Välfärdsområdesstyrelse
Protokoll 16.09.2024/Paragraf 184

Österbottens välfärdsområdes servicenät för gemenskapsboende i det mellersta området 2025-2026

Välfärdsområdesstyrelse 16.09.2024 § 184

4698/00.01.02.01/2024    

Beredare Vähäkangas Pia

Pellfolk Tony

Björkqvist Monika

Koskela Marketta

Tilläggsuppgifter: telefonnummer: 06 218 1111 (växel), fornamn.efternamn@ovph.fi

Bakgrund

Enligt socialvårdslagen (21 b §) avses med gemenskapsboende sådant boende som ordnas av välfärdsområdet i en tillgänglig och trygg boendeenhet där personen förfogar över en bostad som motsvarar hans eller hennes behov och där de boende erbjuds verksamhet som främjar socialt umgänge. Denna boendeform är avsedd för personer vars funktionsförmåga är nedsatt och vars behov av vård och omsorg har ökat. Styrelsen för Österbottens välfärdsområde har (17.6.2024/§ 138) godkänt en servicebeskrivning för gemenskapsboende och de kriterier enligt vilka denna service beviljas. Gemenskapsboendet likställs med hemmaboende. Servicen är service som ges i hemmet. 

Österbottens välfärdsområde har som ett servicestrategiskt mål att 93 % av dem som fyllt 75 år ska bo hemma år 2025. År 2023 uppgick andelen i Österbotten till 91,8 %. Även om befolkningen i Österbottens välfärdsområde i jämförelse med den nationella nivån är friskare än befolkningen i landet i övrigt bor färre personer som fyllt 75 år hemma samtidigt som fler bor på serviceboenden med heldygnsomsorg. En utökning av användningen av gemenskapsboende är ett sätt att främja möjligheterna att bo hemma.

Diskussioner i vilka såväl välfärdsområdena som Valvira, ARA, RFV, THL och ministerier deltagit har förts om upprättandet av nationella riktlinjer för gemenskapsboende. I fastigheter för gemenskapsboende bör man ge akt på bland annat bostädernas lämplighet/tillgänglighet, kokmöjligheter, storlek (tillräcklig) och modifierbarhet. Därutöver är det viktigt att fastigheterna är centralt belägna och ligger nära service. NHG har i en nationell kartläggning av nuläget fört fram utvecklingsutmaningar som anknyter till utrymmeslösningar, trafikförbindelser, kommunalt producerade tjänster, ägarskap, serviceproduktion samt det faktum att man nationellt uppmuntrar till utöka användningen av gemenskapsboende, samtidigt som en utökning kräver investeringar. Den nationella informationsstyrningen av gemenskapsboendet är ännu ringa, varför det ännu inte finns någon enhetlig, nationell linjedragning.

Välfärdsområdena driver som bäst projekt kring gemenskapsboende i syfte att hitta nya partnerskap och föra marknadsdialoger. På basen av de diskussioner som förts med de andra välfärdsområdena kan man konstatera att de flesta välfärdsområden strävar efter att uppnå en täckning på 1–2 procent i fråga om gemenskapsboende. Ifrågavarande täckningsgrad ligger också i linje med de beräkningar som THL kommit fram till i sitt scenario. I det förslag som angår gemenskapsboendet i Österbottens välfärdsområde strävar man efter att uppnå en täckningsgrad på cirka 1 % fram till år 2030.

Den tjänsteinnehavargrupp som berett en modell för gemenskapsboende har i våras utvärderat Österbottens välfärdsområdes klientstruktur inom det egna serviceboendet med heldygnsomsorg liksom välfärdsområdets möjligheter att ändra på de nuvarande utrymmena för att de ska bemöta de krav som ställs på gemenskapsboende. I fråga om utrymmeslösningarna uppfylls de krav som ställs på gemenskapsboende endast av en enhet i Korsholm (Solhörnan), där 30 platser kan ändras till bostäder som lämpar sig för gemenskapsboende utan några investeringar. Vad gäller övriga egna enheter som tillhandahåller serviceboende med heldygnsomsorg kräver merparten avsevärda ändringsarbeten och investeringar för att kunna ändras till bostäder som lämpar sig för gemenskapsboende. Utmaningarna beror delvis på att enheterna är anstaltsliknande till sin konstruktion och delvis på enheternas skick.

Österbottens välfärdsområdes servicenät för gemenskapsboende i det mellersta området

I mellersta området föreslås en registrering av Kastusgårdens (Vörå) 12 platser till 12 gemenskapsboende bostäder från 1.1.2025. Enligt kartläggningen av nuvarande egna serviceboenden med heldygnsomsorg finns endast en enhet med 30 platser i området som utan investering kan ändras till gemenskapsboende. I det mellersta området finns ett antal seniorboende i privat regi. Tanken är att välfärdsområdet uppmuntrar externa aktörer att upprätthålla seniorboende även i framtiden. Enligt befolkningsprognosen år 2030 (13624 personer över 75 år) behövs ca 135 gemenskapsboende bostäder med en täckningsgrad på 1% i mellersta området. De hybridlösningar som i tabellen föreslås genomföras i det mellersta området (gemenskapsboende i anslutning till serviceboende med heldygnsomsorg) kräver delvis nybyggnation och således även investeringsanslag.

