Sök i kungörelser
Kungörelse 2025/226
Tjänsteenhetens namn
Plan för egenkontroll
Österbottens välfärdsområde
Verksamhetsområdets/ tjänsteenhetens/ verksamhetsenhetens/ resultatenhetens namn | Hjärtavdelningen Y1B |
Utarbetad Uppdaterad Utarbetad av | 21.5.2025 26.9.2025 Gun-Marie Grannas, Avdelningsskötare Carolina Berg, Biträdande avdelningsskötare |
Godkänd Underskrift | Gun-Marie Grannas, Avdelningsskötare Carolina Berg, Biträdande avdelningsskötare |
Planen för egenkontroll är framlagd | www.osterbottensvalfard.fi |
Social- och hälsovårdens plan för egenkontroll-mall, Version 1.0
Utarbetad av: Kvalitets- och tillsynsenheten 20.09.2024
Godkänd: Välfärdsområdets ledningsgrupp 24.09.2024 § 515
Innehåll
1. UPPGIFTER OM TJÄNSTEPRODUCENTEN, TJÄNSTEENHETEN OCH VERKSAMHETEN
1.1 Tjänsteproducentens och tjänsteenhetens uppgifter
1.2 Tjänster som köps av underleverantörer
1.3 Verksamhetsidé, värderingar och verksamhetsprinciper
2. UTARBETANDE AV EN PLAN FÖR EGENKONTROLL, VERKSTÄLLANDE OCH UPPFÖLJNING
2.1 Utarbetande av en plan för egenkontroll
2.2 Genomförande av en plan för egenkontroll, publicering och uppdatering
3. KLIENT- OCH PATIENTSÄKERHET
3.1 Kvalitetsmässiga krav på tjänsten
3.2 Ansvar för tjänsternas kvalitet
3.3 Klientens ställning och rättigheter
3.3.1 Tillgång till tjänster och vård
3.3.2 Bedömning av servicebehov/vårdbehov
3.3.3 Planering och genomförande av tjänsten/vården
3.3.4 Bemötande av klient/patient och rättigheter
3.3.5 Anmärkning, klagomål och anmälan om patientskada
3.3.6 Social- och patientombudens tjänster
3.3.7 Klienternas/patienternas delaktighet
3.4 Beaktande av regelbundet insamlad respons och övrig respons
3.5.1 Mängden och strukturen för personal
3.5.2 Principer för användning av vikarier och för rekrytering
3.5.3 Introduktion, fortbildning och säkerställande av kunnande
3.5.4 Arbetshälsa och arbetarsäkerhet
3.6 Uppföljning av tillräckligheten för den personal som deltar i klient- och patientarbetet
3.7 Sektorsövergripande samarbete och samordning av tjänster
3.9 Medicintekniska produkter, informationssystem och användning av teknik
3.12 Hygien, förebyggande och bekämpning av infektioner
3.14 Främjande av välbefinnande, rehabilitering och utveckling
3.15 Behandling av klient- och patientuppgifter och dataskydd
4. EGENKONTROLLENS RISKHANTERING
4.1 Ansvar för riskhantering, identifiering och bedömning av risker
4.2 Riskhantering, behandling av missförhållanden och brister som framkommer i verksamheten
4.2.1 Tjänsteproducentens och personalens anmälningsskyldighet
4.2.2 Anmälningskanaler för klient/patient och extern tjänsteproducent
4.2.3 Behandling av farliga situationer, brister, missförhållanden och korrigerande åtgärder
4.3 Köptjänster och underleverans
4.4 Beredskaps- och kontinuitetshantering
5. UPPFÖLJNING AV EGENKONTROLL OCH RAPPORTERING
5.1 Uppföljning av kvalitet, riskhantering och rapportering
5.2 Uppföljning och rapportering av hur egenkontroll genomförs
Bilaga 1. Utvecklingsplan för egenkontroll
Bilaga 2. Uppföljningsrapport om genomförandet av egenkontroll
Bilaga 3. Anvisningar och andra planer som stöder egenkontroll
1. UPPGIFTER OM TJÄNSTEPRODUCENTEN, TJÄNSTEENHETEN OCH VERKSAMHETEN
1.1 Tjänsteproducentens och tjänsteenhetens uppgifter
Tjänsteproducent
Österbottens välfärdsområde, FO-nummer: 3221324-6
Adress: Sandviksgatan 2–4, 65130 Vasa
Växel: 06 218 1111
Registratur: registrator@ovph.fi
Socialservicens registratur: socialvard.registratur@ovph.fi
Format på e-postadresser: fornamn.efternamn@ovph.fi
Tjänsteenhet/tjänstehelhet
Tjänsteenhetens namn: Hjärtavd. Y1B
Form av tjänst: Sjukhusservice, vårdavdelning
Adress: Sandviksgatan 2-4, 65130 Vasa
Telefonnummer: 062132772
Ansvarsperson(er) för tjänsteenheten eller tjänsteområdena och kontaktuppgifter Namn på ansvarspersonen för tjänsteenheten eller ansvarspersonerna för tjänstesektorn i enlighet med bestämmelsen i 10 § 4 mom. i tillsynslagen (741/2023)
Namn och titel: Maria Olme, avdelningsöverläkare
Telefonnummer: 06-2136615
Namn och titel: Gun-Marie Grannas, avdelningsskötare
Telefonnummer: 06- 2136780
Namn och titel: Carolina Berg, Biträdande avdelningsskötare
Telefonnummer: 0408211644
Servicepunkt som hör till tjänsteenhet
Servicepunkt: Hjärtavdelningen, Y1B
Adress:Sandviksgatan 2-4, 65130 Vasa
Ansvarsperson för servicestället och titel: Gun-Marie Grannas, telefonnummer 06-2136780
1.2 Tjänster som köps av underleverantörer
Österbottens välfärdsområde ska säkerställa att andra tjänsteproducenter som producerar tjänster som omfattas av välfärdsområdets organiseringsansvar har tillräckliga professionella, verksamhetsmässiga och ekonomiska förutsättningar för att sörja för produktionen av tjänsterna. Välfärdsområdet ska styra och övervaka den tjänsteproduktion som omfattas av dess organiseringsansvar. (10 § i lag om välfärdsområden, 611/2021).
Tjänst som köps av underleverantör, och tjänsteproducenten för denna
Köpt tjänst Tjänsteproducent
Laboratorietjänster Fimlab
Städtjänst TeeSe
Tvätttjänst Provina
It tjänster 2M-it
Arbetsplatshälsovård TTBotnia
Väktartjänster Securitas
1.3 Verksamhetsidé, värderingar och verksamhetsprinciper
Infotext: Verksamhetsidén anger för vem tjänsten produceras och vilken tjänst som produceras. Verksamhetsidén ska basera sig på den lagstiftning som gäller för branschen. Var och en har enligt grundlagen rätt till tillräckliga social-, hälsovårds- och sjukvårdstjänster (19 §, 731/1999). Välfärdsområdena styrs av tre centrala lagar som stiftades i samband med välfärdsområdesreformen: lag om välfärdsområden (611/2014), lag om ordnande av social- och hälsovård (612/2021) samt lag om ordnande av räddningsväsendet (613/2021). Dessa lagar utgör ramar för helheten av egenkontroll inom välfärdsområdet, och ingående krav på vad egenkontrollen ska omfatta fastställs i speciallagstiftningen för tjänstesektorerna.
Värderingarna speglar sig även i de yrkesetiska principerna som tillämpas i arbetet, och de styr valen också i sådana fall där lagen inte ger exakta svar på de frågor som uppstår i det praktiska arbetet. Värderingarna är uttryck för arbetsgemenskapens sätt att utföra arbete. De påverkar målsättningarna och de metoder som används för att målen ska uppnås. (Talentia 2022: 3, Arki, arvot ja etiikka. Sosiaalialan ammattihenkilöstön eettiset periaatteet).
Verksamhetsprinciperna beskriver målen för enheten/tjänsten och klientens/patientens ställning i den. Tillsammans med värderingarna utgör verksamhetsprinciperna ryggraden i arbetsmetoderna och målen och återspeglas bland annat i hur man bemöter klienter/patienter och anhöriga. De värderingar och verksamhetsprinciper som styr verksamheten utgör en del av planen för egenkontroll och styr förverkligandet av egenkontrollen.
Socialvårdslagen (1301/2014) styr ordnandet av socialvård och vilken socialservice som välfärdsområdet ska ordna. Socialvård styrs bland annat av följande speciallagar: barnskyddslag (417/2007), lag angående specialomsorger om utvecklingsstörda (519/1977), lag om service och stöd på grund av handikapp (380/1987), lag om stöd för närståendevård (937/2015), lag om utkomststöd (1412/1997), familjevårdslag (263/2015), lag om arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte (189/2001), mentalvårdslag (1116/1990), lag om missbrukarvård (41/1986) och lag om stödjande av den äldre befolkningens funktionsförmåga och om social- och hälsovårdstjänster för äldre (980/2012).
Hälso- och sjukvårdstjänsten styrs av hälso- och sjukvårdslagen (1326/2010) samt bland annat av speciallagar om företagshälsovård (1383/2001), lagen om assisterad befruktning (1237/2006), lag om smittsamma sjukdomar (1227/2016) samt lag om gränsöverskridande hälso- och sjukvård (1201/2013).
I tillsynslagen (Lag om tillsynen över social- och hälsovården, 741/2023) föreskrivs om tillsynen över anordnare av social- och hälsovårdstjänster, om privata och offentliga tjänsteproducenters verksamhetsförutsättningar och om registrering, egenkontroll och myndighetstillsyn.
Klienternas och patienternas ställning inom social- och hälsovårdstjänsterna tryggas av lag om klientens ställning och rättigheter inom socialvården (812/2000), lag om patientens ställning och rättigheter (785/1992) och i bestämmelsen i 46 a § socialvårdslag (1301/2014).
Om personalen inom social- och hälsovården föreskrivs i lag om yrkesutbildade personer inom socialvården (817/2015) och lagen om yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården (559/1994).
Behandlingen av patient- och klientuppgifter inom social- och hälsovården samt vid ordnande och tillhandahållande av social- och hälsovårdsservice föreskrivs i lag om behandling av kunduppgifter inom social- och hälsovården (703/2023, hädanefter kunduppgiftslagen).
Vårdavdelningen erbjuder genom sina tjänster trygghet, funktionsförmåga och välmående till sina klienter på båda inhemska språken. Vår verksamhetsidé är att erbjuda kvalitativ sjukvård på basen av varje patients individuella, medicinska behov. Våra värderingar är att agera jämlikt och jämställt, arbeta från människa till människa samt att se framåt och arbeta ansvarsfullt.
Vård för Hjärt- och lungpatienter, både akuta och planerade.
Hjärtavdelningen har 22 patientplatser, alla med möjlighet till hjärtövervakning.
Rätt patient på rätt plats vid rätt tidpunkt.
Hälso- och sjukvårdslagen (1326/2010), L. om smittsamma sjukdomar (1227/2016), Socialvårdslagen (1301/2014), Klienternas och patienternas ställning inom social- och hälsovårdstjänsterna tryggas av lag om klientens ställning och rättigheter inom socialvården (812/2000), lag om patientens ställning och rättigheter (785/1992) och i bestämmelsen i 46 a § socialvårdslag (1301/2014).
Kunduppgiftslagen (703/2023)
2. UTARBETANDE AV EN PLAN FÖR EGENKONTROLL, VERKSTÄLLANDE OCH UPPFÖLJNING
2.1 Utarbetande av en plan för egenkontroll
Enligt bestämmelsen i 27 § i lag om tillsynen över social- och hälsovård (741/2023, hädanefter tillsynslagen) ska privata och offentliga tjänsteenheter inom social- och hälsovården utarbeta en elektronisk plan för egenkontroll för att säkerställa att den dagliga verksamheten är av god kvalitet, ändamålsenlig och säker samt för uppföljning av att den personal som deltar i klient- och patientarbetet är tillräcklig.
Inom Österbottens välfärdsområde utarbetas planer för egenkontroll inom verksamhetsområde och resultatområde samt inom verksamhets- och resultatenhet (med beaktande av speciallagstiftning, till exempel hälso- och sjukvårdslagen, barnskyddslagen, äldreomsorgslagen) i enlighet med den riktlinje om utarbetande som fastställs av välfärdsområdet. När kapitel 3 i tillsynslagen träder i kraft 1.1.2026 kommer organisationens nuvarande resultatområden att registreringstekniskt motsvara tjänsteenheter. För varje tjänsteenhet ska utarbetas en plan för egenkontroll som omfattar alla de tjänster som produceras vid tjänsteenheten av tjänsteproducenten och för tjänsteproducentens räkning.
De planer för egenkontroll som utarbetas inom välfärdsområdet grundar sig på Valviras (Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården) föreskrift 1/24 (Valvira 8.5.24, Dnr V/42106/2023) om innehållet i samt utarbetandet och uppföljningen av den tjänsteenhetsspecifika planen för egenkontroll för tjänsteproducenter inom social- och hälsovården.
Planerna för egenkontroll och övriga planer är en del av Österbottens välfärdsområdes program för egenkontroll. Programmet för egenkontroll styr tjänsteenheterna i genomförandet av egenkontroll. En handbok för egenkontroll och kvalitetssäkring stöder tjänsteenheterna i det praktiska arbetet att utarbeta en plan för egenkontroll och genomföra olika delområden av egenkontroll.
Varje tjänsteenhet ansvarar för att utarbeta en egen plan för egenkontroll. Planerna utarbetas i samarbete med personalen med hjälp av välfärdsområdets enhetliga mall för en plan för egenkontroll.
Infotext: Österbottens välfärdsområde ska som tjänsteproducent genom egenkontroll säkerställa att verksamheten och uppgifterna sköts i enlighet med lag och att de avtal som ingåtts iakttas samt säkerställa tillgången till tjänster, tjänsternas kontinuitet, säkerhet och kvalitet samt klienternas jämlikhet. Välfärdsområdet övervakar kvaliteten och ändamålsenligheten i både sin egen och i underleverantörernas verksamhet samt klientsäkerheten. (Tillsynslag 741/2023, 23–24).
För välfärdsområdet har utarbetats en enhetlig blankettmall för en plan för egenkontroll inom social- och hälsovårdstjänsterna, och enheten för kvalitet och tillsyn samordnar utarbetandet. Mallen för planen för egenkontroll granskas och uppdateras en gång varje år och alltid vid behov vid förändringar, till exempel vid väsentliga ändringar i lagstiftning, myndighetsföreskrifter eller anvisningar inom välfärdsområdet.
Då en tjänsteenhet utarbetar och ändrar sin plan för egenkontroll ska tjänsteproducenten ta hänsyn till respons som regelbundet samlas in från de klienter och patienter som tillhandahålls tjänster vid tjänsteenheten, deras anhöriga och närstående samt från tjänsteenhetens personal enligt bestämmelsen i 27 § 2 mom. i tillsynslagen.
Tjänsteenhetens eller verksamhetsenhetens ansvarsperson ska godkänna och underteckna elektroniskt planen för egenkontroll i ärendehanteringssystemet (Dynasty).
Begrepp
Med tjänsteanordnare avses i denna plan för egenkontroll Österbottens välfärdsområde som har ansvaret för ordnande av social- och hälsovård.
Med tjänsteproducent avses alla offentliga och privata organisationer och enskilda näringsidkare som producerar sådana social- och hälsovårdstjänster som avses i 4 § 1 mom. 3 och 4 punkterna i tillsynslagen.
Med tjänsteenhet avses en funktionell och administrativ helhet som upprätthålls av en offentlig eller privat tjänsteproducent, och där social- eller hälsovårdstjänster produceras. I Soteri-registret antecknas ett eller flera tjänsteställen för en tjänsteenhet i form av ett registertekniskt hjälpbegrepp i avsikt att visa den faktiska plats där eller från vilken de tjänster som har registrerats för tjänsteenheten produceras för klienterna eller patienterna. Med tjänsteenhet avses i Valviras föreskrift även en gemensam tjänsteenhet i enlighet med tillsynslagen 4 § 1 mom. 6 punkten. De tjänster som ingår i en tjänsteenhet kan produceras i en eller flera verksamhetsenheter, med vilket hänvisas till en fysisk plats i enlighet med lagstiftningen om privata och offentliga social- och hälsovårdstjänster.
Med tjänsteproducentens egenkontroll avses förebyggande, under verksamheten och i efterhand utförd kvalitetsledning och riskhantering av social- och hälsovårdstjänsterna, genom vilken för sin del säkerställs att klient- och patientsäkerheten uppfylls. Egenkontrollen definierar bland annat hur organisationen ansvarar för tjänsternas kontinuitet, säkerhet och kvalitet. Verkställandet av egenkontrollen förutsätter planmässiga åtgärder för att dess mål ska uppnås.
Med planen för egenkontroll avses en handling som utarbetas per tjänsteenhet, och i vilken tjänsteproducenten beskriver verksamhetens centrala risker samt hur tjänsteproducenten och personalen övervakar kvaliteten, ändamålsenligheten och säkerheten för de tjänster som ingår i tjänsteenheten samt tillräckligheten för den personal som deltar i klient- och patientarbetet. Planen för egenkontroll är ett verktyg för daglig verksamhet. Planen för egenkontroll är en del av det program för egenkontroll som hör till ansvaret för tjänsteanordnaren och tjänsteproducenter som tillhandahåller tjänster i fler än en tjänsteenhet.
Ansvarspersoner för utarbetande av planen för egenkontroll och uppföljning av genomförandet och uppdateringen samt kontaktuppgifter
Gun-Marie Grannas, Avdelningsskötare, 06 2136780
Carolina Berg Biträdande avdelningsskötare , 040 8211644
Ansvarsperson för godkännande av planen för egenkontroll samt kontaktuppgifter
Avdelningsöverläkare Maria Olme tel 06 2136615
Avdelningsskötare Gun-Marie Grannas
Patienter och anhöriga deltar indirekt i planering och uppföljning av egenkontroll via muntlig och skriftlig respons till enheten. Muntlig respons ges direkt till personalen i samband med vårdperioden eller per telefon. Skriftlig respons kan inlämnas via Roidu-klientresponssystemet, Haipro-anmälan, eller via anmärkning omvård enligt anvisning på web-sidorna. Respons inkommer också via patientombuden. Det finns ett klientråd för verksamhetsområdet.
2.2 Genomförande av en plan för egenkontroll, publicering och uppdatering
Det är väsentligt för genomförande av egenkontroll och för fungerande egenkontroll i klient- och patientarbetet att hela personalen i tjänsteenheten förbinder sig till egenkontroll och att personalen förstår betydelsen, syftena och målen gällande egenkontroll. Planen för egenkontroll styr personalens dagliga arbete och verksamheten i tjänsteenheten.
