldigheter är bl.a.:
Fimeas föreskrift 1/2023: Yrkesmässiga användares rapportering om tillbud gällande medicinteknisk produkt Avvikelser som hänför sig till användning av strålning (859/2018,1034/2018, STUK S/2/2018) Biverkningar av läkemedel och vaccinationer (Fimeas rekommendation) Fimeas anvisning 1/2017, Anmälning av biverkningar av läkemedel Anmälning av produktfel och förfalskade läkemedel (Fimea 2/2019) Biverkningar av blodprodukter och tillbud (197/2005) Infektioner i samband med vård (1227/2016) Avvikelser vid användning av elanläggningar (1135/2016, 47 §) Avvikelser vid användning av tryckkärl (1144/2016) Lag om smittsamma sjukdomar (1227/2016) Olycksfall i arbetet (44/2006) Arbetarskyddslagen (738/2002) Konsumentsäkerhetslagen (920/2011)
Läs mera:
Valvira. Anmälningsskyldigheter och rättigheter för yrkesperson inom social- och hälsovården: https://valvira.fi/sosiaali-ja-terveydenhuolto/ammattihenkilon-ilmoitusvelvollisuudet-ja-oikeudet
ENHETSBESKRIVNING
Anmälningsskyldigheten för tillbud och anmärkningar tas upp på avdelnings- och personalmöten. Allvarliga incidenter diskuteras och tas upp tillsammans med anhöriga. Personalen informeras om att anmälningen utförs anonymt. Information finns tillgänglig på intra och hemsidan.
Årlig riskkartläggning och åtgärdsförslag. Inspektioner och auditeringar utförs som hjälpmedel i processerna.
4.2.2 Anmälningskanaler för klient/patient och extern tjänsteproducent
Klients, patients eller anhörigs anmälan om negativ händelse
Om fel, missförhållande eller tillbud skett i klients/patients eller anhörigs vård eller tjänst kan klienten/patienten göra anmälan om tillbud på elektronisk blankett på Österbottens välfärdsområdets webbsidor.
Anmälningsblanketten finns på Österbottens välfärdsområdets webbsidor: https://osterbottensvalfard.fi/sa-har-fungerar-vi/ge-respons/
Extern tjänsteproducents/samarbetspartners anmälan om farlig händelse eller missförhållande
Österbottens välfärdsområdets samarbetspartners kan lämna extern tjänsteproducents/samarbetspartners anmälan om allvarlig händelse, missförhållande eller tillbud i välfärdsområdets verksamhet via en webblankett. Anmälningarna styrs till klient- och patientsäkerhetskoordinatorerna samt till kvalitetsdirektören varefter anmälningen behandlas tillsammans med ansvariga personer. Vid behov deltar även övervakningen i utredandet av den farliga händelsen eller missförhållandet.
Anmälningsblanketten finns på Österbottens välfärdsområdets webbsidor: https://osterbottensvalfard.fi/sa-har-fungerar-vi/ge-respons/
Privat tjänsteproducents egenkontrollanmälan
Privat tjänsteproducent (producenter av köptjänster och servicesedelproducenter) ska lämna egenkontrollanmälan om farlig händelse i egen verksamhet på Österbottens välfärdsområdets webbsidor: Privata tjänsteproducentens egenkontrollanmälan
Infotext: Privat tjänsteproducents egenkontrollanmälan
Välfärdsområdets kvalitets- och tillsynsenhet underrättas om egenkontrollanmälan som privat tjänsteproducent lämnat in. När anmälningen kommit in tar tillsynen kontakt med tjänsteenheten inom 1–2 dygn från mottagandet av anmälningen eller senast första vardagen som följer efter händelsen. Tillsynen underrättar personer som ansvarar för arrangerandet av ifrågavarande tjänst i välfärdsområdet och regionförvaltningsverket (RFV) om anmälan inte har gjorts tidigare till RFV. I samband med kontakten avtalar man om efterspel och fortsatta åtgärder som händelsen kräver.