I mellersta området har antalet personer som väntar på en serviceboendeplats med heldygnsomsorg minskat jämfört med tidigare år (81 personer 1-6/2024 jämfört med 97 personer 1-6/2023). Medel väntetiden har också minskat jämfört med tidigare (0,9-2,5 månader 1-6/2024 jämfört med 1,7-2,5 månader 1-6/2023). Det finns variationer mellan kommunerna.

Konsekvensbedömning – allmän nivå

Kostnaden för en plats på gemenskapsboende har uppskattats utgöra ungefär hälften av kostnaden för en plats på ett serviceboende med heldygnsomsorg. Kostnaden för serviceboende med heldygnsomsorg uppgår på årsnivå till cirka 80 000 euro per plats. I beräkningarna har behovet av hemvård för en klient i en bostad på gemenskapsboende uppskattats uppgå till 30 timmar per månad. Med tanke på kostnadsnyttoeffekten kräver en utökning av gemenskapsboende en minskning av serviceboende med heldygnsomsorg. Delaktigheten och aktiviteterna på gemenskapsboende har bedömts ha en positiv inverkan på personernas funktionsförmåga och möjligheter att bo hemma längre, varför en utökning av denna boendeform på längre sikt anses minska behovet av serviceboende med heldygnsomsorg.

Risker

De risker som är förknippade med gemenskapsboende kan indelas i risker som anknyter till klienten, klient- och patientsäkerheten, serviceproduktionen, fastigheterna samt till samarbetsrelaterade orsaker. Befolkningens intresse för att flytta till gemenskapsboende kan vara ringa eller så kan hyran bli för hög. Det här kan leda till att bostäder står tomma. Det här igen skapar ekonomiska utmaningar för välfärdsområdet. För att kunna åtgärda de ekonomiska riskerna är det viktigt att välfärdsområdet och de samarbetsparter som anknyter till gemenskapsboendet för en dialog i ärendet.

Gemenskapsboende kräver ett servicebeslut och en klientplan med fastställda mål och innehåll för servicen samt konkreta klientspecifika timmar för hemvårdsbesöken. Dessa kan bli diffusa, varvid klienten ges mer hemvård än vad hen behöver. Det kan också vara svårt att utvärdera eller mäta effekterna av de realiserade åtgärderna/tjänsterna. De anhörigas, klientens och serviceproducentens roller kan bli oklara. Ordnandet av städningen och tvättningen kan ställa till utmaningar för klienten, då de omfattas av klientens organiseringsansvar. En väl uppgjord, målinriktad klient-/vårdplan förtydligar serviceproducenternas roller, klientens ansvar och ger en bild av serviceomfattningen.  

Tillräckligt med uppmärksamhet fästs inte vid den allmänna säkerheten och brandsäkerheten och i synnerhet inte på att det inte finns någon personal i fastigheten på natten. Personer som behöver mycket hjälp kan ha svårt att handla vid en eventuell brand. I servicebeskrivningen för gemenskapsboende 1.0 har man strävat efter att lyfta fram säkerhetsrelaterade faktorer för att man proaktivt ska kunna åtgärda de potentiella riskerna.

Den anstaltsliknande strukturen hos det förefintliga fastighetsbeståndet gör det svårt att bygga om utrymmena till bostäder som lämpar sig för gemenskapsboende. En utökning av gemenskapsboendet kan kräva nybyggnation. De olika intressena kan hämma dialogen och bildandet av partnerskap. Den oenhetliga nationella styrningen försinkar de planeringsprocesser som hänför sig till gemenskapsboende. De byggnationsprojekt och ombyggnadsarbeten som hänför sig till gemenskapsboende kräver investeringsmöjligheter som välfärdsområdena saknar i nuläget. Därför borde man hitta nya strukturella lösningar och nya partnerskap.

Konsekvensbedömning – mellersta området

Enligt förslaget i mellersta området föreslås planering av gemenskapsboendeenheter som nybyggnationer. I mellersta området kan en nuvarande seniorboendeenhet samt en dygnet runt boende-enhet ändras till gemenskapsboende. Planeringen av gemenskapsboende lägenheter i anslutning till serviceboende med heldygnsomsorg, s.k. hybridenhet bedöms ge synergieffekter gällande personaltillgången, kostnadseffektivitet (logistikkostnader), samt ur klientens perspektiv gällande socialt deltagande och säkerhet.

Förslaget gällande utökningen av gemenskapsboende i mellersta området förutsätter delvis nybyggnationer, vilken kan utgöra en utmaning på grund av välfärdsområdets ekonomiska situation.

Nybyggnation förutsätter också nya partnerskap och nya verksamhetsmodeller. I planeringsarbetet är det viktigt att ge akt på kommunernas bostadspolitiska program, men också att utveckla nya samarbetsformer med kommunerna och de övriga aktörerna i regionen. Det är viktigt att utveckla en modell för seniorboende är att främja hemmaboende bland äldre.

Sektordirektör, äldre personer Vähäkangas Pia

Beslut:

Förslaget godkändes.

Områdesstyrelsen konstaterade att ledamot Rainer Bystedt var jävig i enlighet med förvaltningslagen 28 § 5 mom. Bystedt var utstigen från sammanträdesrummet under ärendets behandling.