Infotext: De planer för egenkontroll som utarbetas av tjänstenheterna finns på Österbottens välfärdsområdes webbplats (Egenkontroll) och dessutom läggs en utskrift av planen för egenkontroll fram i enheten så att klienterna/patienterna, anhöriga och de som är intresserade av egenkontroll enkelt och utan att begära planen kan läsa den.
Ansvarspersonen för enheten ansvarar för att uppdatera planen för egenkontroll. Tjänsteenheten ska alltid uppdatera planen för egenkontroll vid ändringar i verksamheten eller anvisningarna eller vid utvecklingsåtgärder till exempel på grund av upptäckta missförhållanden, ändrade handlingsmodeller för egenkontroll eller efter respons. Planen för egenkontroll ska ändras även då ansvarspersonen byts ut. Tjänsteenheten ska granska och uppdatera planen för egenkontroll minst en gång varje år.
Personalen deltar i egenkontroll och planen styr personalens dagliga arbete.
Förmannen på vårdavdelningen ansvarar för att planen för egenkontroll uppdateras regelbundet, minst en gång per år och alltid vid ändringar av anvisningar, verksamhet och lagstiftning.
Personalen uppdaterar regelbundet sina kunskaper i läkemedelshantering och avlägger tenter enligt organisationens krav och känner till avdelningens läkemedelsplan. All personal deltar vart femte år i säkerhetsutbildningar och släckningsövningar, samt övar utrymning av patient vid eventuell brand vart tredje år. Resultatområdets personal har beredskap för olika avvikande händelser på avdelningen och har för detta en beredskaps och säkerhetsplan. All personal är skyldig att upprätthålla sin yrkeskunskap i enlighet med organisationens anvisningar. All fortbildning följs upp på personnivå och närcheferna följer med och möjliggör att all personal kan uppehålla sin kompetens.
Utskrift av egenkontroll planen finns på avdelningen samt i Dynasty.
3. KLIENT- OCH PATIENTSÄKERHET
3.1 Kvalitetsmässiga krav på tjänsten
Österbottens välfärdsområde övervakar, följer upp och utvärderar genom egenkontroll att tjänsterna är av god kvalitet, lagenliga och säkra. Välfärdsområdet ska även säkerställa tillgången till och kontinuiteten i tjänsterna samt klienternas likvärdighet och delaktighet.
Österbottens välfärdsområde beviljades i januari 2024 ett SHQS-kvalitetscertifikat som omfattar välfärdsområdets alla tjänster. Certifikatet är ett bevis på högklassig verksamhet på hög nivå inom social- och hälsovården och är i kraft fram till den 26 januari 2026. Certifikatet har beviljats av ett finskt företag inom kvalitetsutvärdering, certifiering och utbildningstjänster, Labquality Oy. Välfärdsområdets kvalitetsprogram SHQS (Social and Health Quality Standard) är ett verktyg för ledning och utveckling inom social- och hälsovården, och om verktyget tillämpats med framgång beviljas organisationen ett certifikat som erkännande.
Infotext: I hälso- och sjukvårdslagen (1326/2010) och i förordningar som getts med stöd av den föreskrivs om kvaliteten och patientsäkerheten inom hälso- och sjukvården. På motsvarande sätt föreskrivs i socialvårdslagen (1301/2014) om kvaliteten och klientsäkerheten inom socialvården. De social- och hälsovårdstjänster som tillhandahålls klienter och patienter ska motsvara deras behov, vara av god kvalitet, klient- och patientorienterade, säkra och utföras på behörigt sätt.
Syftet med tillsynslagen (741/2023) är att säkerställa klient- och patientsäkerheten inom social- och hälsovården och tjänster av god kvalitet. För en tjänsteenhet är kompetent personal som förbinder sig till egenkontroll samt smidigt samarbete med övriga myndigheter och aktörer som ansvarar för säkerheten centrala faktorer för god kvalitet på tjänsterna samt klient- och patientsäkerhet och utveckling av tjänsterna.
Läs mera:
Social- och hälsovårdsministeriets klient- och patientsäkerhetsstrategi och genomförandeplan (Social- och hälsovårdsministeriets publikationer, 2022: 3).
Klient- och patientsäkerhetscentret: https://asiakasjapotilasturvallisuuskeskus.fi/
Checklistindikatorer (strukturer och processer): primärvård, specialsjukvård, socialtjänster
Laatuportti är en online-plattform som används för kvalitetsledningen. I programmet finns riskbedömningar, auditeringsrapporter, uppföljning av personalens kompetenser, rapporter från tillsynsbesök och övrigt kvalitetsrelaterat material.
Haiproanmälningar. HaiPro är ett rapporteringssystem för anmälan om tillbud och negativa händelser i vården. Personalen uppmanas att anmäla avvikelser i patient- och klientsäkerheten och rapportera dessa i HaiPro-systemet. Varje anmälan gås genom med personalen för att undvika att liknande situationer ska uppstå. Rapporteringen bidrar till att man på avdelnings- och organisationsnivå kan utveckla och förbättra verksamheten.
Prevalensundersökningar (Fall och sårvård).
SAI. Infektionsregistrering.
Roidu. Via Roidu digitala responssystem får patienter och anhöriga ge positiv och negativ respons. Responsen kan ges via web-sidan, och QR-koder som dirigerar vidare till Roiduprogrammet. Responsen kan ges anonymt eller genom att uppge kontaktuppgifter. All inkommen respons beaktas i verksamhetsutvecklingen.
Vårdintensiteten på enheten följs med via Rafaela, som bedömer patienternas vårdintensitet i relation till den dagliga personalmängden. Vårdintensiteten ska vara inom ett visst optimalt område för att personalen ska ha förutsättningar för att kunna ge god och säker vård och omsorg.
Personalen deltar aktivt i utvecklingsprocesserna i samband med bl.a utvecklingssamtal.
Patienten bemöts och behandlas lika oberoende av kön, språk, livsåskådning, social ställning, ras, nationalitet och funktionsförmåga.
3.2 Ansvar för tjänsternas kvalitet
Ansvaret och ledningen av egenkontrollen inom Österbottens välfärdsområde samt säkerställande av kvaliteten och säkerheten beskrivs i välfärdsområdets förvaltnings- och verksamhetsstadga, i programmet för egenkontroll samt på praktisk nivå i handboken för egenkontroll och kvalitetskontroll.
Infotext: Läs mer: Social- och hälsovårdsministeriets klient- och patientsäkerhetsstrategi och genomförandeplan (Social- och hälsovårdsministeriets publikationer, 2022: 3).
Klient- och patientsäkerhetscentret: https://asiakasjapotilasturvallisuuskeskus.fi/
Enligt verksamhetsstadgan ansvarar respektive resultatenhetsansvarig för enhetens verksamhet och ekonomi och för att servicen fungerar samt för ledningen av enheterna.
3.3 Klientens ställning och rättigheter
Tjänsteenheterna inom Österbottens välfärdsområde iakttar bestämmelserna i lagarna om klientens/patientens ställning och rättigheter (812/2000; 795/1992) samt välfärdsområdets anvisningar för säkerställande av klientens/patientens ställning och rättigheter.
Klienten/patienten har rätt till socialvård och hälso- och sjukvård av god kvalitet samt till gott bemötande. Den tjänst/den vård som tillhandahålls en klient eller patient ska ordnas utan att kränka dennas människovärde samt med respekt för dennas övertygelse och integritet enligt bestämmelserna i 4 § i lag om klientens ställning och rättigheter inom socialvården (812/2000), 3 § i lag on patientens ställning och rättigheter (785/1992) och 30 § i socialvårdslagen (1301/2014).
3.3.1 Tillgång till tjänster och vård
Information om tillgång till tjänster och vård inom Österbottens välfärdsområde samt väntetider till vård finns på Österbottens välfärdsområdes webbplats: Vård och Tillgång till vård – väntetid
Om att få vård stadgas närmare i 6. kap. i hälsovård- och sjukvårdslag (1326/2010). Aktuella maximala väntetider för att få vård finns på Social- och hälsovårdsministeriets webbplats: Tillgång till vård (vårdgaranti) - Social- och hälsovårdsministeriet (stm.fi)
Om tillhandahållande av socialvård, dess tillgänglighet och lagstadgade behandlingstider stadgas i 4. kap. i socialvårdslagen (1301/2014).
Mera information om tillgången till socialtjänster finns på Social- och hälsovårdsministeriets webbplats: Tillgång till socialvårdstjänster
Ordnande av vård ifall att den maximala väntetiden överskrids
Om social- och hälsovården i Österbottens välfärdsområde inte kan ge en patientvård inom den föreskrivna maximala väntetiden måste välfärdsområdet se till att patienten har möjlighet att få vård någon annanstans, antingen i ett annat välfärdsområde, genom köp av tjänster eller genom att ge patienten en servicesedel. För det betalar patienten inte några extra avgifter, utan patienten betalar endast välfärdsområdets kundavgift för vården. Patienten har rätt att vägra ta emot vård på en annan enhet och kan vänta tills vården kan ges på den enhet som patienten valt.
Om välfärdsområdet inte kan ordna vård i Finland inom den i lagen föreskrivna tiden, måste välfärdsområdet på patientens begäran ge förhandstillstånd att på välfärdsområdets bekostnad söka vård i ett annat EU-land eller EES-land eller i Schweiz. (STM: Väntetiderna inom vården (vårdgarantin)
Infotext: Om bedömning av servicebehov och om väntetider för socialtjänster föreskrivs bland annat i följande lagar: socialvårdslag (1301/2004); lag om klientens ställning och rättigheter inom socialvården (812/2000); lag om utkomststöd (1412/1997); barnskyddslag (417/2007); lag om stödjande av den äldre befolkningens funktionsförmåga och om social- och hälsovårdstjänster för äldre (980/2012); lag om funktionshinderservice (675/2023) och bestämmelsen i 12 § 3. mom. i lag om ordnande av social- och hälsovård (612/2021).
Patienterna vårdas på basen av en medicinsk vårdbedömning som är likvärdig för alla patienter. Vården verkställs i enlighet med medicinsk praxis och organisationens anvisningar.
En medicinsk prioritering görs och patienterna placeras på rätt vårdplats på basen av denna. Genom samarbete mellan vårdavdelningar, akutsjukhus och koordineringscenter tryggas tillgången av tjänst för patienterna.
Vi arbetar kontinuerligt för att fördröjningarna i flytten från en vårdnivå till nästa skall vara så kort som möjligt. Samtidigt strävar vi till en optimal patientström där patienten styrs till rätt vårdenhet på rätt nivå direkt. Öppenvårdsalternativ utnyttjas alltid när detta är möjligt.
3.3.2 Bedömning av servicebehov/vårdbehov
Infotext: Enligt bestämmelsen i 36 § i socialvårdslagen (1301/2014) har en person som ansöker om socialvårdstjänster har rätt att få en bedömning av servicebehovet (socialvårdslagen 1301/2014, 36 §) om det inte är uppenbart onödigt, till exempel om behovet av service är tillfälligt. När bedömningen görs ska det redogöras för klienten vilka hans eller hennes rättigheter och skyldigheter enligt den allmänna lagstiftningen eller speciallagstiftningen är samt för de olika alternativen vid tillhandahållandet av tjänster och deras effekter liksom också för andra omständigheter som är av betydelse för klientens ärende. Redogörelsen ska ges så att klienten tillräckligt väl förstår dess innehåll och betydelse (1301/2014, 36 §). Servicebehovet bedöms tillsammans med klienten och vid behov hens anhöriga, närstående eller lagliga företrädare (1301/2014, 41 §).
Enligt stadgandet i 15 a § i lag om stödjande av den äldre befolkningens funktionsförmåga och om social- och hälsovårdstjänster för äldre (980/2012) ska välfärdsområdet använda bedömningsverktyget RAI vid bedömningen av en äldre persons funktionsförmåga, om den äldre personen enligt en preliminär bedömning behöver regelbunden socialservice för tryggandet av sin vård och omsorg.
I kapitel 6 i hälso- och sjukvårdslagen (1326/2010) beskrivs på motsvarande sätt personens/patientens rätt att få vård inom hälso- och sjukvårdstjänster.
Egen kontaktperson
Enligt bestämmelsen i 42 § i socialvårdslagen (1301/2014) ska det för en klient inom socialvården utses en egen kontaktperson för den tid klientrelationen pågår. En egen kontaktperson behöver inte utses om det för klienten redan har utsetts en annan arbetstagare som ansvarar för tjänsten eller om det av någon annan orsak är uppenbart onödigt att utse en egen kontaktperson. Den person som är egen kontaktperson ska i enlighet med klientens behov och intresse se till att tjänster ordnas i enlighet med bedömningen av servicebehovet.
Patienterna vårdas på basen av en medicinsk vårdbedömning som är likvärdig för alla patienter. Vården verkställs i enlighet med medicinsk praxis och organisationens anvisningar. Förändringar i service-/vårdbehovet följs kontinuerligt upp under vårdperioden. Vårdens genomförande planeras alltid i samråd med patienten och vid behov i samråd med anhörig.
3.3.3 Planering och genomförande av tjänsten/vården
Infotext: Klienten har rätt att få ett skriftligt beslut om ordnande av socialvård. Klienten har även rätt att ansöka om ändring i beslutet.
Enligt bestämmelsen i 39 § i socialvårdslagen (1301/2014) ska bedömningen av servicebehovet kompletteras med en klientplan som utarbetas för klienten eller genom en annan motsvarande plan, om det inte är uppenbart onödigt att utarbeta en plan. Planen ska utarbetas tillsammans med klienten i enlighet med samma lags föreskrifter i 36 § 4–5 mom., om det inte föreligger något uppenbart hinder för detta. En genomförandeplan för klient-/serviceplanen ska utarbetas tillsammans med klienten, och den ska justeras på utsatta tider och vid förändringar i klientens servicebehov. I dess 5 mom. stadgas att för bedömningen av servicebehovet hos barn som behöver särskilt stöd och andra personer som behöver särskilt stöd ansvarar en socialarbetare i tjänsteförhållande.
Inom social- och hälsovården ska klientens/patientens självbestämmanderätt respekteras. Klienten/patienten har rätt att delta och påverka i planering och genomförande av tjänster/vård. Om en myndig klient inte kan delta och påverka i planeringen och genomförandet av tjänsterna/vården, ska klientens vilja utredas i samarbete med hens lagliga företrädare, anhöriga eller annan närstående. En minderårig klients åsikt ska beaktas enligt ålder och utvecklingsnivå.
Inom social- och hälsovården ska patientens självbestämmanderätt respekteras. Patienten har rätt att delta och påverka i planering och genomförande av vård. Om en myndig klient inte kan delta och påverka i planeringen och genomförandet av tjänsterna/vården, ska klientens vilja utredas i samarbete med hens lagliga företrädare, anhöriga eller annan närstående.
Den klientspecifika vårdplanen följs upp av ansvarig läkare, vårdpersonal och eventuella specialmedarbetare. Vården verkställs i enlighet med denna plan.
Patienten har rätt att få information om sin vårdplan. Ändringar i vårdplanen diskuteras med patienten och delges till patienten och vid behov anhöriga. Om patienten av någon orsak inte kan framföra egna önskemål är samarbetet med anhöriga speciellt viktigt.
Vid ankomst till avdelningen gör vårdpersonalen en daglig plan för vårdarbetet innefattande även verkställighet av läkarens ordinationer. Den dagliga vårdplanen följs upp och uppdateras dagligen. Avdelningsläkaren gör en ankomststatus, medicinsk vårdplan och epikris (vårdsammandrag). Vårdpersonalens vårdsammandrag och läkarens vårdepikris syns för patienten i OmaKanta. I dessa ingår anvisningar om fortsatt vård och uppföljning. All patientrelaterad dokumentation sker i den elektroniska patientjournalen.
Personalen läser och dokumenterar uppgifter om vården i varje arbetsskifte.
3.3.4 Bemötande av klient/patient och rättigheter
Patienten har rätt till gott bemötande, det vill säga hens människovärde, övertygelse och integritet ska respekteras. Klientens/patientens önskemål, åsikt, intresse och individuella behov samt modersmål och kulturbakgrund ska beaktas i tjänsterna/vården. Kravet på gott bemötande gäller såväl de tjänster som välfärdsområdet själv producerar och de tjänster som välfärdsområdet köper.
Välfärdsområdet har utarbetat anvisningar för gott bemötande och god behandling av en klient eller patient (intra). I anvisningen beskrivs vad en anställd ska göra om hen observerar osakligt beteende och osaklig behandling i sitt arbete. Anställda ska ingripa i osakligt beteende och osaklig behandling och alla som jobbar i enheten ska känna till hur man anmäler. En anmälan om en situation där man upplevt osakligt beteende eller osaklig behandling kan även göras av klient, patient eller anhörig. Även anställda eller andra personer som varit närvarande kan göra en anmälan. Det finns flera anmälningskanaler.
Anmälningskanaler för klienter, patienter och personer utanför organisationen finns på välfärdsområdets webbplats: Ge respons - Österbottens välfärdsområde (osterbottensvalfard.fi). En klient, patient eller anhörig kan även ge muntlig respons. Anmälningskanaler för personalen (HaiPro) finns på intra.
Självbestämmanderätten är varje människas grundläggande rättighet, och den inbegriper rätt till personlig frihet, likvärdighet, integritet och säkerhet. Den har nära samband med rätten till privatliv och skydd för privatlivet. Tjänster och vård genomförs i regel utan att begränsa en persons självbestämmanderätt. Om man är tvungen att vidta åtgärder som begränsar självbestämmanderätten, ska det finnas en laglig grund för detta och självbestämmanderätten kan begränsas endast ifall att klientens/patientens eller andra personers hälsa eller säkerhet hotar att äventyras eller om andra metoder inte hjälper. Begränsningsåtgärderna ska utföras i enlighet med principen om lindrigaste möjliga begränsning och på ett säkert sätt med respekt för människovärdet. En anvisning om användning av begränsningsåtgärder har utarbetats för välfärdsområdets personal. Anvisningen finns i materialbanken på intra.
Infotext: Anställda som jobbar inom social- och hälsovården ska respektera och stärka klientens och patientens självbestämmanderätt och stöda klientens eller patientens delaktighet i planering och genomförande av vård och tjänster.
Vid tillhandahållandet av socialvård ska särskild uppmärksamhet ägnas åt att tillgodose de klienters intressen som behöver särskilt stöd. I alla socialvårdsåtgärder som gäller barn ska i första hand barnets intresse beaktas (socialvårdslagen 1301/2014, 4–5 §) som också grundar sig i rätten till privatliv och skydd för privatlivet, såsom stadgas i 6–7 §, 10 § och 12 § i grundlagen (731/1999).