Läs mera:
Klient- och patientsäkerhetscentret: https://klientochpatientsakerhetscentret.fi/
Handlingsprogram för klient- och patientsäkerhetsstrategin 2022–2026 för serviceanordnare och serviceproducenter: Klient- och patientsäkerhetscentret 2023
Vakavien vaaratapahtumien tutkinta -Opas sosiaali- ja terveydenhuollon organisaatioille, Social- och hälsovårdsministeriets publikationer 2023: 31
4.2.3 Behandling av farliga situationer, brister, missförhållanden och korrigerande åtgärder
Infotext: För kvalitetsavvikelser, missförhållanden och tillbud samt för incidenter fastställs i enheterna korrigerande åtgärder genom vilka man förhindrar att situationen upprepas i framtiden. Sådana åtgärder är bland annat utredande av de yttersta orsakerna till händelserna och utgående från dessa ändras tillvägagångssätten så att de blir säkrare.
Utredningen av interna allvarliga incidenter görs i situationer där det finns något att utveckla i processen. Beslutet om att inleda utredningen fattas av resursledningen.
*1 Läs mera om utredning av allvarliga incidenter, omedelbara korrigerande åtgärder, analysering av incidenter och lärandet av dem i SHM:s publikation: Utredning av allvarliga incidenter. Guide för social- och hälsovårdsorganisationen (SHM:s publikationer 2023:31).
Information om behoven att utveckla kvalitets- och klientsäkerheten i enskilda tjänsteenheter fås från flera olika källor som till exempel genom klienter/patienter, anhöriga/närstående, personalen, samarbetspartners, kvalitetsarbetet, riskhanteringen eller tillsynsmyndigheten/tillsynen.
Den allmänna styrningen, planeringen och utvecklingen samt tillsynen av verksamhet som grundar sig på tillsynslagen (741/2023, 32§) ankommer på social- och hälsovårdsministeriet. Regionförvaltningsverket i västra och inre Finland övervakar lagenligheten i ordnandet och producerandet av social- och hälsovårdstjänsterna i Österbottens välfärdsområde och ger instruktioner om det.
Myndigheter som utför tillsyn i enheten för kvalitet och tillsyn ansvarar för tillsynen (grundar sig på anmälning) av planenlig och reaktiv egen och privat tjänsteproduktion som hör till välfärdsområdets organiseringsansvar.
Österbottens välfärdsområde och tillsynsmyndigheten (RFV/Valvira) ska skicka till varandra utan att sekretessbestämmelserna hindrar det de inspektionsrapporter som de skrivit och som gäller verksamhet hos tjänsteproducent eller hens underleverantör som producerar tjänster för tjänsteanordnaren.
ENHETSBESKRIVNING
När vi behandlar farliga situationer och olyckor är öppenhet A och O. Vi diskuterar tillsammans med personalen samt vid behov kontaktas även anhöriga som serviceenhetschefen handleder vidare.
Större missförhållanden anmäls via Secapp (intern anmälningsapplikation inom organisationen)
Introduktionschecklista används för ny personal och studerande.
Säkerhetsutbildningar vart 5:e år och årlig säkerhetsvandring på enheten utförs med checklista.
Även möjlighet att diskutera med arbetshälsovårdens psykolog och arbetarskyddet finns.
Utvecklingsplan för egenkontroll
Infotext: Information om behoven att utveckla kvaliteten på tjänsten och klientsäkerheten fås från flera olika källor. I processen där egenkontrollen verkställs (riskhanteringsprocessen) behandlas alla risker i klientsäkerheten, anmälningar om missförhållanden och utvecklingsbehov som blivit kända. En plan för korrigerande åtgärder enligt hur allvarlig risken är överenskoms.
Brister i kvaliteten på tjänsten och klient-/patientsäkerheten som man upptäckt i tjänsteenhetens/enhetens uppföljning av egenkontrollen och framkomna utvecklingsbehov och åtgärder för att korrigera dem skrivs in i utvecklingsplanen i egenkontrollen. I planen skrivs in också vem som ansvarar för vilka utvecklingsåtgärder och med vilken tidtabell åtgärderna verkställs. Utvecklingsplanen finns i bilaga 1 i egenkontrollplanen.