Plan om gott bemötande
Varje barnskyddsanstalt som ordnar vård och omsorg för barn som placerats har en allmän plan om gott bemötande som en del av planen för egenkontroll. När planen om gott bemötande görs upp och när den ses över ska de barn som är placerade i verksamhetsenheten höras, och de ska ges möjlighet att delta i utarbetandet av planen. När planen är färdig ska den gås igenom tillsammans med de barn som är placerade i enheten. Planen ska placeras så att alla kan se den. Planen ska skickas för kännedom till det välfärdsområde som ansvarar för placeringen av ett barn och till den socialarbetare som ansvarar för angelägenheterna i fråga om det barn som placerats i enheten, och planen ska utvärderas och ses över årligen. (Barnskyddslagen 417/2007, 61 b §).
Intressebevakning
Social- och hälsovården har klienter i olika åldrar som inte själva kan sköta sina angelägenheter och då kan klienten behöva en förmyndare. En minderårigs förmyndare är i första hand vårdnadshavaren. Tilläggsuppgifter och anvisningar för att inleda en förmyndarskapsprocess för en klient och förfaranden som gäller förmyndarskap finns i lagen om förmyndarverksamhet (442/1999) samt på webbplatsen för Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata: Förmyndarskap | Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata (dvv.fi)
Behandling av en patient och rättigheter
Anställda som arbetar inom social- och hälsovården ska respektera och stärka patientens självbestämmanderätt och stöda patientens delaktighet i planering och genomförande av vård och tjänster. Saklig och likvärdig behandling garanteras för varje patient och personalen följer organisationens direktiv för gott bemötande av patienter. Organisationen har instruktioner för hur anställda, patienter och anhöriga skall agera om de noterar osakligt bemötande och anmälningskanal för detta finns via intra och webbplatsen. Alla fall av upplevt dåligt bemötande behandlas när feedback fås muntligen, som HaiPro eller som påminnelse via patientombudsman eller myndighet. Den som gjort anmälan får respons om att feedbacken har behandlats. Information om patientombuden och deras kontaktuppgifter finns till påseende på samtliga enheter.
Patientens språkliga rättigheter tryggas genom organisationens språkkrav. Organisationen stöder språklärandet i de båda inhemska språken. Tolktjänster används alltid när det behövs.
Infotext: Begränsningsåtgärder
Målet är att man inte ska behöva använda begränsningsåtgärder. Det är i varje fall möjligt att använda dem enbart som en sista utväg då alla andra lindrigare förfaringssätt har använts. Det är tillåtet att använda endast de begränsningsåtgärder som finns nämnda i lagen.
Begränsningar i specialomsorg
Om begränsningar inom handikappomsorgen föreskrivs i 3 kap. i lag angående specialsomsorgen om utvecklingsstörda (519/1977). Inom specialomsorgen kan begränsningsåtgärder användas i serviceboenden med heldygnsomsorg, vid service på en institution eller specialiserad sjukvård som ges på en psykiatrisk enhet för personer med intellektuell funktionsnedsättning (utvecklingsstörning) eller inom motsvarande privat service. För att begränsningsåtgärder ska kunna tillämpas enligt specialomsorgslagen (519/1977) ska klienternas behov inom specialomsorgen uppfylla de kriterier som finns föreskrivna i nämnda lag. Varje begränsningsåtgärd ska vara anpassad för en specifik klient eller situation. För varje klient utarbetas en genomförandeplan där det framgår hur klientens självbestämmanderätt stöds. Om en begränsningsåtgärd används på en klient, utarbetas en IMO-plan för klienten.
Välfärdsområdets specialomsorgen har en multiprofessionell IMO-arbetsgrupp, som drar upp riktlinjer för praxis vid boendeserviceenheten och diskuterar frågor som dyker upp angående klienternas självbestämmanderätt. Användningen av begränsningsåtgärder inom specialomsorgen kommer att beskrivas närmare i Österbottens välfärdsområdes IMO-handbok som är under beredning.
Begränsningar i vård utom hemmet
Användningen av begränsningsåtgärder inom barnskydd finns föreskrivet i 11 kap. i barnskyddslagen (417/2009). Innehållet i begränsningsåtgärderna inom barnskyddet ska månatligen sändas för kännedom till den ansvariga socialarbetaren för barnets angelägenheter enligt bestämmelsen i 74 § 3 mom. i barnskyddslagen. Om flera begränsningar efter varandra, samtidigt eller under en längre tid har riktats mot barnet, ska den socialarbetare som ansvarar för barnets angelägenheter bedöma barnets situation som helhet, behovet av för barnet lämplig och tillräcklig vård och av tjänster samt om antalet anställda, personalens kompetens och lokalerna på platsen för vård utom hemmet motsvarar barnets behov enligt samma lags 74 a § 3 mom. Institutet för hälsa och välfärd ger på sin hemsida en allmän beskrivning av förutsättningar för bruk av begränsningar enligt barnskyddslagen samt av beslutsfattandet och antecknandet.
Begränsningsåtgärder inom dygnet runt-serviceboende för äldre
En nationell lagstiftning saknas för användning av begränsande åtgärder för äldre inom effektiverad dygnet runt omsorg. I avsaknad av tillämplig lagstiftning framhävs den normativa betydelsen av riksdagens justitieombudsmans laglighetsövervakning (se Social- och hälsovårdsministeriets rapporter och promemorior 2021: 12; Rättsligt material om äldres självbestämmanderätt 2018–2022). Beslut om användning av begränsande åtgärder som begränsar klientens rörlighet tas alltid av klientens behandlande läkare. Vårdpersonalen ska regelbundet överväga för enskilda individer huruvida ett begränsningsbeslut är grundat eller inte, och alltid då en begränsningsåtgärd vidtas. Bedömningen ska registreras i klientdatasystemet. Endast en läkare kan besluta om fortsättning av en begränsningsåtgärd. En anhörigs krav får aldrig vara orsaken till att använda en begränsningsåtgärd. En begränsning som används på klientens önskemål är inte en begränsningsåtgärd, men ska alltid registreras i klientdatasystemet. Dessutom ska klienten framföra ett önskemål varje gång, inga antaganden får göras. Begränsningar får aldrig användas på grund av knappa personalresurser.
Läs mer: Begränsning av självbestämmanderätten inom social- och hälsovården | Valvira
Självbestämmanderätt
Patientens självbestämmanderätt är en central del av en kvalitativ vård. Restriktioner som begränsar rörligheten får endast användas i situationer där patientens personliga säkerhet är allvarligt hotad. Begränsande åtgärder används i varje enskilt fall, endast i den utsträckning som är nödvändig. Beslutet är alltid patientspecifikt och före ett beslut kan göras bör man överväga om det finns andra lämpliga metoder för att öka säkerheten. När det fattas beslut om åtgärder som begränsar rörelsefriheten för patienten bör nackdelarna och fördelarna med begränsningen beaktas på lika villkor.
Personalen samarbetar kontinuerligt med patienten och vid behov med anhöriga och beaktar i mån av möjlighet deras önskemål om vård och omsorg. Patienten deltar aktivt i vården och hens önskemål och behov beaktas och dokumenteras. Vårdplanen dokumenteras så, att också patienterna förstår och känner till de överenskomna målsättningarna. Vårdarna och läkarna säkerställer att patienten får så god vård och omsorg som möjligt. Läkaren informerar patienten om hans sjukdom och undersökningsresultat och om olika vårdmöjligheter och dess effekter. Personalen använder ett språkbruk som patienten förstår.
Personalen känner till principerna för användande av begränsande åtgärder i vården. Användning av begränsningsåtgärder diskuteras alltid med vårdansvariga läkaren, verkställs med läkarens lov och dokumenteras. Begränsningsåtgärder för att förebygga fallolyckor som används är magnetbälte, sängstöd eller grenbälte då patienten sitter uppe. Begränsande åtgärder diskuteras med anhöriga, som också kan ha önskemål om dessa fallförebyggande åtgärder. Ytterdörrarna till avdelningen hålls låsta nattetid.
Anvisningar för begränsande åtgärder finns inom organisationen och de efterföljs.
3.3.5 Anmärkning, klagomål och anmälan om patientskada
Anmärkning
Inom social- och hälsovården är en bra tjänst och god vård ett resultat av samarbete mellan klienten/patienten, anhöriga och professionella. Om du är missnöjd med den tjänst/vård som du fått, ta genast upp det med den person som tillhandahållit tjänsten/gett vården eller fattat beslutet eller med hens chef vid den verksamhetsenhet där du skött ett ärende eller fått vård. Om ärendet inte kan utredas genom diskussion, har en klient som är missnöjd med kvaliteten på socialvården eller med behandling inom socialvården rätt att göra en anmärkning till ansvarspersonen för verksamhetsenheten inom socialvården eller till den ledande tjänstemannen för socialvården (Socialvårdslag 812/2000, 23 §).
En patient som är missnöjd med hälso- och sjukvården eller med bemötandet har rätt att göra en anmärkning till den ansvariga direktören för hälso- och sjukvården inom verksamhetsenheten ifråga (hälso- och sjukvårdslag 785/1992, 10 §). Vid behov ger socialombudet eller patientombudet hjälp och vägledning för att utreda saken eller göra en anmärkning.
En skriftlig anmärkning kan du lämna på ett digitalt formulär på välfärdsområdets webbplats eller genom att fylla i en blankett som skrivs ut.
Formulär för anmärkning som gäller tjänster inom socialvården och anvisningar för ifyllandet finns på vår webbplats: Klientens rättigheter inom socialvården - Österbottens välfärdsområde (osterbottensvalfard.fi).
Motsvarande formulär för anmärkning som gäller tjänster/vård inom hälso- och sjukvården och anvisningar för ifyllandet finns på vår webbplats: Missnöjd med vården - Österbottens välfärdsområde (osterbottensvalfard.fi)
På en anmärkning ges ett svar inom skälig tid, cirka 1–4 veckor.
Klagomål
En anmärkning är det primära sättet att anmäla missnöje, och ett klagomål det sekundära sättet. Om den som gjort en anmärkning inte är nöjd med svaret på anmärkningen, kan hen lämna ett klagomål (socialvårdslag 812/2000, 23 a §; hälso- och sjukvårdslag 785/1882, 10 a §) till regionförvaltningsverket och i specialfall till Valvira. Formulär och anvisningar för att lämna ett klagomål finns på regionförvaltningsverkets webbplats: Anmärkning och klagomål. Anvisningar för ett klagomål finns även på välfärdsområdets webbplats: Rättigheter som gäller en klient inom socialvården och Missnöje med vården.
Tilläggsuppgifter: Klient- och patientsäkerhetscentrets webbplats: Anvisning för klienter och patienter.
Patientskadeanmälan
Patientförsäkringscentralen (PFC) handlägger alla patientskadeanmälningar som gäller hälso- och sjukvården i Finland. En patientskada ska anmälas till Patientförsäkringscentralen. Ett formulär för skadeanmälan och tilläggsuppgifter fås av patientombudsmannen, på välfärdsområdets webbplats: Missnöje med vården samt på Patientförsäkringscentralens webbplats: https://www.pvk.fi/sv/
Vid handläggning av anmärkningsärenden begärs utlåtande av berörda anställda och den som svarar på anmälan bekantar sig med patientens journalhandlingar. På basen av detta tar ansvarig tjänsteinnehavare ställning till huruvida försummelse eller felaktighet i patientvård eller bemötande har förekommit. All inkommen feedback beaktas i utvecklingen av verksamheten.
Namn och kontaktuppgifter till den person som ansvarar för behandling av en anmärkning som gäller hälso- och sjukvården vid verksamhetsenheten (läkare) eller den ansvariga direktören för hälso- och sjukvården.
Maria Olme, Avdelningsöverläkare tel 062136615
Infotext (till ovan). Uppgiften att svara på anmärkningar om socialvården har delegerats till ansvarspersonen/sektordirektören för resultatområdet. Skriv här namnet på ansvarspersonen för resultatområdet.
3.3.6 Social- och patientombudens tjänster
Social- och patientombudens uppgifter och kontaktuppgifter
För att främja tillgodoseendet av rättigheterna och rättsskyddet för patienter och klienter ska välfärdsområdet ordna patientombud och socialombud. Patientombudens och socialombudens uppgifter grundar sig på lagen om patientombud och socialombud (739/2023, 1–2 §, 8 §).
Österbottens välfärdsområde har ett socialombud och tre patientombud.
Socialombudens och patientombudens uppgifter:
- Ge råd och informera klienter/patienter eller deras lagliga företrädare, anhöriga eller andra närstående om klientens ställning och rättigheter inom socialvården (812/2000) samt om ärenden enligt lagen om patientens ställning och rättigheter (785/1992)
- Ge råd och vid behov hjälpa en klient/patient eller patientens lagliga företrädare, anhöriga eller andra närstående att göra en anmärkning.
- Ge råd hur ett klagomål, rättelseyrkande, besvär, skadeersättningsyrkande, ersättningsyrkande som gäller en patient- eller läkemedelsskada eller ett annat ärende som gäller rättsskyddet i anknytning till en klients socialvård eller en patients hälso- och sjukvård kan lämnas till en behörig myndighet.
- Informera om klientens/patientens rättigheter.
- Sammanställa information om kommunikation med klienter/patienter och följa upp klienternas/patienternas rättigheter och ställning.
- Utöver nämnda uppgifter bidra till att klienternas/patienternas rättigheter främjas och förverkligas.
Socialombudets kontaktuppgifter
Socialombud: Katarina Norrgård
Telefonnummer: 040 507 9303, telefontid: måndag–fredag kl. 08.00–14.00
E-postadress: sosiaaliasiavastaava@ovph.fi (oskyddad e-post)
Besöksadress: Korsholmsesplanaden 44, 65100 Vasa
Patientombudens kontaktuppgifter:
Patientombud: Hannele Flöjt, Marjut Meltoranta och Sari Mäkinen
Telefonnummer: 06 218 1080, telefontid måndag–torsdag kl. 09.00–11.00 och 12.00–14.00
E-postadress: potilasasiavastaava@ovph.fi (oskyddad e-post)
Besöks- och postadress: Österbottens välfärdsområde, Vasa centralsjukhus, A1, Sandviksgatan 2–4, 65130 Vasa
Kontaktuppgifter till socialombudet och patientombuden finns även på webbplatsen för Österbottens välfärdsområde: Klientens och patientens rättigheter - Österbottens välfärdsområde (osterbottensvalfard.fi)
3.3.7 Klienternas/patienternas delaktighet
Klienter inom Österbottens välfärdsområde har möjlighet att delta i tjänsteutvecklingen genom att delta i klientråd, påverkansorgan eller andra forum för klientdelaktighet. En del klienter kan delta i tjänsteproduktionen i samarbete med professionella, till exempel som erfarenhetsexperter. En delaktighetsplan som utarbetats för Österbottens välfärdsområde utgör ramen för utveckling av delaktighetsarbetet. Delaktighetsplanen finns på välfärdsområdets webbplats.
Välfärdsområdet har följande påverkansorgan: ungdomsfullmäktige, äldrerådet och handikapprådet. Välfärdsområdet har dessutom klientråd för olika grupper.
Delaktigheten för välfärdsområdets klienter stöds även bland annat genom partnerdiskussioner mellan välfärdsområdets sektorer samt organisationer och föreningar samt genom koordinerad organisations- och frivilligverksamhet (OLKA). OLKA-verksamheten genomförs som ett samarbete mellan Österbottens Föreningar rf och Österbottens välfärdsområde.
Infotext: Med klientdelaktighet avses tjänsteanvändarnas delaktighet och påverkan antingen i egen vård/tjänster eller i bredare omfattning än de egna angelägenheterna i form av idéer, planering, utveckling, genomförande och utvärdering av tjänster, tjänstekedjor samt tjänstehelheter.
Klientens och anhörigas delaktighet betyder att deras syn och önskemål beaktas i alla situationer i anknytning till en tjänst/vård och vid utveckling av verksamheten. Det viktigaste gällande klienternas delaktighet är att varje klient har möjlighet att delta i planering, tillhandahållande och utvärdering av vård och tjänster som gäller klienten. Detta sker i samråd med professionella i enskilda situationer som gäller klientens tjänster. Tjänsteutveckling i samarbete med klienter görs i syfte att producera bättre tjänster för alla klienter.
Enligt lag om välfärdsområden har välfärdsområdets klienter och tjänsteanvändare rätt att delta och påverka välfärdsområdets verksamhet (lagen om välfärdsområden 611/2021, 29 §).
Klientens delaktighet i sin egen tjänst innebär att en tjänsteanvändare har rätt att bli hörd och rådgöra om sina tjänster i samförstånd med personalen.
En patient har rätt att delta i planeringen av undersökningar, vård och rehabilitering som gäller hen själv. Inom hälso- och sjukvården ska vid behov utarbetas en plan för undersökning, vård, medicinsk rehabilitering eller annan motsvarande plan där det framgår hur patientens vård ordnas och enligt vilken tidtabell. Planen ska utarbetas i samförstånd med patienten, hens anhöriga eller närstående eller hens lagliga företrädare. (Lag om patientens ställning och rättigheter 785/1992, § 4a).
Inom socialvården ska utarbetas en tjänste-, vård-, rehabiliterings- eller annan motsvarande plan i samråd med klienten och hens lagliga företrädare, anhöriga eller närstående. Klienten ska ges möjlighet att delta och påverka planeringen och genomförandet av tjänsterna. I förvaltningslagen föreskrivs om hörande av klienten före ett beslut som gäller hen (1361/2003/1361), i lagen om klientens ställning och rättigheter inom socialvården (812/2000, 7–8 §) och socialvårdslagen (1301/2014, 4 §).
Läs mer:
Klient- och patientsäkerhetscentret: https://klientochpatientsakerhetscentret.fi/
Patientens och anhörigas delaktighet innebär att deras syn och önskemål beaktas i alla situationer i anknytning till vården. Varje patient har möjlighet att delta i planeringen, tillhandahållande och utvärdering av vård som gäller hen. Detta sker i samråd med professionella. Patienterna har möjlighet att ge feedback via Roidu samt genom direkt dialog med personalen.
I Österbottens välfärdsområde finns fyra klientråd där medlemmarna får ta ställning till hur kundorienteringen och patienternas synpunkter borde tas i beaktande i välfärdsområdets verksamhet. Råden tar även fram förslag till hur servicen kunde göras mer användarvänlig. Klientråden fungerar dessutom som ett forum för personalens representanter där de kan ställa frågor till patienterna när de ska utveckla och bedöma servicen i välfärdsområdet.
3.4 Beaktande av regelbundet insamlad respons och övrig respons
Inom Österbottens välfärdsområde kan en klient/patient/närstående ge respons om en tjänst eller vård som hen tagit del av och således påverka utvecklingen av tjänsterna genom sin egen/en närståendes upplevelse av tjänsten/vården. Respons insamlas regelbundet även av studerande och personal.
Respons av klienter
Våra kanaler för respons från klienter finns på välfärdsområdets webbplats: Ge respons - Österbottens välfärdsområde (osterbottensvalfard.fi)
Respons kan ges om social- och hälsovårdstjänsterna, webbsidorna eller allmän respons (då gäller responsen inte en enskild enhet). Respons kan ges muntligt eller skriftligt till en enhet som tillhandahåller tjänster eller vård, till exempel via kundserviceterminaler vid enheterna samt via QR-koder.
Klientupplevelse och klientnöjdhet
Välfärdsområdet mäter klientupplevelsen och klientnöjdheten med hjälp av nettorekommendationsindex, det vill säga NPS-mätare (Net Promoter Score). NPS-mätaren anger hur stor del av klienterna som kan rekommendera de tjänster som Österbottens välfärdsområde tillhandahåller. NPS-talet ligger mellan -100 och 100. Vanligen anses 50 som ett bra resultat. Ju högre tal, desto fler klienter kan rekommendera välfärdsområdets tjänster.
Respons som insamlas av studerande
Välfärdsområdet insamlar även regelbundet respons av studerande med hjälp av NPS-mätare och en responsförfrågan för studerande (CLES). NPS-talet ligger mellan -100 och +100. Vanligen anses 50 som ett bra resultat. Anvisningar för studerande som ska ge respons samt resultat från NPS-mätaren och CLES-förfrågan finns på välfärdsområdet intra.
Respons av personalen
Av personalen insamlas respons om arbetsplatsen bland annat med hjälp av en NPS-rekommendationsmätare. Genom mätaren fås information om personalens trivsel och om vad arbetstagarna tycker om sin arbetsplats. Mätningen görs två gånger per år per e-post. Anvisningar för behandling av resultaten, rapportering och genomgång finns på välfärdsområdets intra. Resultat för varje sektor publiceras på intra.
Infotext: Då tjänsteenhetens plan för egenkontroll utarbetas, ändras och vid tjänsteutveckling ska tjänsteproducenten ta hänsyn till respons som regelbundet samlas in från de klienter och patienter som tillhandahålls tjänster vid enheten, deras anhöriga och närstående samt från tjänsteenhetens personal. (Tillsynslagen 741/2023, 27 §).
Respons och erfarenheter från klienter/patienter i olika åldrar och deras familj/närstående är en viktig och väsentlig del av utvecklingen av välfärdsområdets tjänster med avseende på innehållet, kvaliteten, klientsäkerheten och egenkontrollen. Eftersom god kvalitet på en tjänst kan betyda olika saker för personalen och klienterna, är respons som regelbundet insamlas på olika sätt en viktig del av utvecklingen av enheten.
Läs mer:
Klient- och patientsäkerhetscentret: https://klientochpatientsakerhetscentret.fi/
Klient- och patientsäkerhetscentret 2023: Klient- och patientsäkerhetsstrategins handlingsprogram för tjänsteanordnare och tjänsteproducenter inom social- och hälsovården 2022–2026.
Avdelningen använder respons från CLES (studerande-feedback).
Dessutom används Roidu (Patientrespons) och NPS-(personalens feedback). Enheternas ansvarspersoner presenterar den feedback som har framkommit på avdelningstimmar så att de når de anställda. Statistiken för dessa publiceras i verksamhetsområdets egenkontrollrapport kvartalsvis.
3.5 Personal
Tjänsteenheterna inom Österbottens välfärdsområde ska ha tillräckligt med sådan personal som verksamheten kräver (tillsynslagen 741/2023, 9 §, 10 §). I personalen som deltar i klient- och patientarbete kan vid behov även ingå yrkespersoner som köps av en annan tjänsteproducent (kravet i arbetsavtalslagen 55/2001, 7 § ska uppfyllas). Antalet arbetstagare som deltar i klient- och patientarbete ska vara tillräckligt i relation till antalet patienter/klienter samt deras behov av vård, hjälp, stöd och tjänster samt förändringar i behoven.
Anvisningar som gäller välfärdsområdets anställda, personalärenden, arbetsskyddet samt uppfyllandet av förpliktelser i enlighet med arbetarskyddslagen (738/2002) finns på välfärdsområdets intra samt i applikationen Alma.
Formella kompetenskrav för tjänster och befattningar inom välfärdsområdet, såsom yrkesmässig behörighet och krav på språkkunskaper beskrivs i behörighetsstadgan. Behörighetsstadagan finns på välfärdsområdets webbplats.
Infotext: Personalen ska ha den utbildning som behövs för verksamheten, tillräckligt yrkeskunnande och färdigheter, med hänsyn till de tjänster som tillhandahålls och de klienter/patienter som använder tjänsterna. Tjänsteproducenten ska säkerställa att även social- och hälsovårdsanställda som är inhyrda eller köpta av en underleverantör uppfyller de krav som ställs i lagar som gäller yrkespersoner inom social- och hälsovården, då detta enligt nämnda lagar eller annan lagstiftning som gäller social- och hälsovården är ett krav för att sköta arbetsuppgifterna.
Behörighetskrav för ansvarspersonen: tillsynslagen (741/2023, 10 §, 4. mom.) och socialvårdslagen (1301/2014, 46 a §, 3 mom.)
Läs mer:
Klient- och patientsäkerhetscentret: https://klientochpatientsakerhetscentret.fi/
3.5.1 Mängden och strukturen för personal
Personalen ska ha den utbildning som behövs för verksamheten, tillräckligt yrkeskunnande och färdigheter. Hjärtavdelningen har 22 befattningar.
På vardagar arbetar i morgonskift 7 vårdare, i kvällsskift 6 och i nattskift 2 vårdare.
Under helger arbetar i morgonskift 6 vårdare, i kvällsskift 4 och i nattskift 2 vårdare.
3.5.2 Principer för användning av vikarier och för rekrytering
Vikarier för kortare vikariat rekryteras huvudsakligen via resurshanteringstjänsterna. Anställda för längre vikariat och fast anställning rekryteras via KuntaRekry. Organisationens behörighets- och språkstadga fastställer behörighetskraven för enskilda yrkesgrupper. Läkarresursering sköts via kund- och resurscentret.
Vid anställning kontrolleras samtliga yrkespersoners behörighet via myndighetsregistret JulkiTerhikki. Studerandes rätt att tillfälligt jobba som yrkesperson inom hälso- och sjukvården bestäms av den totala mängden studiepoäng. Den studerande handleds och övervakas under praktiken.
Vikarier används i den mån som patientsäkerheten förutsätter och budgeten tillåter
Principerna för hur vikarie skaffas i olika situationer beskrivs i de enhetsspecifika planerna.
* Lag om funktionshinderservice (675/2023) träder i kraft 1.1.2025 (953/2023). Till den del tillsynslagen innehåller hänvisningar till lagen om funktionshinderservice gällande kontroll av straffregisterutdrag, träder rättigheten och skyldigheten att kontrollera straffregisterutdrag för arbetstagare som arbetar med personer med funktionsnedsättning i kraft 1.1.2025.
3.5.3 Introduktion, fortbildning och säkerställande av kunnande
Introduktion för personalen
Introduktion för personal inom Österbottens välfärdsområde ordnas enligt ett introduktionsprogram i tre delar (delar 1–3). Den första delen består av allmän introduktion. Den är avsedd för alla arbetstagare och även för studerande och sommarjobbare. Den andra delen består av introduktion till en specifik sektor (torde bli klar vid årsskiftet 2024–2025). Den tredje delen producerar enheten/avdelningen på en färdig mall (blir klar år 2025).
Välfärdsområdets introduktionsprogram är konstruerat i programmet Laatuportti. I Laatuportti finns även kunnandematriser för personalen. Laatuportti har dessutom gränssnitt till HRM-systemet. Via systemen kan cheferna följa upp vilka delar av arbetstagarens introduktion som utförts. Ett nätbaserat introduktionsprogram säkerställer utöver uppföljningen även att introduktionen är av jämn kvalitet för alla. De arbetstagare som genomgått introduktionsprogrammet får en responsförfrågan som gäller introduktionsmaterialet.
Nätbaserad introduktion utesluter aldrig personlig introduktion. En ansvarsperson för introduktionen ska alltid utses för en ny arbetstagare. Den personliga introduktionen är viktigare än introduktionen på nätet.
Innehållet i introduktionsprogrammet beskrivs närmare i välfärdsområdets intra.
På avdelningen finns enhetsspecifik introduktionsplan för nyanställda och studerande. Introduktion till arbetet ordnas samt mentorering för nyanställda. Organisationen har ett introduktionsprogram på Laatuportti. Alla studerande har en eller två namngivna handledare.
Fortbildning och säkerställande av kunnande
Välfärdsområdets personal- och utbildningstjänster utarbetar varje år i samarbete med tjänstesektorerna en plan för att upprätthålla och främja arbetstagarnas yrkesmässiga kunnande. Fortbildning ordnas både internt och externt.
Personalens kunnande och utbildningsbehoven bedöms i relation till utvecklingen av förfarandena inom social- och hälsovårdsverksamheten och välfärdsområdets strategi. Dessutom ska varje arbetstagares personliga utbildningsbehov gås igenom varje år vid ett utvecklingssamtal. Arbetstagarna har skyldighet att upprätthålla sitt eget yrkesmässiga kunnande och arbetsgivaren har skyldighet att ge personalen möjlighet att delta i fortbildning. (Social- och hälsovårdsministeriets förordning om fortbildning för social- och hälsovårdspersonal 57/2024).
För personalen ordnas regelbundet olika slags utbildning, såsom till exempel utbildning i första hjälpen, hygien- och säkerhetsutbildning, nätutbildning i läkemedelsbehandling (LoVe), datasäkerhets- och dataskyddsutbildning och utbildning i olika elektroniska system.
Infotext: Välfärdsområdet/tjänsteproducenten ska systematiskt följa upp och utvärdera social- och hälsovårdspersonalens fortbildning samt genomförandet av de planer som gäller fortbildning. Vid uppföljningen av fortbildning ska utvärderas åtminstone huruvida mängden fortbildning är tillräcklig, deltagande i utbildning, innehåll i utbildning, kvalitet och effekter samt kostnader för utbildning.
Innehållet i fortbildningen ska beakta personalens grundutbildning, kraven och innehållet i arbetet (Social- och hälsovårdsministeriets förordning om fortbildning för social- och hälsovårdspersonal 57/2024). För personalantal, behörighetskrav och fortbildning gäller dessutom det som föreskrivs i övrig lagstiftning.
Avdelningen följer systematiskt upp och utvärderar vårdpersonalens fortbildning samt genomförandet av de planer som gäller fortbildning. Fortbildning följs av utvärdering. Innehållet i fortbildningen ska beakta personalens grundutbildning, kraven och innehållet i arbetet. Uppföljningen görs på enhetsnivå av närchefen, rapportering sker internt i Alma och Laatuportti.
Obligatoriska utbildningar (återupplivning, medical emergency team, första hjälp, säkerhet, datasäkerhet) ordnas av organisationen. Utbildningar ordnas även enhetsvis enligt det behov som finns.
Utvecklingssamtal ordnas årligen, uppföljs internt i personaladministrativa programmet Alma. Därtill görs årligen en fortbildningsförfrågan på basen av vilken nästa utbildningsplan fastställs. Samtliga anställda har även ett eget ansvar att utveckla det egna kunnandet.
.
3.5.4 Arbetshälsa och arbetarsäkerhet
Infotext: God arbetshälsa är en förutsättning för verksamhet som är säker för klienterna. Utmaningar med personalens ork påverkar kvaliteten på arbetet samt arbetstagarens inställning och därmed klienternas säkerhet (Jylhä, V. Mönkkönen, K. & Kuusisto, H. 2021b. Turvallisuuskulttuuri, vaaratapahtumat ja työn hallinta. I verket Kurki, T., Jylhä, V. & Kekoni, T. (toim.). Asiakasturvallisuus sosiaali- ja terveysalalla. Helsinki: Gaudeamus. Ellibs e-kirja 24.2.2023).
Om välfärdsområdet och tjänsteenheterna inte tar hand om personalens välbefinnande finns det risk för att personalen säger upp sig, vilket ökar personalomsättningen (Social- och hälsovårdsministeriet. 2022. Klient- och patientsäkerhetsstrategi och genomförandeplan 2022–2026. Social- och hälsovårdsministeriets publikationer 2022, s. 27).
God arbetshälsa är en förutsättning för verksamhet som är säker för patienterna. Personalens arbetshälsa följs upp genom statistik på sjukfrånvaro, en välmåendeundersökning som görs årligen samt NPS-kartläggning av huruvida de anställda rekommenderar sin arbetsplats. Personalens välmående och ork stöds bland annat genom TYKY, E-passi en ledarskapsutbildning för organisationens närchefer. Alla anställda omfattas av arbetsplatshälsovård. Varje anställd har även ett eget ansvar för den egna arbetshälsan. Som organisation jobbar vi förebyggande kring detta. Det finns interna föreskrifter och planer för hur vi stöder de anställda.
Förmannen följer med arbetstagarnas arbetstider och arbetsprestationer.
Arbetslistorna planeras enligt arbetstidslagen.
3.6 Uppföljning av tillräckligheten för den personal som deltar i klient- och patientarbetet
Österbottens välfärdsområdes personalplan grundar sig på välfärdsområdets strategi, personalpolicy och målen i personalprogrammet. Välfärdsområdet ska som tjänsteproducent följa upp att det finns tillräckligt med personal för tillhandahållandet av tjänsterna både inom den egna tjänsteproduktionen samt inom köpta tjänster (tillsynslag 741/2023, 23 §). Uppföljningen ska beakta de krav som finns i speciallagstiftningen gällande personaldimensioneringen och resurstilldelningen, såsom till exempel vårdardimensioneringen (lagen om stödjande av den äldre befolkningens funktionsförmåga och om social- och hälsovårdstjänster för äldre 980/2012, 20 §).
Ett tillräckligt personalantal säkerställs även genom de konkurrensutsättningar som utförs i samarbete med upphandlingsenheten. Då förman rekryteras till tjänsteenheterna och då vikarier skaffas stöds rekryteringsprocessen av resursenheter inom välfärdsområdes olika tjänstesektorer.
Verksamhets- och resultatområdets beredskapsplan ska innehålla en plan för personalfördelning i allvarliga störningssituationer och undantagstillstånd.
Tjänsteenheterna ska rapportera och publicera i uppföljningsrapporten för planen för egenkontroll sådana avvikelser som gäller ett tillräckligt personalantal och vilka korrigerande åtgärder som vidtagits.
Infotext: Tjänsteenheterna ska ha tillräckligt med multiprofessionell personal och kunnande för att säkerställa kvaliteten på tjänsten/omsorgen/vården samt säkerheten vid tjänsteproduktion. Tjänsteenhetens ansvarsperson(er)/chefer ansvarar för ett tillräckligt personalantal. Följningen och säkerställandet av ett tillräckligt personalantal ska omfatta alla tjänster som tjänsteenheten tillhandahåller.
I planen för egenkontroll ska beaktas de krav som finns i speciallagstiftningen angående personaldimensionering och resurstilldelning för den tjänst som tillhandahålls.
Vid enheterna för vårdarbete följer cheferna upp att personalresurserna är tillräckliga bland annat genom Rafaela-rapporter som gäller vårdberoende. Genom rapporterna fås detaljerad information om arbetsmängden (patienternas vårdberoende) och om personalresursfördelningen.
Avdelningen ska ha tillräckligt med multiprofessionell personal och kunnande för att säkerställa vårdens kvalitet samt säkerheten.
På avdelningen planeras tillräckligt med personal samt vid behov anskaffas vikarier. Uppföljningen görs genom Rafaela-rapporter som gäller patienternas vårdbehov. Genom rapporterna fås information om arbetsbelastning (patienternas vårdbehov) och om personalresursfördelningen. Personalantalet följs upp av när- och mellanledning.
Riskfaktorer definieras i samband med verksamhetens planering och vid större förändringar. I situationer där det inte finns tillräckligt med personal eller tillräckligt med kunnig personal samarbetar vi över enhetsgränserna och med resurshanteringstjänsterna. Vid exceptionella situationer fattas beslut på verksamhetsområdesnivå eller av välfärdsområdets ledningsgrupp. I undantagstillstånd följs organisationens beredskapsplan.
3.7 Sektorsövergripande samarbete och samordning av tjänster
Infotext: Klienter inom social- och hälsovården kan behöva flera tjänster samtidigt. För att en tjänstehelhet ska vara fungerande för klienterna/patienterna, och motsvara deras behov, krävs samarbete mellan tjänsteproducenterna, och särskilt viktig är informationsgången mellan olika aktörer. Socialvårdslagen (1301/2014, 41 §) och hälso- och sjukvårdslagen (1326/2010, 32 §) styr det multiprofessionella samarbetet mellan klienternas/patienternas tjänsteproducenter.
Enligt bestämmelsen i 41 § socialvårdslagen (1301/2014) ska för att bedöma servicebehovet, fatta beslut och tillhandahålla socialvård den myndighet inom socialvården som ansvarar för åtgärden se till att tillräcklig sakkunskap och kompetens med hänsyn till en persons individuella behov finns att tillgå. Om bedömningen av personens behov och uppfyllandet av dem kräver tjänster eller stödåtgärder av socialväsendet eller övriga myndigheter, ska dessa på begäran av den arbetstagare som ansvarar för åtgärden delta i bedömningen av personens servicebehov och i utarbetandet av en klientplan.
Socialvården tillhandahålls i samarbete med olika aktörer så att socialvården och vid behov övriga förvaltningssektorers tjänster bildar en helhet som tillgodoser klientens intressen. Arbetstagaren ska vid behov kontakta olika samarbetspartner och sakkunniga samt vid behov personens anhöriga och andra närstående enligt vad som närmare föreskrivs i denna lag.
Bestämmelser om antecknande av klientinformation i sektorsövergripande samarbete samt i socialvårdens och hälso- och sjukvårdens gemensamma service upphittas i 7 kap. i kunduppgiftslagen (703/2023). Bestämmelser om utlämnande av uppgifter utan kundens tillstånd inom socialvårdens och hälso- och sjukvårdens gemensamma service samt för ordnande och tillhandahållande av hälso- och sjukvårdstjänster som är nödvändiga för andra hälsovårdstjänster finns i 53 § i kunduppgiftslagen. Bestämmelser om en socialvårdsmyndighets rätt att av andra myndigheter få den handräckning som den behöver för att sköta sina lagstadgade uppgifter stadgas i 22 § i lag om klientens ställning och rättigheter inom socialvården (812/2000).