4.3 Köptjänster och underleverans
Välfärdsområdena ska på grundval av sitt organiseringsansvar fortlöpande styra och övervaka de privata tjänsteproducenterna och deras underleverantörer när tjänster produceras (tillsynslag 741/2023, 24 §, lag om välfärdsområden 611/2021, 10 §). Som ordnare och beställare av tjänst säkerställer Österbottens välfärdsområde i konkurrensutsättningsskedet innehållet i, kvaliteten på samt klient- och patientsäkerheten i tjänster som produceras som underleverans/köptjänst eller i servicesedelproducenternas godkännandeprocess eller i tjänster som skaffas som direktupphandling när avtal ingås. Beställaren svarar för att kontrollera att tjänsteproducenten uppfyller kraven enligt beställaransvarslagen samt uppfyller kraven på innehåll, kvalitet och klientsäkerhet.
Tjänsteinnehavare som ansvarar för avtalet följer och övervakar att tjänsteproducenten följer avtalet och uppfyller sitt tjänstelöfte och att man utan dröjsmål reagerar på respons som erhållits av klienterna och personalen på det sätt som responsen kräver. Även förfaranden för att säkerställa säkerhetskunnandet och uppföljningen av verkställandet är en del av den egenkontroll beställaren genomför. Anvisningar om avtalshantering, upphandlingar och reklamationer finns i välfärdsområdets intra.
Infotext: I kraven på egenkontroll och köptjänstavtal ska man ta med regelbunden uppföljning och rapportering om kvaliteten på tjänsten/vården, klientrespons, klientsäkerhet, arbetssäkerhet, välbefinnande på arbetsplatsen, arbetsförhållanden samt personalens tillräcklighet.
I Konsumentsäkerhetslagen (920/2011, 7–8 §) stadgas om tjänsteproducentens skyldighet att anmäla farlig trygghetstelefontjänst eller annan motsvarande konsumenttjänst och -produkt till Säkerhets- och kemikalieverket samt om skyldigheten att skriva säkerhetsdokument. Säkerhetsdokumentet ska innehålla plan för att identifiera faror och kontrollera risker. Enligt 2 momentet i 7§ kan säkerhetsdokumentet ersättas med saker som beaktats i egenkontrollplanen. Förverkligandet av ovan nämnda saker ska kontrolleras i samband med att avtal om köptjänster ingås och i underleverantörsförfaranden. Skriftliga anvisningar om anmälning av farliga händelser till välfärdsområdet ska också finnas.
Läs mera:
Klient- och patientsäkerhetscentret: https://klientochpatientsakerhetscentret.fi/
Checklista för anskaffning av privata social- och hälsovårdstjänster
Checklista för bekämpning av vårdrelaterade infektioner för upphandling av köpta tjänster
ENHETSBESKRIVNING
Regelbunden uppföljning och rapportering om kvaliteten på vården, klientrespons, klientsäkerhet, arbetssäkerhet, välbefinnande på arbetsplatsen, arbetsförhållanden samt personalens tillräcklighet.
Skriftliga anvisningar om anmälning av farliga händelser till välfärdsområdet finns.
4.4 Beredskaps- och kontinuitetshantering
Österbottens välfärdsområde beaktar i sin riskhantering skyldigheter som gäller beredskapen och kontinuiteten i tjänsterna både i egen verksamhet och när välfärdsområdet skaffar tjänster av en annan tjänsteproducent. Som en del av kontinuitetshanteringen säkerställs klient- och patientsäkerheten även i eventuella störningssituationer och undantagsförhållanden (Statsrådets förordning om välfärdsområdenas beredskap för störningssituationer inom social- och hälsovården 308/2023; räddningslag 379/2011; beredskapslag 1552/2011).
I fråga om välfärdsområdets tjänsteproduktion ansvarar verksamhetsområdesdirektörerna för beredskapen och planeringen av beredskapen (Förvaltningsstadgan, § 104). Uppgiften för personerna som ansvarar för resultatområdena är att utveckla viktiga processer inom sitt ansvarsområde tillsammans med verksamhetsområdesdirektören och resursdirektörerna (Förvaltningsstadgan § 43). Hit hör också beredskap och planering av beredskap varför ansvarig för resultatområdet handledd av verksamhetsområdesdirektören och resursdirektören ansvarar för att producera beredskapsplan för sitt resultatområde. Verksamhetsområdena kan ändå överföra befogenheten som ålagts dem vidare till underställda aktörer. Det här gäller även uppgifter förknippade med beredskap men med förutsättningen att de som fått dessa uppgifter och/eller denna befogenhet inte kan överföra dem vidare.