Avdelningen samarbetar med olika yrkesgrupper inom organisationen (läkare, vårdpersonal, terapitjänster, socialvården, bilddiagnostik, laboratorieteknik, vårdplaneringsgrupp för boendetjänster, teknisk personal) via muntlig informationsgång och olika datatekniska lösningar.
Genom övergången till ett gemensamt patientjournalsystem 2025 har enheten tillgång till all patientdata inom välfärdsområdet. För de enheter som inte har gemensamt patientdatasystem som övriga, fungerar informationsgången muntligt, skriftligt genom att dokument över patientdata sänds via intern eller extern postgång. Information kan hämtas från Kanta-databas och arkiv-system som finns inom organisationen och dessutom används Turvaposti där patientdata sänds via säkert e-postmeddelande. På enheten hålls regelbundna möten med övriga samarbetspartner inom och utanför organisationen. Fortbildningar ordnas för personalen enligt uppgjord fortbildningsplan där man beaktar organisations krav och enhetsvisa behov. Patient- och anhörigfeedback kan ge respons muntligt eller genom responskanalen Roidu. Det finns även möjlighet att göra HaiPro- patientsäkerhetsanmälan via hemsidan.
3.8 Lokaler och utrustning
Infotext: Välfärdsområdet ska ha ändamålsenliga och tillräckliga lokaler för verksamheten. Lokalerna och verksamhetsmiljön ska till sanitära och övriga förhållanden vara lämpliga och säkra för den tjänst, vård, undersökning, fostran och övriga omsorg som tillhandahålls klienten/patienten. Lokalerna ska stödja klienternas och patienternas allmänna välbefinnande och sociala interaktion. Vid planeringen och användningen av lokaler, verksamhetsmiljö och anordningar ska tillgängligheten samt klienternas och patienternas individuella behov och integritetsskydd beaktas (Tillsynslag 741/2023, 8 §; socialvårdslagen 1301/2014, 30 §). I fråga om lokalernas ändamålsenlighet ska beaktas även övriga krav i lagstiftningen som gäller tjänstesektorn.
Enligt 13 § i hälsoskyddslagen (763/1994) ska verksamhetsutövaren göra en skriftlig anmälan till kommunens hälsoskyddsmyndighet innan verksamhet inleds, ändras eller avslutas vid en verksamhetsenhet inom socialvården som ger fortlöpande vård, ett serviceboende med dygnet runt-omsorg, institutionsvård eller barnskyddsenhet.
Hälsoskyddslagen (763/1994, 2 §) innehåller krav på egenkontroll. I enlighet med kraven ska den som utövar verksamhet identifiera de risker i verksamheten som orsakar sanitär olägenhet och följa upp de faktorer som påverkar dem. Risker som påverkar verksamheten (till exempel temperatur i inomhusluften, buller, ventilation, strålning och belysning) ska identifieras, allvarlighetsgraden i riskerna bedömas och metoder för riskkontroll planeras. I tillämpningsområdet för bestämmelsen anknyter riskerna i verksamheten särskilt till de sanitära förhållandena i lokaler som används av patienter/klienter, och om detta föreskrivs i social- och hälsovårdsministeriets förordning om sanitära förhållanden i bostäder och andra vistelseutrymmen samt om kompetenskrav för utomstående sakkunniga (545/2015).
Alla enheter inom välfärdsområdet ska ha en egen säkerhetssida i det nätbaserade kvalitets- och riskhanteringsprogrammet Laatuportti. Enhetens säkerhetssida innehåller en säkerhetsplan, utrymningssäkerhet och allmänna anvisningskort för störningssituationer.
*1 I tillämpningsområdet för bestämmelsen anknyter riskerna även till sanitära förhållanden i lokaler som används av klienter och patienter, och förskrifter för dessa finns i social- och hälsovårdsministeriets förordning om sanitära förhållanden i bostäder och andra vistelseutrymmen samt om kompetenskrav för utomstående sakkunniga (545/2015).
*2 Tjänsteproducenten ska i informationsplanen (informationssäkerhetsplan) som utarbetas med stöd av 77 § 1 mom. 9 punkten i kunduppgiftslag (703/2023) beakta ordnande och genomförande av dataskydd och datasäkerhet i lokaler och verksamhetsmiljö.
Hjärtavdelningen har ändamålsenliga och tillräckliga lokaler för verksamheten. Avdelningens säkerhetsplan har uppgjorts och personalen har tagit del av innehållet. Personalen genomgår årligen säkerhetsvandringar och utrymningsövningar ordnas. Riskkartläggningar görs regelbundet och när verksamheten förändras.
Dataskyddsbeskrivning finns uppgjord. Sekretessfilter används på dataskärmar för att undvika att sekretessbelagda uppgifter kan synliggöras för utomstående eller obehöriga. Vi strävar till att värna om patienternas integritetsskydd i våra utrymmen.
Fastighetsägaren ansvarar för fastigheterna och eventuella reparationer. Man kan lämna in felanmälan samt begäran om ändringar i verksamhetsutrymmen elektroniskt via interna hemsidor. Sjukhustekniken ansvarar för medicinsk apparatur.
Säkerhetsenheten har ansvaret för ledningen av säkerhetsarbetet. Avdelningen har en säkerhetssida i Laatuportti och handlingskort för olika risksituationer. Utrymningsplan finns för byggnaderna. Secapp-plattformen används som anmälningssystem vid störningssituationer. Passerkontroll finns på enheten.
Läkemedelsrummet är låst. Städning, avfallshantering och hantering av problemavfall sköts av inhouse-bolag.
3.9 Medicintekniska produkter, informationssystem och användning av teknik
Utrustningar och produkter som används i välfärdsområdets tjänsteenhet ska uppfylla kraven och vara säkra. Tjänsteproducenten ska svara för förpliktelser enligt lag som getts om medicintekniska produkter (719/2021). Yrkesmässig användare ska ha namngiven ansvarig person som ansvarar för att lagen om medicintekniska produkter (719/2021, 32–33 §) följs i användarens verksamhet.
Fimea övervakar att medicintekniska produkter motsvarar kraven och aktörerna i branschen i Finland. Övervakningen av att produkterna motsvarar kraven gäller medicintekniska produkter som släppts ut på marknaden och deras yrkesmässiga användning och underhåll. Om tillbud som social- och hälsovårdens medicintekniska produkter förorsakar och som har lett till eller kunde ha lett till äventyrande av klients, användares eller annan persons hälsa ska alltid avläggas en anmälan om tillbud till Fimea (Fimea: Bestämmelse och anvisning 16.05.2023, Dnr FIMEA/2021/007734).
Österbottens välfärdsområde säkerställer tillsammans med 2M-IT experter att datasystem som motsvarar kraven i kunduppgiftslagen (703/2023) används inom välfärdsområdet/tjänsteenheten och att datasystems användningssyfte motsvarar tjänsteproducentens verksamhet och att uppgifterna om tjänsteproducenten finns i Valviras register över informationssystem.
Informationssäkerhetsplan för internt bruk i organisationen (intra) har utarbetats för välfärdsområdet 2024. Informationssäkerhetsplanen uppfyller kraven som finns föreskrivna i 77 § i kunduppgiftslagen (703/2024) och i THL:s bestämmelse 3/2024. IT-direktörerna är ansvariga för informationssäkerhetsplanen och dess uppdatering.
Informationssäkerhetsplanen granskas en gång om året enligt årsklockan och vid behov i samband med att anvisningar för behandling av personuppgifter eller datasystemet ändras eller uppdateras. 2M-IT tillsammans med experter i Österbottens välfärdsområde följer och utvecklar verkställandet av informationssäkerhetsplanen. IT-direktörerna samt 2M-IT-experten svarar för det praktiska genomförandet av informationssäkerhetsåtgärder. Välfärdsområdets dataskyddsombud ansvarar för det praktiska genomförandet av dataskyddsåtgärder.
Om enheterna använder kameraövervakning ska personen informeras om det med kameraövervakningsmärke före han eller hon kommer in på övervakat område/ in i övervakad byggnad. som välfärdsområdet utarbetat. I fråga om kameraövervakning handlar man på välfärdsområdet i enlighet med anvisningar som välfärdsområdet har utarbetat och som upphittas på intra-nätverket. Dessa baserar sig på Regionförvaltningsverkets styrningsbrev för kameraövervakning i verksamhetsenheter inom socialvården utfärdat 2.2.2024 (LSSAVI/677/2024).
Registerbeskrivningen av kameraövervakning finns på välfärdsområdet webbsida: https://osterbottensvalfard.fi/om-oss/organisation-och-beslutsfattande/var-dataskyddspraxis/
Medicintekniska produkter
Patienternas säkerhet kan garanteras med patientlarm och trygghetstelefoner samt personalens säkerhet med telefoner och personlarm. På enheten handlar det om hur passerkontrollen till avdelningen har ordnats t.ex. till olika rum samt var extra utgångar finns, att ytterdörrarna hålls låsta och att kameraövervakning används i vissa utrymmen.
Kameraövervakning regleras bland annat i Finlands grundlag (731/1999, 10 §); i strafflagen (39/1889, 24 kapitlet, 6 §, 11 §); i EU:s allmänna dataskyddsförordning (679/2016). Om kameraövervakning används i enheten ska personer underrättas om det med kameraövervakningsmärke före man kommer in på övervakat område/i övervakad byggnad. Kameraövervakning i allmänna utrymmen avsedda för patienters användning i enheten är inte motiverad, inte heller i personalutrymmen eller toaletter.
Via HaiPro anmälan kan personalen göra felanmälan på medicinsktekniska produkter. Personalen och närchefen känner till detta och ansvarar för att anmälan görs då det är aktuellt. Anmälan länkas till Fimea, som är ett övervakande organ över medicinsktekniska produkter.
All utrustning granskas innan den tas i bruk och med regelbundna intervaller av medicinsktekniskt kunnig personal. Avdelningen har utsedd apparatansvarig personal för medicinskteknisk apparatur som gör regelbundna kontroller och uppdaterar listan på all befintlig medicinsk apparatur som används på avdelningen.
Personalen har genomgått introduktion och utbildning samt uppvisat kunnande i användandet av medicinskteknisk utrustning på enheten. Personalens individuella kunnande och utbildning dokumenteras i databasen Laatuportti. Anskaffning av medicinskteknisk apparatur sker via välfärdsområdets inköpsenhet.
Namn och kontaktuppgifter till namngiven ansvarig för medicintekniska produkter ingår i enheternas egenkontrollplaner.
Namn på och kontaktuppgifter till namngiven ansvarig för medicintekniska produkter (enhetens apparatansvarige:
Gun-Marie Grannas 06-2136780
Informationssystem och informationssäkerhet
På avdelningen behandlas personuppgifter i enlighet med de grunder som fastställts i dataskyddsförordningen. I regel grundar sig behandlingen av personuppgifter på en lagstadgad skyldighet eller på en registrerad persons samtycke. Erhållna personuppgifter behandlas endast för angivet ändamål.
Den registrerade har rätt att få veta för vilka syften och på vilket sätt personuppgifter behandlas. På välfärdsområdets hemsida finns en offentlig dataskyddsbeskrivning av de patientregister som upprättas och vilka som ansvarar för dessa. I den ingår uppgifter om dataskyddsombuden och kontaktuppgifter till dem. Dataskyddsombuden ger vid behov tilläggsuppgifter om hur personuppgifter behandlas inom välfärdsområdet och tar emot eventuella klagomål om hur personuppgifter behandlats. På välfärdsområdets hemsida finns även dataskyddsbeskrivningar som gäller kameraövervakning, kundresponssystemet Roidu och telefonväxeln.
En informationssäkerhetsplan finns tillgänglig för personalen på intra-sidorna och gås genom med personalen och vid introduktion av ny personal. Personalen uppdaterar regelbundet sina kunskaper om dataskydd och datasäkerhet via en web-utbildning. Närchefen följer upp att all personal gått utbildningen. Vid anställning informeras all personal om organisationens datasäkerhetsbestämmelser och skriver under en blankett, att de tagit del av informationen.
Användande av teknologi
Patientens individuella behov och självbestämmanderätt förverkligas enligt normal praxis också när teknologi utnyttjas för att producera tjänsterna.
Erhållna personuppgifter behandlas endast för angivet ändamål.
Namn på och kontaktuppgifter till personer som ansvarar för person-/klient-/patientsäkerhetsutrustningar och eller trygghetstelefoner:
Petri Luoma chef för sjukhusteknik
Kimmo Tiira IT-chef
3.10 Läkemedelsbehandling
Varje enhet som verkställer läkemedelsbehandling och handledning i läkemedelsbehandling i Österbottens välfärdsområde ska ha uppdaterad plan för läkemedelsbehandling som beskriver läkemedelsbehandlingen som genomförs i enheten och hur läkemedelsbehandlingen förverkligas. Planen ska vara undertecknad av läkare.
I välfärdsområdet säkerställer alla legitimerade yrkespersoner inom social- och hälsovården samt utbildade yrkespersoner med skyddad yrkesbeteckning som i sitt arbete deltar i genomförande av läkemedelsbehandling sitt kunnande i läkemedelsbehandling. Läkemedelstillståndet förnyas med fem års intervaller. Ansvaret för godkännandet av läkemedelsplaner och -tillstånd har delegerats genom chefsöverläkares beslut till särskilt namngivna ansvariga läkare regionalt eller enligt specialområde.
Arbetsenheternas läkemedelsplaner grundar sig på SHM:s handbok om säker läkemedelsbehandling SHM:s handbok om säker läkemedelsbehandling (2021: 6), Österbottens välfärdsområdets handbok om genomförande av säker läkemedelsbehandling (intra) samt anvisningar för olika sektorer och resultatområden. I handboken om säker läkemedelsbehandling beskrivs delområden som påverkar säkerheten och genomförandet av läkemedelsbehandlingen på organisationsnivå, principer samt rutiner och anvisningar genom vilka man strävar efter att garantera medicineringssäkerheten. Handboken styr utarbetandet av planer för enskilda sektorer och arbetsenheter. I handboken beskrivs ansvarsfördelningen i samband med genomförande av läkemedelsbehandling samt minimikrav som arbetstagare som deltar i genomförande av läkemedelsbehandling ska uppfylla.
Enskilda arbetsenheters planer för läkemedelsbehandling utarbetas på välfärdsområdets mall av plan för läkemedelsbehandling. Enheterna uppdaterar planerna för läkemedelsbehandlingar en gång om året och vid behov oftare om verksamheten i enheten, ansvariga eller lagstiftningen ändras.
Infotext: Läkare som ansvarar för läkemedelsbehandlingen i verksamhetsenheten ska namnges. Den vårdande läkaren bär ansvaret för klientens/patientens läkemedelsbehandling i sin helhet. I arbetsenheten ska finnas namngiven sjukskötare som ansvarar för genomförandet av hela läkemedelsbehandlingen. Sjukskötaren som ansvarar för genomförandet av hela läkemedelsbehandlingen ska arbeta i arbetsenheten så att hen kan ingripa i missförhållanden när hen lägger märke till dem (handboken säker läkemedelsbehandling 2021: 6; Fimea).
Begränsat läkemedelsförråd
Med stöd av läkemedelslagen (395/1987, 68 §) kan socialvårdens serviceboendeenhet (verksamhetsenhet) inrätta ett begränsat läkemedelsförråd som används gemensamt för klienters oförutsedda och plötsliga medicineringsbehov samt i situationer där klients kända sjukdom eller tillstånd förvärras och kräver snabb medicinering.
På välfärdsområdet kan begränsade läkemedelsförråd upprätthållas i resultatområdenas arbetsenheter för serviceboende och funktionshinderservice. Chefen för arbetsenheten ska anmäla till Regionförvaltningsverket i Västra och Inre Finland att ett begränsat läkemedelsförråd inrättas och upprätthålls på verksamhetsenheten.
Läs mera:
SHM:s handbok Säker läkemedelsbehandling: Handbok för upprättande av plan för läkemedelsbehandling (SHM:s publikationer 2021:6)
Avdelningsöverläkaren bär ansvaret för patientens läkemedelsbehandling i sin helhet. På avdelningen finns namngivet sjukskötare som ansvarar för genomförandet av hela läkemedelsbehandlingen.
Läkemedelsbehandling utförs regelbundet på enheten i enlighet med enhetens godkända läkemedelsplan, som uppdateras årligen och vid behov. Läkemedelsplanen förses med datum och beslutsparagraf.
Enhetens vårdpersonal som deltar i vårdarbetet och läkemedelsbehandlingen läser igenom planen och kvitterar att de läst igenom den med läskvitto. Avdelningsskötaren ansvarar över enhetens läkemedelsbehandling och säkerställer att den utförs patientsäkert och enligt rådande anvisning.
Vårdpersonalen behöver ha ett ikraftvarande intyg över sitt kunnande över läkemedelsbehandling. Detta säkerställs genom att vårdpersonalen (sjukskötare, närvårdare) var 5:e år läser, avlägger tentamen och uppvisar praktiskt kunnande i läkemedelsbehandling som krävs på enheten.
Namn på läkare som ansvarar för verkställandet av läkemedelsbehandlingshelheten vid enheten, och kontaktuppgifter:
Maria Olme avdelningsöverläkare 062181111
Namn på sjukskötare som ansvarar för verkställandet av läkemedelsbehandlingshelheten vid enheten och kontaktuppgifter:
Avdelningsskötare Gun-Marie Grannas 062136780
3.11 Näring
Infotext: I klienters/patienters näringstillförsel i tjänsteenheter i Österbottens välfärdsområde beaktas Livsmedelsverkets gällande intags- och näringsrekommendationer för befolkningen och olika åldersgrupper.
Vid ordnandet av måltiderna beaktas utöver klienternas/patienternas önskemål specialdieter (som är förenade med sjukdomar, matöverkänsligheter, -allergier och -intoleranser) och olika matsammansättningar, så att alla kan inta näring utan onödiga hälsorisker. Kost som hör samman med religion eller etisk övertygelse är en del av den kulturella mångfalden, vilket också beaktas och respekteras när tjänster/vård verkställs.
Mera ingående information finns på Livsmedelsverkets webbplats Livsmedelsverkets närings- och matrekommendationer
På avdelningen beaktas Livsmedelsverkets intags- och näringsrekommendationer gällande näringstillförsel åt patienterna.
Vid ordnandet av måltiderna beaktas utöver patienternas önskemål specialdieter (som är förenade med sjukdomar, matöverkänsligheter, -allergier och -intoleranser) och olika matsammansättningar, så att alla kan inta näring utan onödiga hälsorisker. Kost som hör samman med religion eller etisk övertygelse är en del av den kulturella mångfalden, vilket också beaktas och respekteras när vården verkställs.
Måltider och livsmedel till patienter beställs via ett externt inhousebolag och beställningar sköts av enhetens personal via ett digitalt beställningsprogram, Aromi.
Eventuella allergier och dieter säkerställs genom att vårdpersonalen vid patientens ankomst till avdelningen kollar upp patientens önskemål och behov. Måltidsbeställningarna är patientspecifika.
Inhousebolagen publicerar sina matlistor via hemsidor och till enheten. Enheterna har fastställda tider för måltiderna, där emellan finns vid behov möjlighet att värma måltider eller få mellanmål. Måltider som tillreds för patienterna följer de finska näringsrekommendationerna.
3.12 Hygien, förebyggande och bekämpning av infektioner
I Österbottens välfärdsområde följs lagen om smittsamma sjukdomar (1227/2016) och Institutet för hälsa och välfärds (THL) anvisningar och rekommendationer. Utgående från dessa har egna anvisningar om hygien och bekämpning av infektioner utarbetats. Dessa anvisningar finns för personalen och tjänsteproducenterna i välfärdsområdets intra och Sharepoint.
Hygienskötarna arbetar tillsammans med välfärdsområdets infektionsläkare som sakkunniga i bekämpning av infektioner i social- och hälsovårdens enheter. Kontaktuppgifterna till hygienskötare som arbetar i välfärdsområdet och deras ansvarsområden finns i välfärdsområdets intra och på webbsidorna.
Enheten ska ha egen namngiven hygienansvarig. Hygienansvarigas roll i arbetsenheterna och deras uppgiftsbeskrivning finns i intra och för privata tjänsteproducenter i Sharepoint.
Infektionsskötare arbetar i social- och hälsocentralerna och ansvarar tillsammans med infektionsläkare för rådgivning för medborgare, skolor och daghem och för utredningsarbetet i samband med smittosamma sjukdomar: https://osterbottensvalfard.fi/sa-har-fungerar-vi/hygien-och-forebyggande-av-infektioner/smittsamma-sjukdomar/
Mer information om hygienpraxis och bekämpning av infektioner:
Institutet för hälsa och välfärds (THL). Anvisningar för förebyggande och bekämpning av infektioner: https://thl.fi/sv/teman/infektionssjukdomar-och-vaccinationer/sjukdomar-och-bekampning/anvisningar-for-forebyggande-och-bekampning-av-infektioner
Institutet för hälsa och välfärds (THL). Infektionssjukdomar och vaccineringar: https://thl.fi/sv/teman/infektionssjukdomar-och-vaccinationer
Österbottens välfärdsområdets intrasidor: Hygien och bekämpning av infektioner
Österbottens välfärdsområdets webbsidor: Anvisningar för tjänsteproducenter
Infotext: Enligt lagen om smittsamma sjukdomar (1227/2016, 17 §) ska verksamhetsenheter inom hälso- och sjukvården och socialvården systematiskt bekämpa vårdrelaterade infektioner. Den som är chef för verksamhetsenheten/den ansvariga ska följa upp förekomsten av smittsamma sjukdomar och mikrober som är synnerligen resistenta mot läkemedel och sköta smittbekämpningen. Verksamhetsenheten ska svara för ändamålsenligt skydd för och placering av patienterna, klienterna och de anställda samt studerande och praktikanter och se till att antimikrobiella läkemedel används som sig bör. Enhetschefen/den ansvariga ska biträdas av sådana yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården som är insatta i bekämpningen av smittsamma sjukdomar och samordna sin verksamhet med de åtgärder som välfärdsområdet genomför samt med riksomfattande program för infektionsbekämpning som anknyter till vården. (1149/2022).
Personalen följer givna anvisningar om hygien och bekämpning av infektioner. Enheten bär ansvaret för hygienen och infektionsbekämpningen. Hygienteamet fungerar som stöd. Enheten ska ha namngiven hygienansvarig som fungerar som länk mellan hygienteamet och enheten.
Ytterligare information om kontroll av allvarliga vårdrelaterade infektioner och anmälningspraxis finns på Institutet för hälsa och välfärds (THL) sida på adressen: Anmälan av epidemier och allvarliga vårdrelaterade infektioner (HARVI).
Läs mera:
Institutet för hälsa och välfärds (THL) handbok 19/2016, uppdaterad 2017: Näkökulmia sosiaalihuollon palvelujen turvallisuuteen
Institutet för hälsa och välfärds handbok (THL) 2/2020, Anvisning om bekämpning av smittor av multiresistenta mikrober
Institutet för hälsa och välfärds (THL) handbok 3/2020, Infektioiden torjunta pitkäaikaishoidossa- ja hoivassa
Österbottens välfärdsområdets rekommendation om antimikrobiella läkemedel 22.2.24 (intra och anvisningar för tjänsteproducenter på webbplatsen Sharepoint)
Österbottens välfärdsområde: Hygien och bekämpning av infektioner (intra)
Österbottens välfärdsområdets webbsidor: Anvisningar för tjänsteproducenter (Sharepoint webbplatsen -riktad i synnerhet till privata tjänsteproducenter)
SHM 2022:2 Klient- och patientsäkerhetsstrategi 2022–2026, 4.3
Enligt lagen om smittsamma sjukdomar (1227/2016, 17 §) ska verksamhetsenheter inom hälso- och sjukvården och socialvården systematiskt bekämpa vårdrelaterade infektioner. Förmannen följer upp förekomsten av smittsamma sjukdomar och mikrober som är synnerligen resistenta mot läkemedel och sköta smittbekämpningen.
Avdelningen svarar för ändamålsenligt skydd för och placering av patienterna och de anställda samt studerande och praktikanter och se till att antimikrobiella läkemedel används som sig bör.
Personalen följer givna anvisningar om hygien och bekämpning av infektioner. Hygienskötare och infektionsläkaren fungerar som stöd. Avdelningen har en namngiven hygienansvarig skötare som fungerar som länk mellan hygienteamet och enheten.
Hygienanvisningar finns tillgängliga via interna nätsidor för personalen. Handsprit finns tillgängligt i alla utrymmen. För rengöring av medicinsk utrustning finns särskilda anvisningar, som följs.
Organisationen ordnar hygienutbildningsdagar med aktuell information till enheterna.
Infektioner registreras i infektionsregistret (SAI).
Hygienskötarna följer aktivt med vårdrelaterade infektioner, fungerar som sakkunniga och kontaktar berörda enheter vid behov.
Personalen erbjuds säsonginfluensavaccinering och vid anställning kontrolleras personalens smittskydd.
För städning och hygien finns särskilda planer, vilka utarbetas i samarbete med anställda vid inhousebolagen, som utför städning och renhållning. Tvätteritjänsterna har upphandlats.
3.13 Hälso- och sjukvård
Infotext: För att säkerställa klienters hälso- och sjukvård ska personalen upprätthålla och utveckla sitt yrkeskunnande. Kunnandet i första hjälpen ska motsvara klient-/patientstrukturen i enheten. Kunnandet i första hjälpen och återupplivning hos arbetstagare som arbetar i olika tjänsteenheter upprätthålls enligt anvisning som upprättats för välfärdsområdet (Intra: Första hjälp- och återupplivningsberedskap för personalen).
Med tanke på klientens hälsa ska enheten ha upprättade anvisningar åtminstone om brådskande sjukvård, icke brådskande hälso- och sjukvård, munhälsovård.
Enheten ska också ha upprättad skriftlig anvisning för plötsligt dödsfall.
Läs mer:
Socialvårdslagen (1301/2014) 2 a §
SHM. Palliativ vård och vård i livets slutskede: https://stm.fi/sv/terminalvard
SHM. 2019: 68. Rapport: Rekommendation om produktion av tjänster inom palliativ vård och förbättring av kvaliteten på palliativ vård i Finland: Slutrapport från expertgruppen för palliativ vård
God medicinsk praxis 4.10.2019: Palliativ vård och vård i livets slutskede
Hotus: Att bemöta och stötta närstående till patienter i palliativ vård och vård i livets slutskede:
För att säkerställa patienternas hälso- och sjukvård upprätthåller och utvecklar personalen sitt yrkeskunnande. Personalen repeterar återupplivning årligen enligt organisationens anvisningar.
.
På avdelningen finns vårdpersonal på plats 24/7. Läkare rondar avdelningen dagtid och det finns ordnat med jourläkartjänster utanför tjänstetid.
Personalen har grundläggande färdigheter i palliativ vård.
Avdelningen har skriftliga anvisningar för hur man agerar vid dödsfall.
3.14 Främjande av välbefinnande, rehabilitering och utveckling
Infotext: I klienters/patienters tjänst- och vårdplaner skrivs in mål om bland annat klientens/patientens dagliga motion och upprätthållande av funktionsförmågan, att vara ute och röra på sig, socialt umgänge, rehabilitering och rehabiliterande verksamhet. Om ordnande av verksamhet som stöder klienters välbefinnande, delaktighet och utveckling regleras bland annat i Lagen om stödjande av den äldre befolkningens funktionsförmåga och om social- och hälsovårdstjänster för äldre (980/2012), Lagen om klientens ställning och rättigheter inom socialvården (812/2000; 758/1992) och i barnskyddslagen (417/2007) och i kvalitetsrekommendationer för barnskyddet (SHM 2019:8).
Lagen om välfärdsområden 5 kapitlet, 29 §
I patienternas vårdplaner skrivs in mål om bland annat patientens dagliga motion och upprätthållande av funktionsförmågan.
Om ordnande av verksamhet som stöder klienters välbefinnande, delaktighet och utveckling regleras bland annat i Lagen om stödjande av den äldre befolkningens funktionsförmåga och om social- och hälsovårdstjänster för äldre (980/2012), Lagen om klientens ställning och rättigheter inom socialvården (812/2000; 758/1992) och i barnskyddslagen (417/2007) och i kvalitetsrekommendationer för barnskyddet (SHM 2019:8), samt Lagen om välfärdsområden 5 kapitlet, 29 §
På avdelningen används ett rehabiliterande arbetssätt som en del av patientens vårdplan. Fysioterapeuter deltar i aktiveringen som sakkunniga enligt behov. Avdelningen har besökstider och anhöriga får utöver besökstider komma överens med vårdpersonal om besök.
De patienter som orkar får sitta uppe i dagsalen till måltider och för umgänge med andra. Patienternas välbefinnande och funktionsförmåga uppföljs genom daglig utvärdering av vårdplanen.
På avdelningen finns kontaktuppgifter till sjukhussjälavårdaren.
.
Via avdelningen finns möjligheter till tredje sektorns stödtjänster, bl.a. Olka stödtjänst och stödpersoner via olika föreningen.
3.15 Behandling av klient- och patientuppgifter och dataskydd
Österbottens välfärdsområde är registeransvarig för klient-/patientuppgifter i den tjänst som hör till dess organiseringsansvar. Välfärdsområdet/tjänsteenheten ska se till att tjänsteenheten i sin verksamhet följer EU:s allmänna dataskyddsförordning (679/2016) och stadganden i kunduppgiftslagen (703/2023) och instruktioner om behandling av kund- och patientuppgifter och om dataskydd som Österbottens välfärdsområde utarbetat.
Tillvägagångssätt i fråga om välfärdsområdets dataskyddspraxis och behandling av personuppgifter har beskrivits på Österbottens välfärdsområdets webbsidor: Vår dataskyddspraxis och för personalen i intra, på webbplats: Vår dataskyddspraxis. På samma webbplats finns även anvisningar för personalen om hur de ska handla enligt artikel 34 i dataskyddsförordningen (679/2016) i samband med personuppgiftsincidenter (anmälan om personuppgiftsincident).
Alla välfärdsområdets arbetstagare, studerande och övriga personer som behandlar sekretessbelagda uppgifter i organisationen undertecknar sekretessförbindelse om användning av uppgifter och informationssystem. Tystnadsplikten gäller arbetstagare under och efter anställnings- eller uppdragsförhållandet. Av arbetstagarna förutsätts vidare att de slutför dataskydds- och informationssäkerhetsutbildning. Länk till utbildningen och sekretessförbindelsen finns i Intranet: Dataskydd och informationssäkerhet.
Plan för informationssäkerhet som upprättats för intern användning i Österbottens välfärdsområde finns i välfärdsområdets intra.
Info-text: Alla arbetstagare svarar för registreringen av klient-/patientuppgifter. Registreringsskyldigheten börjar när tillhandahållaren av tjänsterna har underrättats om persons behov av tjänst/vård eller hen har börjat verkställa social-/hälsotjänsten. Registreringarna ska göras utan dröjsmål då klientens/patientens ärende har behandlats/uträttats.
I socialvården registreras också uppgiften om att kundrelationen har avslutats.
Läs mer:
Tillsynslag (741/2023, 8 §) THL, 3/2024: Föreskriften om redogörelser och krav som ska tas in i informationssäkerhetsplanen THL, 19.12.2023: Handboken om Kanta-tjänster för aktörer inom socialvården THL, 2021, Version 2.0: Dokumentation i sektorsövergripande arbete THL, 3/2022, Version 5: Allmän handbok om dokumentation av patientuppgifter
Alla arbetstagare svarar för registreringen av patientuppgifter.
Personalen använder egna användarnamn och egna inloggningar till organisationens datorer och patientdatasystemet enligt välfärdsområdets dataskyddsplan.
Personalens kunnande säkerställs genom regelbunden utbildning i dataskyddets ABC och personligt undertecknande av användnings och sekretessförbindelse gällande uppgifter och datasystem.
I det patientdatasystem Lifecare, som organisationen håller på att ta i bruk i början av år 2025, är det möjligt att följa upp vem som gått in i patientens elektroniska journal. Rättigheter till journaluppgifter ges enligt yrkesroll och vårdande enhet. Modellvårdplaner för strukturerad dokumentation av patientvården finns, samt gemensamma fraser för dokumentering i Lifecare.
När behov uppkommer att sända patientuppgifter utanför organisationen används turva-posti/säker e-post, som är lösenordsskyddat.
Utprintade dokument från patientdatasystemet förvaras i pappersjournalen eller förstörs i dokumentförstörare.
Dataskyddsbeskrivningar för ansvariga och kontaktpersoner för klient- och patientregistret finns på välfärdsområdets webbsida: Vår dataskyddspraxis
Kontaktuppgifter till Österbottens välfärdsområdets dataskyddsombud och leveransadresser för loggdataförfrågningar
Välfärdsområdets dataskyddsombud behandlar inkomna loggdataförfrågningar och utredningar. Dataförfrågningarna ska lämnas in skriftligt till adressen:
Österbottens välfärdsområde, Dataskyddsombud / C.0,Sandviksgatan 2-4, 65130 Vasa
Dataskyddsombud: Telefonnummer 06 2131840, e-post: tietosuojavastaava@ovph.fi eller
Österbottens välfärdsområde, Dataskyddsombud, Dammbrunnsvägen 4, 1. våningen, 65100 Vasa Dataskyddsombud:
Telefonnummer: 040 183 2211, e-post: dataskyddsombud@ovph.fi
Infotext (till ovanstående): Dataskyddsbeskrivningar för ansvariga och kontaktpersoner för klient- och patientregistret finns på välfärdsområdets webbsida: Vår dataskyddspraxis
4. EGENKONTROLLENS RISKHANTERING
4.1 Ansvar för riskhantering, identifiering och bedömning av risker
Riskhanteringens ansvar i Österbottens välfärdsområde har beskrivits i välfärdsområdets förvaltningsstadga, verksamhetsstadga och program för egenkontroll. Förfaringssätt i riskhanteringsprocessen och i riskhanteringspraxis har beskrivits i handboken i riskhantering (intra/materialbanken) avsedd för intern användning i organisationen.
Riskhanteringen och -bedömningen är en del av det systematiska utvecklandet av klient-/patientsäkerheten i Österbottens välfärdsområde och normal verksamhet i enheterna.
Förutsättningen för riskhanteringen är att ett öppet och tryggt klimat råder i arbetsgemenskapen där både personalen och klienterna/patienterna och deras anhöriga vågar ta upp observationer och missförhållanden i kvaliteten och klient- och patientsäkerheten.
Riskbedömningen görs på enhetsnivå i dagligt arbete och som en del av ledningens beslutsprocess. Förutseende riskbedömning är en del av kontinuerligt utvecklande av verksamheten både på enhetsnivå och regional nivå samt på organisationsnivå. Ledningen och/eller chefen i enheten svarar för att fastställa vilka risker är acceptabla och vilka åtgärder behövs för att sänka riskerna till acceptabel nivå.
Riskprocess indelas i tre delar: operativa och strategiska risker och förändringsrisker. Operativa eller funktionella risker bedöms hela tiden men minst en gång om året gör enheterna en systematisk riskbedömning. För att identifiera funktionella risker har välfärdsområdet skapat en strukturerad riskbedömningsblankett (Kvalitetsportal) som stöd för enheterna. Strategiska risker dokumenteras varje höst i samband med att verksamhetsplanen utarbetas (Opiferus). Strategiska risker är risker som kan hota eller förhindra genomförandet av verksamhetsplanen. Förändringsriskerna är antingen externa eller interna förändringar i verksamheten. De kan stå i samband med projekt eller andra förändringar i verksamheten. Då strävar man efter att göra riskbedömningen redan i planeringsskedet så att riskerna kan minimeras på förhand. Riskbedömningen görs i första hand i den egna enheten tillsammans med personalen.
Infotext: Ledningens, tjänsteenheternas, ansvarigas och chefernas uppgift i välfärdsområdet är att se till att ge anvisningar för och ordna egenkontrollen samt se till att arbetstagarna har tillräckligt med information om säkerhetsfrågor. Ledningen, ansvariga och cheferna ansvarar för att tillräckligt med resurser har anvisats för att säkerställa säkerheten i verksamheten. Cheferna ansvarar för att säkerställa att personalen har tillräcklig inskolning om riskerna som riktas mot klient- och patientsäkerheten. Cheferna har huvudansvaret för att skapa positiv inställning för behandling av missförhållanden och säkerhetsfrågor.
Att arbetet aldrig är klart är utmärkande för riskhanteringen som kräver aktiva åtgärder av hela personalen. Av alla arbetstagare i välfärdsområdet/tjänsteenheterna krävs engagemang, förmåga att lära sig av felen samt leva i övergången så att det är möjligt att erbjuda säkra tjänster av hög kvalitet. Olika yrkesgruppers sakkunskap kan utnyttjas genom att ta med personalen i bedömningen av säkerhetsstatus och -risker, upprättandet av planen för egenkontroll och i planerandet, genomförandet och utvecklandet av åtgärder som förbättrar säkerheten.