Genom beredskapsplanering och utgående från riksomfattande och regional riskbedömning samt från välfärdsområdets riskbedömning skapas en hanteringsmodell för störningssituationer genom vilken man säkerställer ledningssystemet och strategimodellen för att säkerställa kontinuiteten i tjänsterna. Välfärdsområdets beredskapsplan består av en allmän del, beredskapsplaner för verksamhets- och resultatområden samt av tilläggsplaner som bland annat katastrofplan, pandemiplan, beredskapsplan för jodtabletter vid strålningsolyckor och nedfall samt evakueringsplan för flyttning av befolkning i en region. Resultatenheternas säkerhetsplaner och handlingskort för störningssituationer kompletterar planeringen av beredskapen.
I välfärdsområdet utarbetar varje enhet egen säkerhetssida. Säkerhetssidan innehåller enhetens säkerhetsplan, utredning om utrymningssäkerhet (de enheter som har lagstadgad skyldighet till det), räddningsplan för fastigheten (fastighetsägaren utarbetar), handlingskort och andra säkerhetsanvisningar som behövs i enheten. Särskild räddningsplan finns inte i enheterna. Uppgifterna på säkerhetssidan uppdateras alltid när ändringar sker i verksamheten/utrymmena.
Välfärdsområdets arbetstagare deltar minst vart 5. år i en utbildningsdag om säkerhet. Alla i enheten deltar varje år i säkerhetspromenaden som enhetens chef och kvalitets- och säkerhetspersoner ansvarar för.
ENHETSBESKRIVNING
Enheten följer ledningens instruktioner gällande personalresurser och patientstyrning i exceptionella situationer såsom t.ex brand. Handlingskort för dessa situationer är på kommande under 2025.. Samarbete med städ-, tvätt-, varutransport- och mattjänster, IT-tjänster, teknisk personal, vakttjänster och fastighetsskötsel samt transporter av klienter. Ansvarsrollerna gällande beredskapen har definierats i välfärdsområdets beredskapsplan.
Brandsyn utförs av brandmyndigheter varje år, senast februari 2025. Arbetsplatsbesök från företagshälsovården görs med 5 års intervall eller vid behov.
Säkerhetspromenaden skall genomföras en gång i året, och Serviceenhetschefen ansvarar över att alla har möjlighet att delta. Personalen deltar vart femte år i den obligatoriska säkerhetsutbildningen. Deltagandet följs upp i Alma. Enhetens säkerhets plan samt utredning om utrymningssäkerhet är gjorda 2024 och uppdaterade i mars 2025.
Namnet på personen som ansvarar för tjänsteenhetens beredskaps- och kontinuitetshanteringsplan
Pia-Michaela Träskelin, Serviceenhetschef tel: 044 727 1222
Infotext: Läs mera om processer, ledning, framförhållning och planering samt störningshantering och ledning av kriser i kontinuitetshanteringen av tjänster i SHM:s publikationer: Planering av beredskap och kontinuitetshantering. Anvisningar för aktörer inom social- och hälsovården (SHM:s publikationer 2019:10) och Avtalsbaserad beredskap. Anvisningar för aktörer inom social- och hälsovården (SHM:s publikationer 2019:9)
5. UPPFÖLJNING AV EGENKONTROLL OCH RAPPORTERING
5.1 Uppföljning av kvalitet, riskhantering och rapportering
Om risker i välfärdsområdets verksamhet och egenkontroll rapporteras regelbundet till välfärdsområdets ledningsgrupper samt till sektionen för intern kontroll och riskhantering och styrelsen.
I enlighet med riskhanteringspolitiken ska man ingripa i identifierade risker med olika metoder i riskhanteringen. Även när beslut fattas ska man beakta de risker som lyfts fram i förhandsbedömningen av effekterna och aktivt följa hur riskerna utvecklas.
Infotext: Läs mera:
Klient- och patientsäkerhetscentret: https://klientochpatientsakerhetscentret.fi/
Kvantitativa kontrollmätare för klient- och patientsäkerheten
ENHETSBESKRIVNING
Riskkartläggningar i Laatuportti årligen och Haipro anmälningar kontinuerligt, dessa gås igenom tillsammans med personalen. Allvarliga tillbud och brister i medicinsk apparatur anmäls till organisationens kvalitets- och tillsynsenheten och vid behov enligt anvisning till Valvira.
5.2 Uppföljning och rapportering av hur egenkontroll genomförs
Ansvariga personen i tjänsteenheten/enheten och hens personal har skyldighet att handla i enlighet med egenkontrollplanen och aktivt följa hur planen genomförs. Det handlar om att kontinuerligt och regelbundet kontrollera kvaliteten på tjänsterna som produceras och klient- och patientsäkerheten. Om brister upptäcks i verksamheten ska enheten vidta korrigerande åtgärder för att avhjälpa saken.
Tjänsteenheten (resultatområdet) utarbetar med fyra månaders intervaller (perioderna 1.1.-31.4, 1.5.-31.8, 1.9.-31.12) en uppföljningsrapport om hur planen för egenkontroll och egenkontrollen genomförs och korrigerande åtgärder som förutsätts i den. Uppföljningsrapporten publiceras på välfärdsområdets webbsidor: Egenkontroll samt i tjänsteenheten i samband med planen för egenkontroll.
Verksamhetsenheterna som hör till tjänsteenheten (dvs. ifrågavarande resultatområde) bedömer och följer hur egenkontrollen genomförs i enheten och utarbetar med fyra månaders intervaller en plan för utveckling av egenkontroll som uppdateras enligt i kontrollen upptäckta korrigerings- och utvecklingsbehov. Utvecklingsplanen finns som bilaga till egenkontrollplanen som verksamhetsenheten utarbetat.
ENHETSBESKRIVNING
Serviceenhetschefen ansvarar för att egenkontrollen följs upp och verkställs. Brister som upptäcks vid egenkontroll dokumenteras och gås genom med personalen. Vid behov görs en åtgärdsplan och tidsplan för åtgärder.
BILAGOR
Bilaga 1. Utvecklingsplan för egenkontroll
På verksamhets- och resultatsenhetsnivå görs uppföljning och bedömning av genomförandet av egenkontroll utgående från utvecklingsplanen för egenkontroll.
Planen uppdateras minst med fyra månaders intervaller (1.1–31.4, 1.5–31.8 ja 1.9–31.12) och alltid då behov av utveckling och korrigerande åtgärder framkommer.
Sammandrag av verksamhetsenhetens/resultatenhetens utvecklingsplan
Utvecklingsobjekt/ korrigerande åtgärd | Mål | Tidtabell/fördelning av ansvar/läge |
Ge en god, säker, jämlik omsorg och vård till äldre och minnessjuka. | Minska fallrisker Upprätthålla klientens funktionsförmåga Aktivitetsplan. | 2026. Hela personalen på enheten. |
Introduktionsplan för nyanställda | Säkerställa kunskap och trygghet | 2025, Serviceenhetschefen |
Skriv texten genom att klicka här. | Skriv texten genom att klicka här. | Skriv texten genom att klicka här. |
Skriv texten genom att klicka här. | Skriv texten genom att klicka här. | Skriv texten genom att klicka här. |
Skriv texten genom att klicka här. | Skriv texten genom att klicka här. | Skriv texten genom att klicka här. |
Bilaga 2. Uppföljningsrapport om genomförandet av egenkontroll
Tjänsteenhetens (resultatområdets) uppföljningsrapport om iakttagelser om genomförandet av egenkontrollen och åtgärder som vidtas på grund av dem. Rapportering med fyra månaders intervaller (1.1–31.4, 1.5–31.8 ja 1.9–31.12). Rapporten skrivs på organisationens enhetliga rapportunderlag (särskilt underlag) och publiceras på välfärdsområdets webbsidor.
Bilaga 3. Anvisningar och andra planer som stöder egenkontroll
Lista över tjänsteenhetens/enhetens egna anvisningar och planer som stöder egenkontrollen, till exempel planen för läkemedelsbehandling.
|
|
|