Genom att aktivt samla information om hotfaktorer som påverkar säkerheten strävar man efter att fastställa risker i samband med dem och åtgärder som krävs för riskhanteringen så att eventuella allvarliga incidenter kan förebyggas på förhand. I riskhanteringen är det viktigt att varje verksamhets- och arbetsenhet identifierar riskerna i egen verksamhet, bedömer hur allvarliga de är och hur sannolikt det är att de förverkligas samt ålägga ansvar och vid behov ta i bruk olika hanteringsstrategier för att minimera riskerna.
Läs mera:
Handbok för riskhantering (intra, materialbank)
https://klientochpatientsakerhetscentret.fi/
Bedömningsverktyg: hur planerade förändringar påverkar klient- och patientsäkerheten
Verktyg för bedömning av risker med digitala tjänster
Blankett för egenkontroll av bekämpningsåtgärder mot infektioner
På avdelningen finns utsedda säkerhets- och kvalitetsansvariga.
Finns det anmärkningar eller utvecklingsförslag på säkerheten så har utomstående och personalen möjlighet att göra HaiPro -anmälan kring saken. Denna behandlas på avdelningen och vid behov inom en större arbetsgrupp inom välfärdsområdet.
4.2 Riskhantering, behandling av missförhållanden och brister som framkommer i verksamheten
Egenkontrollen baserar sig på riskhantering där risker och eventuella missförhållanden i tjänst eller serviceprocess bedöms mångsidigt genom att undersöka klient- och patientsäkerheten och den tjänst som klienten/patienten får. Att identifiera riskerna som äventyrar klient- och patientsäkerheten är utgångspunkten för planen för egenkontroll och genomförandet av egenkontrollen. Utan att identifiera missförhållanden kan man inte förebygga riskerna i klient- och patientsäkerheten och systematiskt ingripa i missförhållanden. Välfärdsområdets personal bedömer kontinuerligt den egna verksamheten, hör klienter/patienter och gör observationer i frågor som gäller verksamheten, kvaliteten och klient-/patientsäkerheten samt beaktar klientresponsen när verksamheten utvecklas.
Program, planer och anvisningar som beskriver och stöder genomförandet av egenkontrollen och riskhanteringen i Österbottens välfärdsområde är bland annat:
Österbottens välfärdsområdesstrategi
Förvaltnings- och verksamhetsstadgan
Programmet för egenkontroll
Hur mår Österbotten
Handbok för egenkontroll och kvalitetshantering
Handbok för riskhantering
Allmänna delen i välfärdsområdets beredskapsplan, beredskapsplanerna för verksamhets- och resultatområden och resultatenheternas handlingskort för störningar
Enhetens säkerhetssida som innehåller säkerhetsplan, utredning om utrymningssäkerhet (24/7 enheterna) och handlingskort, säkerhetsinstruktioner
Informationssäkerhetsplan
Tillsynsplan
Delaktighetsplan
Anvisningar om personalens anmälningsskyldighet
Välfärdsområdets plan för läkemedelsbehandling, planer för läkemedelsbehandling för enskilda verksamhets- och arbetsenheter
LOVe-handbok
Etiska riktlinjer
Verksamhetsprogram för arbetarskyddet
Personal- och utbildningsplan
Introduktionsprogram (delarna 1–3)
Anvisningar om apparatsäkerhet
Anvisningar om hygien och förebyggande av infektioner
Anvisningar om begränsande åtgärder
Infotext (till nästa beskriv-avsnitt)
Till riskhanteringen hör planmässig verksamhet med tilldelat ansvar för att undanröja eller minimera missförhållanden och konstaterade risker samt registrering, analysering, rapportering av förverkligade farliga situationer, verkställande av korrigerande åtgärder samt bedömning av effekten och tillräckligheten av dessa.
Risker i enheten/tjänstehelheterna ska undersökas på ett heltäckande sätt från olika synvinklar. Vid riskhantering förbättras klient- och patientsäkerheten genom att redan på förhand identifiera de kritiska arbetsmoment där genomförandet av uppställda krav och mål för verksamheten kan riskeras eller riskeras. Ofta är riskerna summan av många fel. Riskerna kan förorsakas till exempel av otillräcklig personaldimensionering eller en verksamhetskultur där öppen säkerhetskultur inte stöds tillräckligt. Riskerna kan vara förknippade även med sociala faktorer (avsaknad av interaktion, andra klienter och personalen), psykiska faktorer (bemötande, klimat), den fysiska arbetsmiljön (utrymmen, inredning och utrustningar), informationsflöde eller arbetssätt, till exempel ogrundat begränsande av klients/patients självbestämmanderätt, förverkligande av läkemedelsbehandling eller registrering. I riskhanteringsprocessen kommer man överens om tillvägagångssätt genom vilka riskerna och de kritiska arbetsmomenten identifieras.
*1 Vid riskhantering ska man beakta även arbetsgivarens förpliktelser enligt arbetarskyddslagen (738/2002) som kan påverka klient- och patientsäkerheten vid tjänsteenheten, samt skyldigheten att identifiera risker som förorsakar hälsoproblem i egen verksamhet och följa faktorer som påverkar dessa enligt hälsoskyddslagen (763/1994).
Läs mera:
Checklista för säkerställande av informationsgången när en klient/patient inom hemvården överförs till en annan tjänst inom social- och hälsovården
Checklista for säkerhet vid operationer
Beskrivning av metoder för identifiering
På avdelningen förebygger och kontrollerar man risker som riktar sig mot verksamheten och patientsäkerheten genom att ha klara handlingsplaner för till exempel läkemedelsbehandling, förflyttning av patienter och vid krissituationer. Personalen får utbildning och information om säkerhetsdirektiv. Patientsäkerheten är ett återkommande tema i introduktionen av ny personal och studeranden.
För varje avvikande händelse görs en Haipro anmälan. Varje anmälan analyseras och svaras på. Händelserna tas även upp på avdelningstimmar med personalen och där diskuteras även hur man skulle ha kunnat undvika en dylik situation. Föreskrifter uppdateras ifall det märks att de inte är tillräckliga för att förhindra en allvarlig situation.
Övervakande myndigheter begäran om utredningar är en del av det fortgående arbetet för en bättre patientsäkerhet. All begäran om utredning dokumenteras i det elektroniska arkivet Dynasty. Detta säkerställer att begäran uppmärksammas och svar ges inom utsedd tid.
Ifall övervakande myndighet kräver förändringar eller förbättringar görs en plan för hur dessa förändringar tas i beaktande
Infotext (i förhållande till nedanstående tabell):
I tabellen kan vi lyfta fram och utnyttja risker som identifierats i riskbedömningen (s.k. kontinuerliga risker relaterade till vård/omsorg och tjänst) på allmän nivå, till exempel identifiering av patient eller fel i utdelning av läkemedel.
Exempel risk: Utomstående personer kan få se andra klienters/patienters uppgifter. Hur förbereder vi oss: Personalen loggar alltid ut ur klient/patientdatasystemet när de inte använder det.
Väsentliga risker som tjänsteenheten/enheten identifierat och metoder som används för att hantera dem
Risk | Vilka metoder används för att hantera dem |
Fallolyckor | Handlingsprogram för fallolyckor |
Läkemedelsbehandling | Noggrann dokumentering av läkemedelsordinationer. Dubbelkontroll vid medicinutdelning. |
Informationsflöde, informationshantering | Systematisk och fungerande rapporteringssystem mellan vårdteam och mellan olika vårdenheter. |
Kritiska informationssystem är antingen helt eller delvis ur bruk | Regelbundna uppdateringar av informationssystem. Säkerhetskopior och reservsystem (papper och penna) för kritiska funktioner. |
Teknisk apparatur är ur funktion | Regelbunden service och underhåll av apparatur. Apparatur förnyas tillräckligt ofta. . |
Personalbrist | Effektiv rekrytering |
Brister i språkkunskap hos personal | Språkkurser, språkintyg |
|
|
4.2.1 Tjänsteproducentens och personalens anmälningsskyldighet
Tjänsteproducenten har skyldighet att underrätta personalen om anmälningsskyldigheten (Tillsynslagen 741/2023, 30 §). Tjänsteproducenten ska underrätta personalen om anmälningsskyldigheten och frågor som hänför sig till den. Instruktioner om hur anmälningsskyldigheten verkställs ska inkluderas i tjänsteenhetens egenkontrollplan som avses i 27 §.
Anmälningsskyldigheten för välfärdsområdets personal och instruktionerna om anmälningsskyldigheten finns i intra.
Tjänsteproducentens och personalens anmälningsskyldighet (tillsynslagen 741/2023, 29 §)
Tjänsteproducenten ska trots sekretessbestämmelserna omedelbart underrätta Österbottens välfärdsområde/tjänsteanordnaren och tillsynsmyndigheten om sådana missförhållanden som framkommer i tjänsteproducentens egen eller dennes underleverantörs verksamhet och som i väsentlig grad äventyrar klient- och patientsäkerheten samt om händelser, skador eller tillbud där klient- och patientsäkerheten har äventyrats allvarligt och om andra sådana brister som tjänsteproducenten inte har förmått eller inte förmår åtgärda genom egenkontroll.
En person som ingår i välfärdsområdets/tjänsteproducentens personal eller arbetar med motsvarande uppgifter i ett uppdragsförhållande eller som underleverantör ska trots sekretessbestämmelserna utan dröjsmål underrätta ansvarspersonen för tjänsteenheten eller någon annan person som ansvarar för övervakningen av verksamheten, om hen i sina uppgifter upptäcker eller får kännedom om ett missförhållande eller en uppenbar risk för ett missförhållande vid tillhandahållandet av socialvård eller hälso- och sjukvård för klienten eller patienten eller upptäcker eller får kännedom om en lagstridighet av annat slag. Den som tagit emot anmälan ska underrätta tjänsteanordnaren eller tjänsteproducenten om saken. Tjänsteanordnaren, tjänsteproducenten och ansvarspersonen ska vidta åtgärder för att avhjälpa missförhållandet eller den uppenbara risken för ett missförhållande eller lagstridigheten av annat slag. Anmälan kan göras trots sekretessbestämmelserna.
Den som tagit emot anmälan ska anmäla och den som gjort anmälan kan trots sekretessbestämmelserna underrätta tillsynsmyndigheten om saken, om missförhållandet eller den uppenbara risken för ett missförhållande eller lagstridigheten av annat slag inte avhjälps utan dröjsmål. Tillsynsmyndigheten kan besluta om åtgärder på det sätt som föreskrivs i 38 § (741/2023) eller meddela ett föreläggande enligt 39 § för att undanröja missförhållandet. Den som gjort anmälan får inte bli föremål för negativa motåtgärder till följd av anmälan.
Elektroniska anmälningssystem som personalen har tillgång till är:
- HaiPro-systemet (klient- och patientsäkerhetsanmälan, arbetssäkerhetsanmälan, dataskydds-/personuppgiftsanmälan)
- SPro-systemet (anmälan om observerade missförhållanden eller risker för missförhållanden i verkställandet i socialvården).
På anmälningar gjorda i ovan nämnda system verkställs bedömning av risker och i dem registreras utvecklande/korrigerande åtgärder för att undanröja/minska riskerna.
I övriga lagar stiftade anmälningsskyldigheter som gäller personalen.
Barnskyddsanmälan och anmälan om misstanke om brott mot barn (417/2007, 25 §, 12.2.2010/88)
Arbetstagare som uppges i barnskyddslagen (25 §) har skyldighet att göra barnskyddsanmälan om de i sitt arbete har fått veta om ett barn vars behov av vård och omsorg, förhållanden som äventyrar utvecklingen eller eget beteende kräver utredning av eventuellt behov av barnskydd. Närmare anvisningar om hur du gör barnskyddsanmälan och anmälan om brott som riktas mot barnet finns på Österbottens välfärdsområdets webbsidor: Barnskyddsanmälan.
Anmälan om behov av socialvård (socialvårdslagen 1301/2014, 35 §)
Om en sådan yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården som avses i lagen om yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården (559/1994), eller annan person som nämns i 35 § i socialvårdslagen, i sitt arbete har fått kännedom om en person vars behov av socialvård är uppenbart, ska hen styra personen till att söka socialtjänsten eller om personen samtycker till det kontakta den myndighet som ansvarar för välfärdsområdets socialvård, så att stödbehovet kan bedömas. Om samtycke inte kan fås och personen är uppenbart oförmögen att svara för sin omsorg, hälsa eller säkerhet, eller om ett barns bästa absolut kräver det, ska yrkespersonen utan dröjsmål göra en anmälan om behovet av socialvård trots sekretessbestämmelserna. Anvisning och anmälningsblankett för bedömning av stödbehov hos person som kommit till socialvården finns på välfärdsområdets webbsidor: https://osterbottensvalfard.fi/vara-tjanster/socialvardstjanster/socialvardstjanster-for-seniorer/socialarbete-for-aldre/
Om välfärdsområdets personal/myndigheter i samband med sin tjänsteförrättning upptäcker eller annars får kännedom om uppenbar brandrisk eller annan risk för olyckor i en byggnad, en bostad eller något annat objekt ska de oberoende av eventuella sekretessbestämmelser underrätta välfärdsområdets räddningsmyndighet om saken (42 §). Anvisningar om hur du gör anmälan och länk till elektronisk anmälningsblankett finns på webbsidorna för räddningsverket i Österbottens välfärdsområde: Anmälningar till räddningsverket.
Anmälan om farliga situationer förknippade med produkter (lag om medicintekniska produkter 719/2021, 35 §)
Om farliga situationer som skett inom social- och hälsovårdsbranschen och som är förknippade med medicintekniska produkter och som har lett eller kunde ha lett till att patients, användares eller annan persons hälsa äventyrats ska alltid skrivas en rapport om tillbud till Fimea (lag om medicintekniska produkter, 35 §). Tillbudsanmälan till Fimea ska göras utan dröjsmål och den kan göras direkt elektroniskt samtidigt med HaiPro-anmälan. När du anmäler ett tillbud direkt genom HaiPro sparas uppgifterna om tillbudet i det elektroniska systemet. Anvisningar om hur du gör anmälan i HaiPro-systemet finns i välfärdsområdets intra (produktsäkerhet).
Anmälan om säkerhetsöverträdelse (dataskyddsförordning, 679/2016, artikel 34)
Personalens handlingsdirektiv för anmälning av personuppgiftsincident till registrerade finns i intra (anmälan om personuppgiftsincident). Säkerhetsöverträdelsen registreras även i HaiPro-systemet (informationssäkerhet).
Anmälan av epidemier och allvarliga infektioner i samband med vård (HARVI)
Anvisningarna om hur du gör anmälan finns på THL:s webbsidor: Anmälan av andra epidemier och allvarliga vårdrelaterade infektioner (HARVI).
Anmälan om oegentligheter i organisationen (EU:s whistleblowing-direktiv, 2019/1937; Lagen om skydd för rapporterande personer 1171/2022)
I Österbottens välfärdsområde finns en intern etisk kanal för anmälning av oegentligheter och olämplig verksamhet i organisationen. Anvisningarna om hur du gör anmälan och länk till anmälningskanalen finns i välfärdsområdets intra (etisk anmälningskanal).
Infotext: I hanteringen av situationer med tillbud och avvikelser ingår att de registreras, analyseras och rapporteras. Tjänsteproducenten ansvarar för att information som erhållits i riskhanteringen utnyttjas i utvecklingsarbetet men det är arbetstagarnas skyldighet och ansvar att se till att ledningen får informationen. Till hanteringen av incidenter hör också att man resonerar igenom dem med arbetstagarna, klienten och vid behov anhöriga. Om det sker en allvarlig incident med följder som ska ersättas underrättas klienten eller anhöriga om hur de ska ansöka om ersättning.
*1 Övriga lagar i vilka ingår lagstadgade anmälningsskyldigheter är bl.a.:
Fimeas föreskrift 1/2023: Yrkesmässiga användares rapportering om tillbud gällande medicinteknisk produkt Avvikelser som hänför sig till användning av strålning (859/2018,1034/2018, STUK S/2/2018) Biverkningar av läkemedel och vaccinationer (Fimeas rekommendation) Fimeas anvisning 1/2017, Anmälning av biverkningar av läkemedel Anmälning av produktfel och förfalskade läkemedel (Fimea 2/2019) Biverkningar av blodprodukter och tillbud (197/2005) Infektioner i samband med vård (1227/2016) Avvikelser vid användning av elanläggningar (1135/2016, 47 §) Avvikelser vid användning av tryckkärl (1144/2016) Lag om smittsamma sjukdomar (1227/2016) Olycksfall i arbetet (44/2006) Arbetarskyddslagen (738/2002) Konsumentsäkerhetslagen (920/2011)
Läs mera:
Valvira. Anmälningsskyldigheter och rättigheter för yrkesperson inom social- och hälsovården: https://valvira.fi/sosiaali-ja-terveydenhuolto/ammattihenkilon-ilmoitusvelvollisuudet-ja-oikeudet
Tjänsteproducenten och personalens anmälningsskyldighet och -rättighet (enligt 29§ i tillsynslagen) gäller tillfällen då personalen är skyldig att anmäla om missförhållanden eller hot om missförhållanden som kan utgöra en fara för patientsäkerheten eller kvaliteten på vården.
Personalen får information om skyldigheten att rapportera om missförhållanden eller risk för att något skall ske. På organisationens hemsida finns tydlig skriftig information om hur gå till väga. Det är även på närchefens ansvar att regelbundet ta upp ärendet på gemensamma arbetsplatsmöten. Organisationen använder sig av HaiPro rapporteringsystem.
Avdelningen gör egen riskkartläggning årligen och i samband med den görs åtgärdsförslag.
Intern inspektion utförs årligen och en inspektionsberättelse med eventuella förbättrings/förändrings åtgärder sparas i Laatuportti. Interna och externa auditeringar utförs med jämna intervaller. Vid auditeringar erhålls också rapport och eventuella åtgärdsförslag.
4.2.2 Anmälningskanaler för klient/patient och extern tjänsteproducent
Klients, patients eller anhörigs anmälan om negativ händelse
Om fel, missförhållande eller tillbud skett i klients/patients eller anhörigs vård eller tjänst kan klienten/patienten göra anmälan om tillbud på elektronisk blankett på Österbottens välfärdsområdets webbsidor.
Anmälningsblanketten finns på Österbottens välfärdsområdets webbsidor: https://osterbottensvalfard.fi/sa-har-fungerar-vi/ge-respons/
Extern tjänsteproducents/samarbetspartners anmälan om farlig händelse eller missförhållande
Österbottens välfärdsområdets samarbetspartners kan lämna extern tjänsteproducents/samarbetspartners anmälan om allvarlig händelse, missförhållande eller tillbud i välfärdsområdets verksamhet via en webblankett. Anmälningarna styrs till klient- och patientsäkerhetskoordinatorerna samt till kvalitetsdirektören varefter anmälningen behandlas tillsammans med ansvariga personer. Vid behov deltar även övervakningen i utredandet av den farliga händelsen eller missförhållandet.
Anmälningsblanketten finns på Österbottens välfärdsområdets webbsidor: https://osterbottensvalfard.fi/sa-har-fungerar-vi/ge-respons/
Privat tjänsteproducents egenkontrollanmälan
Privat tjänsteproducent (producenter av köptjänster och servicesedelproducenter) ska lämna egenkontrollanmälan om farlig händelse i egen verksamhet på Österbottens välfärdsområdets webbsidor: Privata tjänsteproducentens egenkontrollanmälan
Infotext: Privat tjänsteproducents egenkontrollanmälan
Välfärdsområdets kvalitets- och tillsynsenhet underrättas om egenkontrollanmälan som privat tjänsteproducent lämnat in. När anmälningen kommit in tar tillsynen kontakt med tjänsteenheten inom 1–2 dygn från mottagandet av anmälningen eller senast första vardagen som följer efter händelsen. Tillsynen underrättar personer som ansvarar för arrangerandet av ifrågavarande tjänst i välfärdsområdet och regionförvaltningsverket (RFV) om anmälan inte har gjorts tidigare till RFV. I samband med kontakten avtalar man om efterspel och fortsatta åtgärder som händelsen kräver.
Läs mera:
Klient- och patientsäkerhetscentret: https://klientochpatientsakerhetscentret.fi/
Handlingsprogram för klient- och patientsäkerhetsstrategin 2022–2026 för serviceanordnare och serviceproducenter: Klient- och patientsäkerhetscentret 2023
Vakavien vaaratapahtumien tutkinta -Opas sosiaali- ja terveydenhuollon organisaatioille, Social- och hälsovårdsministeriets publikationer 2023: 31
4.2.3 Behandling av farliga situationer, brister, missförhållanden och korrigerande åtgärder
Infotext: För kvalitetsavvikelser, missförhållanden och tillbud samt för incidenter fastställs i enheterna korrigerande åtgärder genom vilka man förhindrar att situationen upprepas i framtiden. Sådana åtgärder är bland annat utredande av de yttersta orsakerna till händelserna och utgående från dessa ändras tillvägagångssätten så att de blir säkrare.
Utredningen av interna allvarliga incidenter görs i situationer där det finns något att utveckla i processen. Beslutet om att inleda utredningen fattas av resursledningen.
*1 Läs mera om utredning av allvarliga incidenter, omedelbara korrigerande åtgärder, analysering av incidenter och lärandet av dem i SHM:s publikation: Utredning av allvarliga incidenter. Guide för social- och hälsovårdsorganisationen (SHM:s publikationer 2023:31).
Information om behoven att utveckla kvalitets- och klientsäkerheten i enskilda tjänsteenheter fås från flera olika källor som till exempel genom klienter/patienter, anhöriga/närstående, personalen, samarbetspartners, kvalitetsarbetet, riskhanteringen eller tillsynsmyndigheten/tillsynen.
Den allmänna styrningen, planeringen och utvecklingen samt tillsynen av verksamhet som grundar sig på tillsynslagen (741/2023, 32§) ankommer på social- och hälsovårdsministeriet. Regionförvaltningsverket i västra och inre Finland övervakar lagenligheten i ordnandet och producerandet av social- och hälsovårdstjänsterna i Österbottens välfärdsområde och ger instruktioner om det.
Myndigheter som utför tillsyn i enheten för kvalitet och tillsyn ansvarar för tillsynen (grundar sig på anmälning) av planenlig och reaktiv egen och privat tjänsteproduktion som hör till välfärdsområdets organiseringsansvar.
Österbottens välfärdsområde och tillsynsmyndigheten (RFV/Valvira) ska skicka till varandra utan att sekretessbestämmelserna hindrar det de inspektionsrapporter som de skrivit och som gäller verksamhet hos tjänsteproducent eller hens underleverantör som producerar tjänster för tjänsteanordnaren.
Korrigerande och utvecklande åtgärder som kommer fram i HaiPro systemet analyseras och planen för åtgärd dokumenteras i programmet. Personalen deltar i utarbetandet av förbättringsprocess.
Ifall ärendet gäller en specifik patient blir patienten informerad om utvecklingsåtgärder. Ifall det är av allmänt intresse kan det informeras om på organisationens officiella informationskanaler.
Vid fall av allvarliga händelser har organisationen en klar processmodell hur gå vidare och en utredning av allvarlig händelse påbörjas. Utredningsprocessen för allvarliga händelsers direktiv finns att hitta på organisationens intranät.
Utvecklingsplan för egenkontroll
Infotext: Information om behoven att utveckla kvaliteten på tjänsten och klientsäkerheten fås från flera olika källor. I processen där egenkontrollen verkställs (riskhanteringsprocessen) behandlas alla risker i klientsäkerheten, anmälningar om missförhållanden och utvecklingsbehov som blivit kända. En plan för korrigerande åtgärder enligt hur allvarlig risken är överenskoms.
Brister i kvaliteten på tjänsten och patientsäkerheten som man upptäckt på avdelningen uppföljs i egenkontrollen, framkomna utvecklingsbehov och åtgärder för att korrigera dem skrivs in i utvecklingsplanen i egenkontrollen. I planen skrivs också in vem som ansvarar för vilka utvecklingsåtgärder och med vilken tidtabell åtgärderna verkställs.
4.3 Köptjänster och underleverans
Välfärdsområdena ska på grundval av sitt organiseringsansvar fortlöpande styra och övervaka de privata tjänsteproducenterna och deras underleverantörer när tjänster produceras (tillsynslag 741/2023, 24 §, lag om välfärdsområden 611/2021, 10 §). Som ordnare och beställare av tjänst säkerställer Österbottens välfärdsområde i konkurrensutsättningsskedet innehållet i, kvaliteten på samt klient- och patientsäkerheten i tjänster som produceras som underleverans/köptjänst eller i servicesedelproducenternas godkännandeprocess eller i tjänster som skaffas som direktupphandling när avtal ingås. Beställaren svarar för att kontrollera att tjänsteproducenten uppfyller kraven enligt beställaransvarslagen samt uppfyller kraven på innehåll, kvalitet och klientsäkerhet.
Tjänsteinnehavare som ansvarar för avtalet följer och övervakar att tjänsteproducenten följer avtalet och uppfyller sitt tjänstelöfte och att man utan dröjsmål reagerar på respons som erhållits av klienterna och personalen på det sätt som responsen kräver. Även förfaranden för att säkerställa säkerhetskunnandet och uppföljningen av verkställandet är en del av den egenkontroll beställaren genomför. Anvisningar om avtalshantering, upphandlingar och reklamationer finns i välfärdsområdets intra.
Infotext: I kraven på egenkontroll och köptjänstavtal ska man ta med regelbunden uppföljning och rapportering om kvaliteten på tjänsten/vården, klientrespons, klientsäkerhet, arbetssäkerhet, välbefinnande på arbetsplatsen, arbetsförhållanden samt personalens tillräcklighet.
I Konsumentsäkerhetslagen (920/2011, 7–8 §) stadgas om tjänsteproducentens skyldighet att anmäla farlig trygghetstelefontjänst eller annan motsvarande konsumenttjänst och -produkt till Säkerhets- och kemikalieverket samt om skyldigheten att skriva säkerhetsdokument. Säkerhetsdokumentet ska innehålla plan för att identifiera faror och kontrollera risker. Enligt 2 momentet i 7§ kan säkerhetsdokumentet ersättas med saker som beaktats i egenkontrollplanen. Förverkligandet av ovan nämnda saker ska kontrolleras i samband med att avtal om köptjänster ingås och i underleverantörsförfaranden. Skriftliga anvisningar om anmälning av farliga händelser till välfärdsområdet ska också finnas.
Läs mera:
Klient- och patientsäkerhetscentret: https://klientochpatientsakerhetscentret.fi/
Checklista för anskaffning av privata social- och hälsovårdstjänster
Checklista för bekämpning av vårdrelaterade infektioner för upphandling av köpta tjänster
4.4 Beredskaps- och kontinuitetshantering
Österbottens välfärdsområde beaktar i sin riskhantering skyldigheter som gäller beredskapen och kontinuiteten i tjänsterna både i egen verksamhet och när välfärdsområdet skaffar tjänster av en annan tjänsteproducent. Som en del av kontinuitetshanteringen säkerställs klient- och patientsäkerheten även i eventuella störningssituationer och undantagsförhållanden (Statsrådets förordning om välfärdsområdenas beredskap för störningssituationer inom social- och hälsovården 308/2023; räddningslag 379/2011; beredskapslag 1552/2011).
I fråga om välfärdsområdets tjänsteproduktion ansvarar verksamhetsområdesdirektörerna för beredskapen och planeringen av beredskapen (Förvaltningsstadgan, § 104). Uppgiften för personerna som ansvarar för resultatområdena är att utveckla viktiga processer inom sitt ansvarsområde tillsammans med verksamhetsområdesdirektören och resursdirektörerna (Förvaltningsstadgan § 43). Hit hör också beredskap och planering av beredskap varför ansvarig för resultatområdet handledd av verksamhetsområdesdirektören och resursdirektören ansvarar för att producera beredskapsplan för sitt resultatområde. Verksamhetsområdena kan ändå överföra befogenheten som ålagts dem vidare till underställda aktörer. Det här gäller även uppgifter förknippade med beredskap men med förutsättningen att de som fått dessa uppgifter och/eller denna befogenhet inte kan överföra dem vidare.
Genom beredskapsplanering och utgående från riksomfattande och regional riskbedömning samt från välfärdsområdets riskbedömning skapas en hanteringsmodell för störningssituationer genom vilken man säkerställer ledningssystemet och strategimodellen för att säkerställa kontinuiteten i tjänsterna. Välfärdsområdets beredskapsplan består av en allmän del, beredskapsplaner för verksamhets- och resultatområden samt av tilläggsplaner som bland annat katastrofplan, pandemiplan, beredskapsplan för jodtabletter vid strålningsolyckor och nedfall samt evakueringsplan för flyttning av befolkning i en region. Resultatenheternas säkerhetsplaner och handlingskort för störningssituationer kompletterar planeringen av beredskapen.
I välfärdsområdet utarbetar varje enhet egen säkerhetssida. Säkerhetssidan innehåller enhetens säkerhetsplan, utredning om utrymningssäkerhet (de enheter som har lagstadgad skyldighet till det), räddningsplan för fastigheten (fastighetsägaren utarbetar), handlingskort och andra säkerhetsanvisningar som behövs i enheten. Särskild räddningsplan finns inte i enheterna. Uppgifterna på säkerhetssidan uppdateras alltid när ändringar sker i verksamheten/utrymmena.
Välfärdsområdets arbetstagare deltar minst vart 5. år i en utbildningsdag om säkerhet. Alla i enheten deltar varje år i säkerhetspromenaden som enhetens chef och kvalitets- och säkerhetspersoner ansvarar för.
Kritiska avtalsparter är laboratorie-, blod- och patologitjänster, sjukhusapotek, städ-, tvätt-, varutransport- och mattjänster, IT-tjänster samt transporter av patienter. Likaså är vi beroende av fastighetsunderhåll, logistiktjänster, lokalsäkerhet samt bevakningstjänster som även det grundar sej på avtal.
Beredskap grundad på avtal är en del av säkerställandet av beredskap och kontinuitetshantering
I beredskapsläge kan den planerade verksamheten minimeras för att trygga akut verksamhet.
Det finns prioriteringsmodeller genom vilka personal kan allokeras till kritiska funktioner i händelse av störningssituationer eller undantagstillstånd.
Avdelningen har utnämnda kvalitets- och säkerhetskontaktpersoner. Dessa skall, i samråd med avdelningens förman och med säkerhetsenhetens handledning utföra säkerhetspromenader årligen på enheten. Hela personalen förpliktigas delta i säkerhetspromenaden.
Välfärdsområdet erbjuder utbildning i säkerhet, bl.a säkerhetsdagar (som måste genomgås vart 5. år) åt de anställda.
Deltagandet i säkerhetsdagarna sker via utbildningskalendern, och således kan deltagandet uppföljas. Säkerhet- och räddningsplanen för Sandvikens sjukhusfastigheter är utfärdad 10/2023 av säkerhetsenheten och har kompletterats år 2024.
Avdelningens säkerhetsplan, plan för utrymningssäkerhet samt handlingskort uppdateras årligen eller ifall förändringar skett i enheten eller dess verksamhet.
Namnet på personen som ansvarar för avdelningens beredskaps- och kontinuitetshantering och beredskaps- och kontinuitetsplan
Gun-Marie Grannas, Avdelningsskötare tel 06 213 6780
Infotext: Läs mera om processer, ledning, framförhållning och planering samt störningshantering och ledning av kriser i kontinuitetshanteringen av tjänster i SHM:s publikationer: Planering av beredskap och kontinuitetshantering. Anvisningar för aktörer inom social- och hälsovården (SHM:s publikationer 2019:10) och Avtalsbaserad beredskap. Anvisningar för aktörer inom social- och hälsovården (SHM:s publikationer 2019:9)
5. UPPFÖLJNING AV EGENKONTROLL OCH RAPPORTERING
5.1 Uppföljning av kvalitet, riskhantering och rapportering
Om risker i välfärdsområdets verksamhet och egenkontroll rapporteras regelbundet till välfärdsområdets ledningsgrupper samt till sektionen för intern kontroll och riskhantering och styrelsen.
I enlighet med riskhanteringspolitiken ska man ingripa i identifierade risker med olika metoder i riskhanteringen. Även när beslut fattas ska man beakta de risker som lyfts fram i förhandsbedömningen av effekterna och aktivt följa hur riskerna utvecklas.
Infotext: Läs mera:
Klient- och patientsäkerhetscentret: https://klientochpatientsakerhetscentret.fi/
Kvantitativa kontrollmätare för klient- och patientsäkerheten
Mätare för att följa kvaliteten och säkerheten är: SAI, Rafaela, MET, Exreport, Roidu, Cles, Auditering, Fall- och trycksårsprevalensuppföljning.
Riskerna beaktas även i verksamhetsplaneringen och uppföljningen.
Uppföljningen av kvalitet och säkerhet görs en gång i månaden.
Rapportering sker vid förändringar och vid behov. Rapportering sker till överskötare och överläkare.
Haipro används som huvudsaklig kanal för uppföljning av risker, allvarliga och nära på händelser. Anmälningarna överförs vid behov till högre ledningsnivå. Allvarliga tillbud och brister i medicinsk apparatur anmäls till organisationens kvalitets- och tillsynsenhet samt enligt anvisning till Valvira.
Personalens kunnande i riskhantering följs med via introduktion i arbetet, kontinuerlig fortbildning samt separat uppföljning av obligatorisk utbildning på individnivå.
5.2 Uppföljning och rapportering av hur egenkontroll genomförs
Ansvariga personen i tjänsteenheten/enheten och hens personal har skyldighet att handla i enlighet med egenkontrollplanen och aktivt följa hur planen genomförs. Det handlar om att kontinuerligt och regelbundet kontrollera kvaliteten på tjänsterna som produceras och klient- och patientsäkerheten. Om brister upptäcks i verksamheten ska enheten vidta korrigerande åtgärder för att avhjälpa saken.
Tjänsteenheten (resultatområdet) utarbetar med fyra månaders intervaller (perioderna 1.1.-31.4, 1.5.-31.8, 1.9.-31.12) en uppföljningsrapport om hur planen för egenkontroll och egenkontrollen genomförs och korrigerande åtgärder som förutsätts i den. Uppföljningsrapporten publiceras på välfärdsområdets webbsidor: Egenkontroll samt i tjänsteenheten i samband med planen för egenkontroll.
Verksamhetsenheterna som hör till tjänsteenheten (dvs. ifrågavarande resultatområde) bedömer och följer hur egenkontrollen genomförs i enheten och utarbetar med fyra månaders intervaller en plan för utveckling av egenkontroll som uppdateras enligt i kontrollen upptäckta korrigerings- och utvecklingsbehov. Utvecklingsplanen finns som bilaga till egenkontrollplanen som verksamhetsenheten utarbetat.
Ansvaret för att egenkontrollen följs upp och verkställs är avdelningens ansvarspersoner.
Brister som upptäcks vid uppföljningen dokumenteras. Eventuella åtgärder på grund av bristerna dokumenteras och diskuteras med personalen och samtidigt gör ansvarspersonerna en tidplan för åtgärderna. Rapporteringen sker regelbundet.
Egenkontrollplanen utarbetad/uppdaterad:
26.9.2025
Ansvarspersonens godkännande och underskrift: Gun-Marie Grannas
BILAGOR
Bilaga 1. Utvecklingsplan för egenkontroll
På verksamhets- och resultatsenhetsnivå görs uppföljning och bedömning av genomförandet av egenkontroll utgående från utvecklingsplanen för egenkontroll.
Planen uppdateras minst med fyra månaders intervaller (1.1–31.4, 1.5–31.8 ja 1.9–31.12) och alltid då behov av utveckling och korrigerande åtgärder framkommer.
Sammandrag av verksamhetsenhetens/resultatenhetens utvecklingsplan
Utvecklingsobjekt/ korrigerande åtgärd | Mål | Tidtabell/fördelning av ansvar/läge |
Personalens arbetstider | Långa arbetsturer kl 7.30-20.30 B-tur börja kl 7.30
| 1.1.-31.12.2025
|
Medicindelning vardagar | Den kvällskötare som börjar kl 13 börjar dela mediciner och sen fortsätter resursskötaren i kvällstur från kl 14 och fortsätter dela tills de skötare som har inplanerad medicindelningstur kommer. | 1.9.-31.12.2025 |
Introduktion | Aktivt ibruktagande av kompetenstrappan | 1.1-31.12.2025 |
Skriv texten genom att klicka här. | Skriv texten genom att klicka här. | Skriv texten genom att klicka här. |
Skriv texten genom att klicka här. | Skriv texten genom att klicka här. | Skriv texten genom att klicka här. |
Bilaga 2. Uppföljningsrapport om genomförandet av egenkontroll
Tjänsteenhetens (resultatområdets) uppföljningsrapport om iakttagelser om genomförandet av egenkontrollen och åtgärder som vidtas på grund av dem. Rapportering med fyra månaders intervaller (1.1–31.4, 1.5–31.8 ja 1.9–31.12). Rapporten skrivs på organisationens enhetliga rapportunderlag (särskilt underlag) och publiceras på välfärdsområdets webbsidor.
Bilaga 3. Anvisningar och andra planer som stöder egenkontroll
Läkemedelsplan 2024 Hjärtavdelning.pdf
1